Akuten
Tid: 23:46:49 Datum: 2011-05-02 Kategori: Allmänt
Nej, jag är inte på akuten, nej, jag ska inte in till akuten och nej, jag har inte sökt jobb på akuten. Däremot är det exakt 8 år sedan jag befann mig där nu. Då, en solig och relativt varm kväll i början av maj 2003. Den 2:a maj, kl 19:25 för att vara mer exakt. Jag och en dåvarande kompis lekte att vi rånade garaget. Efteråt öppnade jag soprumsdörren, klättrade upp på soptunnan och vidare upp på taket, där jag lade mig, mitt på taket, för att undgå den fiktiva polisen. Solen började sakterliga gå ner bort till vänster, och himlen var oskyldigt blå. Jag hade en röd T-shirt och en röd/mörkblå långärmad tröja med dragkedja på mig. Som rånarutstyrsel hade jag en leksakspistol, en keps och ett par solglasögon.
Där låg jag, mitt på garagetaket, då min vän plötsligt ville att jag skulle komma fram till kanten. Han ville inte att jag skulle vara där uppe.
Jag gick fram till kanten och frågade vad han ville. Han sa åt mig att akta kanten, så jag kände framför mig med foten, hade stenkoll på var kanten var, trodde jag. För därefter tog jag ett litet steg åt höger och föll handlöst rakt ner på asfalten.
Jag reste mig snabbt upp, varefter min vän frågade hur det gick. Bra, svarade jag, innan jag hade hunnit känna efter ordentligt, för strax därefter sa min vän åt mig att känna på min arm, så det gjorde jag. Den var mer än dubbelt så tjock som vanligt och handen gick inte att röra, hur mycket jag än försökte. Rädslan och smärtan kom över mig som en våg och min vän sprang före in till ytterdörren, slet upp densamma och ropade på pappa. Han skrek att jag hade brutit armen, men pappa, som var helt uppe i Travet, hummade bara något till svar, ända tills mamma upprepade för honom att jag hade brutit armen. Då blev det fart på honom.
Jag ramlade in i hallen, keps och solglasögon föll ner på golvet och jag, efter dem i en hög. Jag storgrät och minns knappt vägen ut till bilen, dit jag ändå tog mig, med mamma som stöd, för det var hon och jag som åkte in till akuten, där jag fick smärtstillande och lades på en brits, där man tog av mig halsband, klocka och kläder och satte på mig en sjukhusskjorta, innan de sövde mig och opererade.
Senare på natten vaknade jag och låg i ett mörkt rum, upplyst endast av ett fåtal lampor. Armen satt fast i halvgips, en gipsskena omlindad med bandage. Detta skulle jag ha tills svullnaden hade gått ner, då man istället skulle sätta dit ett helgips, från handleden och upp till halva överarmen. Ett gips man senare fick såga upp och gipsa om, eftersom det hade hamnat lite snett.
Det var den värsta fraktur läkaren hade sett i hela sin karriär, alla benen i handleden var helt av. Det stack dock inte ut några benpipor, men de blev fixerade med stift i armen och gipset fick sitta på i 7 veckor. Därefter kunde jag börja träna upp styrkan i armen, samt handledens rörlighet, igen. Jag fick ett träningsprogram av sjukterapeuten med div. övningar jag skulle göra några gånger om dagen. Jag fick även en stödskena för att skydda handleden. En som jag hade i "vanliga fall" och en jag hade när jag badade. Bada, som jag knappt kunde göra på hela sommaren, trots det relativt fina vädret som var. Detta var nämligen i samma veva som jag började se sämre. Kvällen i maj då jag föll ner från taket hade jag redan börjat se sämre, det hade skett bara några veckor tidigare, men man hade inte opererat och undersökt ögonen klart än. Under sommaren blev det operation för att åtgärda Gråstarren, som jag hade drabbats av, men även div. kontroller, för att försöka få fram varför jag hade börjat se så mycket sämre.
En minst sagt tragisk och dålig sommar som jag egentligen vill glömma, men det kommer jag aldrig att göra. Så ont jag hade när jag ramlade ner från taket, så ont har jag aldrig haft och hoppas innerligt att jag slipper vara med om det igen. Smärtan går genom hela armen, likt glödande knivar, allt medan rädslan och chocken över att inte kunna röra varken hand eller fingrar griper tag i en. Det är hemskt och jag glömmer det aldrig. Ni som har brutit hand eller fotled vet vad jag pratar om. Det är inget att leka med.
Trots allt läkte benen i handleden utan några märkbara men, förutom fingrarna, som är betydligt långsammare än vänsterhandens fingrar och dess rörelser. Det var också då, när högerarmen var helt obrukbar, som jag började göra saker med vänsterhanden, som sitter i en idag. Jag började t.ex. borsta tänderna med vänster hand, vilket jag gör även idag, men det mest tydliga är att jag började skriva med en hand på tangentbordet, vilket jag också gör idag. Jag skriver enbart med vänsterhanden och det går mycket, mycket snabbare än om jag skulle skriva med båda händerna.
I övrigt blev det en utrymd färja mitt i natten, ett rejält räddningspådrag p.g.a. rökutveckling ombord och en kall väntan i livbåt som Valborgsfirande i år, då jag för en gångs skull inte satt ensam hemma, som jag har gjort de senaste åren. Nu var jag och Jocke ute på Östersjön, igen, då denna tragedi utspelade sig.
Nej, så illa var det inte. Usch, så hemskt det hade varit...
Det blev en lugn, men trrevlig Valborg. Betydligt mer livat var det på andra håll av båten, men vi nöjde oss med att snacka, spela kort och ta det ganska lugnt. Har aldrig fattat det där med att dricka bara för att det är Valborg. Dricka kan man göra, för att det är gott, men inte "supa"...
Det fina vädret verkar nu tyvärr ha lämnat oss. Idag var det riktigt kallt. Igår var det bara 7 grader sa pappa när han hämtade mig vid bussen. Riktigt så kallt tyckte jag inte att det var, trots att jag inte hade någon jacka, men skönt var det ju inte. Vi får hoppas att det fina vädret återvänder snart igen!
På hockeybloggen kan ni läsa mer om pågående hockey-VM, men även en aktuell tabelltippning av nästa års säsong, en kul grej MrMadhawk har dragit igång och som jag hakade på. Man tippar tabellen så som läget ser ut just nu, en gång varje månad. Kul att se hur läget förändras allt eftersom. Man kan också läsa om Tre kronors "fiasko" i första matchen i VM mot Norge, men den tycker jag inte vi ska festa allt för mycket uppmärksamhet på, för nu ikväll var ordningen återigen återställd när vi slog tillbaka Österrike med 3-0 och Viktor Fasth fick hålla nollan i debuten i Tre kronor. Förhoppningsvis kan vi nu göra en "Tjeckien", som knappt hade ett lag till att börja med i VM förra året, men som gick hela vägen, vände semin mot Sverige, då Bengan tog timeout med några sekunder kvar, tjeckerna fick tekning nere hos Lundkvist, eller vem vi nu hade i mål, och gjorde mål, varefter man även kunde vinna i sudden och därefter mala ner det tungt favorittippade ryska laget i finalen och vinna VM-guld.
Vi avslutar med Eyes set to kill med låten Play the part, från albumet Broken frames, och även lite Bassrockerz vs Mabra med låten DJ play this song!
Svar: Haha, ja, jag blev lite sur och klippte av klänningen i stundens hetta ;) Jag tror aldrig jag har druckit Lennart faktiskt. Min farbror heter Lennart.. Haha, men hur smakar den då?
AJ! Fan vad ont att ramla rätt ner i asfalten. Hemskt. Alla benen i handleden var brutna?? Ajaj.. Bra att du lärt dig att använda vänsterhanden också. Jag är helt handikappad med den ;p Fast jag använder båda när jag skriver med tangentbordet.
Att förlora någon när är en stor förlust det kvittar om det är en mormor eller farmor, eller en pappa eller mamma. Det är en stor saknad en stor tomhet som man känner. Saknar min mormor och morfar och farmor. Men de dog i högre ålder kändes annorlunda när jag fick reda på att mormor hade dött. Hon var gammal och sjuk hon ville inte leva mer det hade hon uttalat sig om. Så det var en lättnad att hon fick som hon ville att hon nu hade det bra att hon inte hade ont längre. Men saknaden är stor. Men känns så orättvist att det var min mammas tur. 51 år gammal det är så fel, det ska inte vara så. Hon skulle bli gammal. Tyvärr kan man inte ändra på något. Det svåraste är nog att lära sig att leva utan henne. Man måste kämpa. ((Det var lite klantigt av dig att trilla ner från taket. Men hoppas armen är bra nu:) ha det bra.
Aj, att bryta armen låter inte alls skönt. Jag har faktiskt aldrig brutit något i hela mitt liv och det är jag väldigt glad över.
Just det, kunde du se fullt tidigare? I så fall kommer du väl ihåg välidgt bra hur saker och ting ser ut? Med tanke på att du blev synskadad så pass sent i livet, nu är du väl nästan helt blind? eller ser du lite kanske? Det har jag glömt bort.
Att skriva på tangentbordet med en hand låter ju jättesvårt och sen låter det som att det borde gå långsamt men man kan säkert vänja sig vid det. Det skulle jag förmodligen göra om jag bröt armen eftersom jag är väldigt beroende av att använda datorn. Skulle förmodligen även lära mig att spela showdown med vänster hand i så fall för skulle sakna det för mycket om jag inte fick spela på flera månader.
Kram
ojdå, vilken historia...
Vilken läskig historia..
Hur många meter föll du? :(
Blev det rökutveckling på färjan?^^
Jaha har du avtalat tid för intervju?
Vem skall du intervjua? :)
Jag kör alltid på buffé till middag och lunch och det är så gott, iallafall på Birka ;)
Nice nice.
Här är det alltid första maj. :)
SV. : ) jo det är ju är annorlunda att förlora en mormor som är gammal än att förlora ens mamma som precis fyllt 51. (tycker jag). Tanken var ju att jag skulle få ha henne i minst 25 år till. Men jag fick i alla fall 22 fina år med henne och det är jag väldigt glad över. Ja väldigt chockartat var det, det var inget vi var beredda på, hon hade varit dålig innan, men var så pigg och glad nu. Hon hade diabetes å var Reumatiker och någon annan sjukdom som jag inte kommer ihåg vad den heter. Med det var sjukdomar man kunde leva med som man kunde bli gammal med. Men tyvärr orkade inte hennes kropp. Hon är min ängel nu och kommer alltid att finnas fast hon inte finns.
Ja riktigt klantigt, vad ska man upp där å göra? Hehe. Men hoppas fingrarna återhämtar sig med. Eller du vet att de inte kommer bli helt återställda?
SV: haha, du får glädjas åt att det var väldigt längesen...men inte alls kul, föresten, på tal om ingenting, varför är inte du medlem i us?
Men usch vilken historia!! Fy vännen, lät fruktansvärt. Hur många meter föll du?
Var rädd om dig!!
Kram
Hon fick en hjärtinfarkt som hade satt sig i centrala hjärtat. Det var därför hennes kropp inte svarade på medicinerna eller elen ambulanspersonalen gav henne tyvärr :( är både glad och ledsen att min storasyster vad med mamma när det hände. men det är väldigt jobbigt för henne. men är skönt för mig att jag vet att mamma fick de sista sekunder hon levde med någon hon älskade. och jag vet att min syster gjorde allt hon kunde för att rädda mamma.
jag har precis börjat gymma lite så är inte så värst väl tränad så är kanske därför jag tycker att Crosstrainer är så jobbig. :) i min lilla by händer det verkligen inte ett skit på valborg men nu i maj så har vi en liten bya fest kan man kalla det. då är det fest och musik i varje hörn. det är enda gången om året det händer något här.hehe
Glasburen är grym.
Tillför något vi aldrig sett förut i sammanhangen! :D
Dessutom är ju innebörden med buren att man inbland kan sitta fast i ett beteende och att man har svårt att ta sig ur det.. och då behövs radikala åtgärder..
Och det kan liknas vid att låsas in i en glasbur och man spränger sig ur.
Oj :(
Jag var alltid feg när jag var liten.. vågade knappt klättra upp för vissa lekställningar osv..
Men jag visste ju vad som kunde hända..
Jag har bara åkt Birka med äldre personer, så det har gått jättebra =)
Ja men det är ju jättebra med olika perspektiv på saker och ting.
Kanske ska ta en tredje tränare med? Eller kanske till och med jämföra med hur du skulle träna ett lag? :)
Glasburen är grym.
Tillför något vi aldrig sett förut i sammanhangen! :D
Dessutom är ju innebörden med buren att man inbland kan sitta fast i ett beteende och att man har svårt att ta sig ur det.. och då behövs radikala åtgärder..
Och det kan liknas vid att låsas in i en glasbur och man spränger sig ur.
Oj :(
Jag var alltid feg när jag var liten.. vågade knappt klättra upp för vissa lekställningar osv..
Men jag visste ju vad som kunde hända..
Jag har bara åkt Birka med äldre personer, så det har gått jättebra =)
Ja men det är ju jättebra med olika perspektiv på saker och ting.
Kanske ska ta en tredje tränare med? Eller kanske till och med jämföra med hur du skulle träna ett lag? :)
ajajajaj, får bara ont av att läsa det! jag hade faktiskt aldrig brutit någonting, vilket jag är glad för
sv: jo det är jag som filmar. haha, alla tror att alla norrlänningar har sån där typisk norrländsk dialekt, men faktum är att vi i luleå inte har sån farlig dialekt som många tror. Det är bara från kalix, överkalix, pajala, gällivare,älvsbyn kiruna, älvsbyn, piteå folk har märkbar norrländsk dialekt. och bara den extremaste (den typiska norrländskan på film, reklamer, tv etc) har dom som kommer från överkalix och haparanda.
ja, vi får se hur det går mot usa ikväll! :)
Förlåt för sent svar.
Jo jag har haft en bra påsk :) du då?
Okej, ja, jag tycker också att det är intressant med hjärnan :)
Jag ville också jämnt sitta i bilen när den tvättades när jag var liten :)
Aj, ja det är verkligen inte skönt att bryta ben och det där lät riktigt illa =/
SVAR: Nej vi är alla bara människor och jag är trött på glorifieringen i bloggvärlden, våga stå för det dåliga med liksom. Det är ingen som blir svagare av att de inte är perfekta. Vilat har jag gjort jag sover hela dagarna just nu men äta har det varit lite dåligt med, svårt att få i sig mat och det är inget man tänker på.
Nej jag tycker inte det. Jag har stått ut med mycket av såna grejer, det är typiskt för en småstad antar jag men folk hör något eller ser något och utan att känna en person dömer dem en och åratar bakom ryggen. Senast idag fick jag höra två damer i 40-års åldern, alltså inga små skitungar, sitta och prata om vilken fruktansvärt avskyvärd person jag är. Människor jag känner flyktigt. man vill bara dementera allt man hör men samtidigt så finns det ingen poäng för folk tror det de vill och hör det de vill, men därför vill jag gärna ge folk chansen även om första intrycket inte är utmärkt. Man kan bli väldigt överraskad över människor precis som ett bra första intryck inte alltid stämmer.
Det är ju så det är, som i all annan verksamhet att pengarna kommer med intresset för det är ju till större del sponsorpengar som går till lönerna. Det är inte klubbarna själv som betalar sina spelare och det är där det ligger, för det är otroligt svårt att motivera ett företag att gå in som sponsor om laget i fråga inte syns i mediasammanhang eller marknadsför sig ordentligt. Jag tror det är svårt att få upp intresset, vi går i samma tankar nu att höja intresset men jag tror steg ett handlar om att visa sig, man måste hela tiden synas för annars finns man inte i såna sammanhang. Vårt damlag har börjat med en ordentligt bra hemsida och dessutom en flitigt uppdaterad facebooksida. Locka folk dit med lite olika tävlingar etc. För att sedan skriva mycket om vad som sker på t.ex. träningar och olika resor, att folk känner en tillhörighet till laget tror jag är viktigt. I handbollen har man ju sittningar och middagar i arenan efteråt med laget då och då, det är bara så att hela tiden synas och finns till. För det skapar ett större intresse än om det är anonyma spelare som spelar.
TV är liksom ett steg längre fram för de är på samma sätt som sponsorer väldigt beroende av pengar och de visar det som de tjänar på. Så man måste få upp intresset INNAN man kan komma ut i media på det sättet och det är det svåraste och knepigaste. Det är ju samma sak med handbollen kan man säga, det visas en match varje omgång på tv medan fotbollen visas alla matcher. Så om man vill ha mer handboll på tv, då måste man ju först få folk att förstå att de vill se handboll... annars tjänar inte kanalerna på att visa det heller. Men det är ju där det tuffa ligger, det arbetet innan man är stor nog att vara självgående och andra kan tjäna pengar på ens varumärke, för det är i första hand varumärket som måste marknadsföras och bli attraktivt innan man kan tjäna pengar på det. Så det handlar inte om hur duktig någon är eller hur mycket tid folk lagt ner för i det långa loppet handlar allt om pengar, det är en stor maskin det där.
Nu blev det väldigt långt det här men å andra sidan ska man inte dra upp såna här frågor till någon som jobbar med det och brinner för det hihi ;)
Fy fan! Kunde ha slutat illa det där.
Ja du mina ungar har brutit handleden alla två... ler inte August bara de två äldre men den äldste hela två gånger. Själv lekte ja cirkus med syrran som tvååring å bröt min högerarm... den e lite sned efter det men ja den har fungerat snart i 40 år så ja lever ju...
Lidköping är en otroligt fin stad...
Träffas får vi ta å göra... de ska väl ordna sig tänker jag... å jag är ändå glad att du å A har kontakt. De är ju fint trots allt. Bara du håller dig på din kant så det inte blir för påträngande. Det tror jag är guld värt.
Hmm varför så negativ.
Roligt med Eurovision och lite annat än bara att tänka på att andra kunde haft bättre nytta av pengarna. Vilket dem givetvis hade haft.
Men detta är inte såna pengar.
Detta är pengar som används för underhållningssyfte.
Då kan vi ju lägga ner all tv och ge behövande pengarna istället?;)
Tror världen har råd med att ge Eric Saade en glasbur, om tex Ryssland pumpat in flera miljoner i sitt bidrag.. som inte är ett dugg bra..
Det är förståeligt att du inte vart uppe på garaget..
Jag kan till och med vara rädd för att åka ner från rulltrappor ibland. Jag gör det, men känner en obehaglig känsla..? Knäppt va? :P
Det låter det :D
Är det bara intervjuerna som fattas för att du ska kunna slutföra arbetet? :)
Okej, jag hade aldrig heller varit i Sundsvall :) Så nej :P Vi är inte där ofta :P hehe.
Okej okej :) Ja, påsken kanske är överskattad :)
Visst kan vi de :P hehe
Ja springer en minut. Går en... i 20 minuter. Ja ahr ju nyss börjat. Men de känns bra och Daniel har gjort så. Det ahr fungerat. Sen kan man ju öka...
Jag bröt ett ben i överarmen.
Ja men de är ju något i alla fall antar jag... de är svårt de där. Jag begriper inte alls grejjen hur hon vill å fungerar. För mig känns de som att hon inte vill och inte vill såra... men ändå de du säger säger ju något annat. Så vi får väl se vad som händer.
Ja har byggt mycket lego i mina dagar... nu byggde August ihop efter ritning själv. de va nog första gången. KUL.
Ja de kommer bli bra de tror jag.... ska bli så skönt att få mera plats.
Intressant blogg och läsning.. Gillar att du skämtar lite vartannat det är roligt att läsa då :D
Jag gillar att du skriver långa inlägg :D tack för din fina kommentar :) har en kota som sitter fel i ryggen har vetat de hela tiden men jag väntar alltid med mig själv till sista sekunden så då blir de såhär :P men de ska nog lösa sig :) keep up the good work :D
