I förrgår verkade slutligen mitt minne för meddelanden vara fullt på mobilen.
Tidigare har det ibland blivit så att det inte har gått att gå in på någonting då meddelandet "Minnet fullt, stäng några program och försök igen" har dykt upp på skärmen. Då har man fått stänga av mobilen och starta om den igen så har det funkat.

Nu dök samma meddelande upp på skärmen, men bara när man skulle gå in och svara på ett mess. Tog man bort ett eller flera mess funkade det tills man hade fått det antal man just tog bort.
6,3Mb meddelanden hade jag, ca 14 000st.

Då kom vi bara till problemet att jag inte ville radera dem. Majoriteten av alla 14 000 SMS är från en väldigt fin och speciell person, det är minnen så underbart fina och vackra, så de vill jag aldrig någonsin ta bort, det går inte och jag vill inte.

Därför hade jag, för ett bra tag sedan, suttit och letat och letat på nätet efter ett program för att överföra alla meddelanden till datorn.
Jag hittade ett jättesmidigt program, SMS Export. Det konverterar alla meddelanden till txt-filer.

Jag laddade ner det och installerade på mobilen. Tyvärr uppstod då problemet att när inkorgen är full är det ca 3400 SMS där. Så många klarade inte programmet av att konvertera på en gång.

Eftersom att min inkorg har varit full några gånger har jag flyttat dem till Mina mappar, dumt nog till samma mapp. Så i Mina mappar finns en mapp med ca 13 000 meddelanden, vilket gör mobilen oerhört seg och långsam. Det finns inte heller någon markeringsfunktion, så antingen är det markera alla eller markera en och en som gäller. Med det tidigare kopieras således alla 13 000 meddelanden till inkorgen och det klarar SMS Export absolut inte. Att sitta och markera ett och ett funkar inte heller, eftersom mobilen är så fruktansvärt seg.

Så jag fick tänka om.
Jag tänkte att det smidigaste vore att få tag i ett program som man helt enkelt kan flytta och placera meddelandena via datorn, så slipper man mobilens seghet.

Så jag letade vidare och hittade SMS Manager. Med det programet kan man arrangera, flytta och sortera meddelandena på mobilen med hjälp av datorn. Man installerar bara programmet, + en liten klient i mobilen för att de två enheterna ska kunna connecta med varandra. För att göra det behöver man dock veta vilken version av operativsystemet man har. Det är alltså Symbianmobiler vi pratar om, eftersom att det i princip bara är de som fungerar för oss synskadade, förutom Iphone. I Iphone finns redan en inbyggd talsyntes, Voice over. I Symbianmobiler får man installera Talks eller Mobile speech, som är två program med, egentligen, samma funktion, en skärmläsare för mobilen helt enkelt. Dessa program stödjs bara av Symbian, vilket innebär att Android och andra operativsystem inte funkar.

Av Symbian finns så flera olika versioner, precis som för Windows till datorn.
I min mobil är det Symbian 3rd edition.

Så jag installerade klienten för 3rd edition i mobilen och trodde sedan att det skulle funka smidigt.

Naturligtvis inte.
SMS Manager fungerar uppenbarligen inte alls med Jaws på datorn, precis som flera andra program. Menyerna kommer man åt, men i själva programmet läser inte Jaws något alls, vilket gör det omöjligt att jobba med.
Därför tänkte jag att mamma skulle få hjälpa mig, syntolka och klicka lite, men oteknisk som hon är gick det inget vidare.
Till slut lyckades vi ändå klicka rätt, men programmet ville ändå inte connecta med mobilen, där jag hade installerat den lilla klienten. Programmet på datorn frågade om jag hade installerat klienten på mobilen? Ja, det hade jag, men det ville trots det inte funka.

Så jag satte mig ner och fortsatte leta vidare efter något annat program på nätet. Jag hittade några stycken, men fastnade för SMS Tool, som fungerar med samma princip som SMS Export, men med den skillnaden att SMS Tool konverterar alla meddelanden i inkorgen till en ända txt-fil, till skillnad från SMS Export, som konverterar varje enskilt mess till en txt-fil. SMS Tool är således mycket smidigare.

Dock uppstod samma problem här som med SMS Export. Programmet klarade inte av alla SMS jag hade, så ett tag befarade jag det värsta, att jag skulle få sitta och markera ett och ett och kopiera dem från Mina mappar till inkorgen, för att därifrån konvertera dem i SMS Tool, men så kom jag på den briljanta idén att man kan markera alla 13 000 meddelanden i den aktuella mappen i Mina mappar, börja kopiera över till inkorgen, men avbryta efter ca 800 mess. 800 mess klarar nämligen programmet av, så då funkar det.
Det kommer visserligen ta lång tid, men det funkar.

En annan smidig grej med SMS Tool är att man får välja filnamn på txt-filen efter att man har konverterat, vilket man inte får i SMS Export. Då kan man datummärka filerna med vilka datum de innehåller, om man senare vill klippa ut allting och klistra in i ett ända Worddokument eller liknande. Det är alltså ännu en fördel med SMS Tool jämt mot SMS Export. Att ha ca 13-14 000 txt-filer som man ska klippa ut och klistra in i ett Word skulle ta sin lilla tid bara det, men nu slipper jag det, så jag hoppas detta kommer gå relativt smidigt nu. :)

Oturen fortsatte dock att grina, kanske inte mig, men familjen, i ansiktet igår.
Mamma, Shep och jag skulle åka in till Linköping. Då gick bilen sönder.

Mamma skulle backa ut ur garaget, men backen gick inte i, så hon åkte framåt någon decimeter. Sedan gick det inte att lägga i någon växel alls. Kopplingen var paj. Emma har sagt länge att det har låtit konstigt och jag ger mig fan på att hon har haft rätt, att det är detta, men mamma och pappa har hela tiden sagt att det inte är något, för de har inte hört något.
Surt i vilket fall. Jag vet inte hur många tusen det skulle kosta, men några tusenlappar fattigare blir vi nog...

Nog med negativt snack nu, över till det mer positiva. Träningen gick riktigt bra igår. Pelle åkte hem efter att ha hjälpt till att sätta upp målen, för han vred till ryggen i torsdags, så diskarna spökar igen, men vi andra, jag, Albin, Louise och Jennifer, fixade det hela på egen hand och det blev en bra, effektiv träning med högt tempo. Mycket skott, flera straffrundor och lite försvar. Det senare var lite svårt med tanke på att vi bara var fyra, men vi löste det genom att tre av oss försvarade och den sista sköt. Det kändes riktigt bra, kroppen svarade på mina signaler, kommunikationen var bra och vi släppte inte alls många bollar. Även skotten fick jag till riktigt bra tyckte jag och när det gällde straffarna tog jag totalt 83,3%. Det är riktigt bra. Vi körde fyra varv, alltså tre straffar, en från varje person, varje varv, och jag tog alla utom två.

I övrigt kan noteras att jag för ett tag sedan registrerade mig på Stångåstaden, Linköpings bostadsförening.
Hela vintern har det känts helt totalt fel att flytta, eftersom att jag var i princip helt inställd på att flytta till Göteborg nu i sommar. Jag har inte gett upp det, för det är det jag skulle vilja helst av allt, eller ja, kanske inte flytta just till Göteborg, även om jag gillar staden, men att flytta ihop med mitt hjärtas stora kärlek, även om det sannolikt inte blir så nu i sommar, kanske aldrig. Ingen vet. Någonstans känner jag ändå nu att jag inte kan eller vill bo kvar här hemma hur länge som helst heller. Någon gång måste man "flyga ut och prova sina egna vingar".

Dock är ekonomin ett problem. I Linköping är det inte direkt superbilligt och jag får bara in totalt 3700kr/mån, halva studiebidraget och handikappsbidraget. Därutöver kan jag få bostadsbidrag, men det är jättesvårt att beräkna innan man vet vad det blir för lägenhet, för det beror på flera olika faktorer, som boyta, månadskostnad, årsinkomst osv. men jag räknade lite på en lägenhet på ca 45 kvm och en hyra på 4000kr/mån. Då skulle jag få ett bostadsbidrag på 1000kr/mån, men det räcker ändå inte. Då får jag bara 700kr kvar att leva på efter hyran och det räcker ju inte långt. Samtidigt är det svårt att studera på mer än halvfart eftersom att jag har träningen vid sidan av, som just nu tar ca 5,5h varje dag inkl. resor, nu när mina dispannser har gått ut.

Så jag vet inte. Vi får se. Ingen vet hur framtiden kommer se ut, men jag är fortfarande precis lika säker på vad jag vill, lika säker som jag var för ett halvår sedan. Så kommer det nog som sagt inte bli nu i sommar, men kanske, kanske, förhoppningsvis, på längre sikt. Jag hoppas verkligen det. :)

Annars blev det en riktig sportsöndag idag, både SM-final i bandy och sjunde och avgörande kvartsfinalerna i hockeyn.
I bandyn tog Sandviken ledningen, men Bollnäs vände och ledde både med 4-2 och 5-3. Sandviken kom dock igen och gick upp till 5-5. Så fick Bollnäs ett jätteläge med knappa halvminuten kvar att spela. Målvakten räddade, men returen slogs i mål. Dock dömdes det bort för offside. Istället fick sandviken sista chansen att avgöra på en hörna, men inget mål där och övertid väntade. Där drog trots allt sandviken längsta strået och blev svenska mästare för första gången sedan 2003. Daniel Eriksson, som gjorde sin absolut sista match, fick göra det avgörande målet och Bollnäs får vänta ytterligare ett år på sin första titel sedan 1955...

Även hockeyn bjöd på grym dramatik. LHC blev, till min stora skadeglädje, utslaget av skellefteå, som därmed är klart för semifinal, där man skulle få möta antingen Luleå eller Djurgården.

Djurgården tog ledningen, både med 0-1 och 1-2, men Luleå kom tillbaka båda gångerna. Trycket i Coop arena var enormt. 6300 åskådare hade så klart svårt att mäta sig med 14 000 i Globen, men det var inte långt ifrån. Man kände t.o.m. trycket genom TV:n.

Så, när det återstod 6 minuter gjorde Djurgården 2-3. Mika Zibanejad "dirigerade" pucken i mål. Det blev videogranskning på det, var det spark eller dirigering? Svaret bedömdes som dirigering, vilket var helt rätt. I det närmaste 6300 storbuade och petflaskor kastades in på isen. Djurgården var 6 minuter från att bli historiska, vända 3-0 till 3-4 i en matchserie. Det har aldrig tidigare hänt innom svensk hockey.

Luleå skulle dock få en sista chans. Med 3 minuter kvar fick man powerplay. Rönnkvist plockade Anders Nilsson direkt och Luleå fick spela 6 mot 4. Vilket tryck man satte mot Mark Ovuya i Djurgårdskassen, och till slut fick man utdelning. Taket i arenan lyfte när 6300 skrek ut sin glädje, dryga minuten från slutet.
Man var dock inte nöjda där. Man pressade på ytterligare för ett segermål, men Ovuya var tät och förlängning väntade.

Där var det jättechanser åt båda håll, tror t.o.m. Djurgården hade ett skott i stolpen, men slutligen var det Luleå som kunde göra 4-3 och återigen lyfte taket på arenan. Ett fullkomligt galet tryck på läktarplats och nu väntar alltså ett Norrlandsderby i semifinal. Kan det bli bättre? Klart att det kan, men med de förutsättningar som är kan det knappast bli bättre!

Vi avslutar med Crystal rock - How you love me now (Phillerz remix), inte världens bästa kvalitet, men bra låt! :)