Jag känner att jag har blivit lite dålig på att uppdatera bloggen nu på senaste, men det händer inget intressant, så det finns inte mycket att skriva om.

Nu ska vi ta lite om veckan i alla fall.
I måndags blev det en ganska lugn dag. Människan socialt och kulturellt på morgonen följt av geografi och 2 timmar svenska där jag fixade med mitt reportage. Kan ni gissa vad jag skriver om? Leksand 90 år, så klart! =)
Idrotten blev inställd p.g.a. akut sjukdom, men det visste ingen, så vi bytte om och allt. Sedan såg vi en lapp på dörren där det stod att det var inställt. Janne hade nämligen fått åka till akuten med sin fot som hade svullnat. Så det blev bara att åka hem och Spike skjutsade hem mig.

I tisdags blev det nästan ännu lugnare. Sovmorgon till 9:40, mentorstid, tyska, Donken och projektarbete där jag åkte hem ganska snabbt.
Jag trodde att vi skulle redovisa våra nachrichten på tyskan, men det var tydligen imorgon, så jag hade pluggat gärnet på det i onödan. Donken var inte igår heller. Jag tror inte jag hade ätit där sedan Jocke och jag var i Tallinn i sommras.

Igår börjades det med idrott. Jag trodde att vi skulle vara ute, men vi var inne. Jag hade inga inneskor med mig, så jag fick ta uteskorna. Tyvärr är inte de så jättebra löpskor, så jag tror jag har drabbats av en mindre benhinneinflamation igen efter att vi sprang lite på uppvärmningen. Micha körde ganska hårt med mig då, men jag behöver ändå träna kondition. Min puls låg på ca 170-180 efter det. Sedan körde vi lite gruppövningar varpå jag cyklade lite. Det är svintråkigt tycker jag, men i alla fall roligare än att jogga. Det är nog nästan 2 av de absolut tråkigaste träningsformerna som finns.
Apropå cykla så ska vi ha cykelorientering på måndag. Jag frågade pappa om vi hade några bågar till bilen så att vi kunde köra dit tandemen, men det hade vi inte. Janne sa att Spike och jag kunde cykla till skolan på morgonen, vara med på cykelorienteringen och sedan cykla hem på eftermiddagen. Det gnällde ju så klart Spike över. Dessutom hade han ingen bil då, för hans Audi som han köpte för en vecka sedan har redan gått sönder och hans föräldrar skulle ha båda bilarna nästa vecka. Så i så fall hade han fått cykla in till Skänninge från Mjölby, cykla tillbaka till Mjölby med mig, cykla på idrotten, cykla till Skänninge med mig och till slut cykla tillbaka till Mjölby igen. Det ville han inte och det förstår jag. Tyvärr fanns det inget annat alternativ, om vi inte lastade av allt tegel de har på en släpa och körde cykeln dit, men Spike lyckades övertala Micha, som är ett träningsfreak, att cykla in till Skänninge från Mantorp och cykla med mig till Mjölby på söndag. Så då får jag röra mig lite i alla fall.

Efter idrotten var det geografi igen där vi pratade om skala och grejer, religion där vi pratade om Islam som inte var speciellt intressant och Människan socialt och kulturellt där vi gjorde ett litet prov som jag inte ens hade kollat på, men det var inte svårt. Det kändes ganska basic. Det handlade om kommunikation.

När jag kom hem var det bara att äta lite och dra vidare till träningen, men det tar vi i nästa inlägg, men jag kan säga att det var jobbigt och jag var redan innan träningen seg.

Idag var jag jättetrött, men det var bara att gå upp, åka till skolan och ha filosofi. Där pratade vi om metafysik. Det verkar ganska intressant. Man har några huvudfrågor som man inriktar sig på där. Den 1:a frågan är verklighetens existens. Finns verkligheten över huvud taget? Det är klart att den gör tänker man ju då, men vissa filosofer hävdar att om man t.ex. kollar på en person ser, hör och kanske känner man ju personen. Då existerar den, men om man blundar och personen är tyst, då vet man inte att den är där och på så vis existerar de inte.
Den 2:a frågan har 3 grenar. Frågan rör sig kring verklighetens uppbyggnad och 1:a grenen består i huruvida allting har någon form av gemensam byggsten, alltså om det finns någon gemensam byggsten hos t.ex. en människa som hos en penna. Den 2:a grenen handlar om huruvida världen är en andlig eller materiell natur. Det är lite svårt att förklara, men något materiellt går ju att ta på. Något andligt går inte att ta på. Det finns i våra tankar. Ligger en penna på bordet kan man ju ta på den, men den finns också i våra tankar. Även om pennan inte ligger på bordet finns den ändå i vårt minne. Så är det med allt. Allting finns i vårt minne, så frågan är om världen består av materiella eller andliga ting? Den sista grenen handlar om huruvida verkligheten är beroende eller oberoende av oss.
Den sista frågan man funderar över är det där med förändring och rörelse. Enligt vissa filosofer kommer man aldrig fram till ett mål. Även om det handlar om att åka till skolan kommer man aldrig fram. Det kräver ett speciellt tänkande för att förstå det, men ett bra exempel är en löpartävling mellan en löpare och en snigel. Snigeln får ett handikapp och startar lite längre fram. När starten går springer löparen och kommer ganska snabbt fram dit där snigeln startade, men då har den ju gått en bit. När löparen kommer fram dit där snigeln hade kommit har den ju hunnit en bit till. Resultatet blir alltså att man alltid har halva den halva vägen kvar eller något i den stilen. Man kommer aldrig ifatt snigeln, för alltid när man kommer dit den var har den hunnit en liten bit till.
Märks det att jag tycker det här är intressant? =P

Resten av dagen förflöt som vanligt, men alla åkte hem på historian. Vi börjar ju 12:40, men Sparris hade inte kommit 12:55, så då åkte alla hem. Det var lite kul, för Spike sa att Sparris kom. Då såg och hörde man hur alla skåp stängdes, alla huvuden försvann bakom skåpen och det blev helt knäpptyst i hela skåphallen.

En grej jag måste upplysa er om är att ni har blivit skitdåliga på att kommentera. Jag vet inte vad det är, men det har varit  jättelite trafik hit till min blogg nu på senaste. Skärpning!

Dagens låt blir en låt jag hörde för några dagar sedan, Flashrider - Sex in the club 2008 (Silver Nikan remix)