I helgen var det äntligen dags för första omgången av den nystartade sverigeserien, serien för breddlag i Sverige, med huvudsyftet att vi ska få mer matchspel. Egentligen skulle ju vi i Linköping ha anordnat första omgången redan i juni, men det krockade med en flyguppvisning i stan och därmed var alla hotell uppbokade. Så det blev nu istället.

Med våra mått mätt blev det en riktigt lyckad helg får jag lov att säga. Vi spelade sex matcher, tre på lördagen och tre på söndagen. Det hela slutade med två segrar och fyra förluster, där tre av dessa var mycket täta och jämna matcher.

Vi inledde mot Malmö, med Carina, Dzenan och David i spetsen. Vi gjorde en strålande match oh krossade Malmölaget med hela 11-4. Vi fick Dzenan och David ur balans och deras frustration märktes tydligt, medan vi behöll lugnet och spelade mycket bra. Efteråt var vi ruskigt glada, för det var vår första seger i större tävlingar helt på egen hand. Vi vann ju en match i Stockholm games förra året, men då var Lisa med i laget, + att vi har vunnit någon match i Stockholmsserien då och då, men inte såhär. så det kändes riktigt, riktigt bra. Det roliga var att när helgen sumerades var vi det enda laget som slog Malmö. De följde nämligen upp förlusten med fem raka segrar...

Andra matchen var mot IFAS, men tyvärr lyckades vi inte behålla känslan från förra matchen till 100%, även om det var en match med en betydligt högre lägstanivå mot vad vi brukar ha. Vi drog dock på oss några straffar, varav en för ilegal coaching, och matchen slutade 9-6 till IFAS. Jag tycker ändå det var en helt okej insats som får godkänt av mig.

Sista matchen för dagen var mot Brukarhuset, som vi brukar spela väldigt ojämt mot. Ena gången blir det 4-4, som under SM i våras, och andra gånger blir vi gamade med 11-1, som under en omgång av Stockholmsserien i våras. Så det kunde gå hursomhelst.
Vi hängde dock med bra fram till 3-3 tyckte jag, men sedan rasade vi ihop litegrann och jag fick, för enda gången under helgen, gå ut och vila i några minuter. Annars spelade jag allting. Här kände jag dock hur energin tog slut och fokuset sjönk rejält, vilket resulterade i att jag släppte några billiga mål precis innan jag byttes ut. Sedan kom vi aldrig ifatt igen och Brukarhuset kunde vinna matchen med 11-8.

I söndags mötte vi alla lag en gång till och första matchen var mot ett heltaggat Malmölag, som nu fick revansch. Vi kom in fel i det hela redan från start. Uppvärmningen blev lite stressig och vi släppte in första skottet i matchen. Resultatet skrevs till 12-5 för Malmö, som därmed fick rejäl revansch från lördagens match. Här var det David och Dzenan som fick oss ur balans istället och jag kan väl säga att det var enda matchen under helgen som vi inte var nöjda med. Linda småskälde lite på oss efteråt och det tycktes hjälpa.

För mot IFAS var det ett helt annat lag som var på planen. Allt kändes bättre. uppvärmningen kändes jättebra och vi gick in med ett lugn och ett metodiskt spel, där taktiken var att hålla Haydar, som skjuter ganska bra, borta från spelet så mycket som möjligt. Det fungerade och även om han fick in några mål kunde vi vinna ganska enkelt med 8-4. En mycket stark och bra laginsats där vi jobbade hela vägen och aldrig riktigt slappnade av. Jag kan ju säga att det märks stor skillnad på oss när det går bra kontra när det går dåligt. Med andra ord har vi en del att jobba på när det gäller de psykiska bitarna, att hela tiden fortsätta kämpa, inte vika ner sig och fortsätta tro på oss själva, även när det går mindre bra.

Sista matchen för helgen var åter mot Brukarhuset och det skulle bli en jämn historia, även om det först inte verkade så. De ledde nämligen med 6-2 i halvtid, men vi gjorde en ruskig upphämtning, gick ikapp till 6-6 och genom två mål av Louise, henes andra och tredje för helgen, kunde vi gå upp till 8-6. Tyvärr orkade vi inte hålla hela vägen och Brukarhuset kunde istället göra 9-8 på typ näst sista skottet i matchen.

Det kändes så klart surt, men jag tycker ändå vi gjorde en riktigt bra match och andra halvlek där var riktigt grym. Vi visar att vi verkligen är med i racet nu och att inga poäng är givna mot oss längre, som det var för några år sedan, när lag slog oss ganska enkelt. Nu orkar vi hålla ihop det hela och Albin är kung offensivt. 22 mål gjorde han i helgen. Jag gjorde 11, varav ett självmål för IFAS. Med tanke på att jag spelade center hela tiden tycker jag det är riktigt bra och precis som Albin sa under senaste lagträningen så håller vi en betydligt högre lägstanivå nu jämt mot hur det har sett ut tidigare, både under match och träning. Man märker helt klart skillnad på alla moment vi har nött och nött och nött och det är kul!

I övrigt rullar träningen på som den ska. Sex pass i veckan är det som gäller och generellt sett går det bra. Alla pass är självklart inte bra, men så är det ju. Det kan inte alltid gå bra och under vissa pass undrar man vad man egentligen håller på med, men det är när det ger resultat, som nu i helgen, som man förstår svaret till fullo. Det är bara att kämpa vidare, för, det finns inga genvägar till framgång, det finns bara en väg och den stavas TRÄNING.

Lägenhetskollandet har också det fortsatt, men jag har inte hittat något nytt än så länge. Blev dock lite småchockad över hur mycket vissa lägenheter i Mjölby går upp i pris innan de säljs. Lite trodde jag att de skulle gå upp så klart, men inte nästan 50% av det ursprungliga priset...

Apropå lägenheter och flytt så är det just vad syster ska göra på måndag. Hon blir den av oss tre barn som först flyger ut här hemifrån, där vi har bott hela livet. Lite konstigt känns det ju, men det kommer nog bli bra. Hon har skärpt till sig ordentligt de senaste åren, min kära syster. Det är som natt och dag jämfört med hur hennes tonårstid var, då hon, mamma och pappa bråkade oräknerliga gånger om både det ena och det andra. Jag blir sällan arg, men när det handlar om familjeintriger, då blir jag arg och det hände flera gånger att jag också började skrika, regrerade till barnets nivå, om man ska se det ur ett kommunikativt perspektiv, och slog igen dörrar etc. Jag orkade inte med henne där och då och ibland fick jag ta en liten promenad för att lugna ner mig litegrann. Det tillhör dock en svunnen tid och nu är hon en helt annan och är nog helt klart den av oss tre som hittills kommit längst i livet, trots att jag är tre år äldre.

Jag har dock något som hon inte har. Världens bästa och finaste flickvän. På söndag, fast det var fredag då, är det exakt ett år sedan jag första gången sov hos henne. Eller ja, jag hade gjort det en gång innan, men då fick jag ligga själv i ett rum. Det var innan vi åkte till Idre 2011. Nu satt/låg vi tätt tillsammans, dock med kläder och allt hela natten, för inget var på långa vägar offisiellt och vägen dit var ännu lång, men den hade tagit sin början och nu har vi snart ett år tillsammans bakom oss. Det finaste och bästa året av mitt liv.

Hockeysäsongen har ju dragit igång nu också. Det är delvis därför jag har varit, och kommer vara, lite off här på bloggen. Hockeybloggen går nämligen före just nu, precis som förra säsongen, då det inte blev många inlägg här.

Leksand har hursomhelst inlett säsongen relativt bra. tre segrar och en strafförlust på fem matcher är helt okej. Det är bara plumpen uppe i Haparanda, där nykomlingen Asplöven huserar, som har kommit än så länge. Asplöven, som där vann med 4-2 och som sedan har tagit två segrar till, vilket gör att man just nu faktiskt är uppe på playoffplats, före lag som Djurgården, Mora och Södertälje. Asplöven, som egentligen inte ens skulle ha spelat Allsvenskan, men när Borås blev degraderade p.g.a. ekonomiska bekymmer fick man en gratisplats, eftersom man var trea i kvalserien i våras och den chansen tackade man så klart inte nej till.

För den andra nykomlingen nerifrån, Karlskrona, går det dock tyngre. Man är numera jumbo i tabellen, efter att Tingsryd tagit säsongens första seger, just mot karlskrona, igår när man vann med 2-4 i Telenor arena.

Leder tabellen gör lite överraskande Troja, som slog Leksand efter straffar i tisdags med 3-2. Det är dock fortsatt oerhört jämnt såhär i inledningen av serien. Faktum är att ovan nämnda Asplöven bara är tre poäng från serieledning...

Vi avslutar med några låtar. Det var länge sedan nu, men här har vi två svenska bidrag, Sabaton med nya Carolus rex och Norlie & KKV med Där jag hänger min hatt. Två ganska olika låtar som egentligen inte speglar min musikstil något vidare, men jag gillar de båda. Listen and enjoy!