Det har varit mycket att göra den senaste veckan. Förra onsdagen var det dubbla träningspass, i torsdags var det samma sak och i fredags åkte vi tidigt upp mot Stockholm och Bosön för en helg med Elitidrottsskolan igen.

Det blev en givande helg med många bra föreläsningar, bl.a. om antidoping, värdegrunder och träningslära med fokus på koordination.

Mest intressant var dock Sonia Elvståls, ni vet, hon som var med i Mot alla odds, inspirationsföreläsning. Riktigt bra får jag säga. Hon var med om en motorcykelolycka, där hon fick amputera ena underbenet, men det är, enligt henne själv, det bästa som har hänt henne. Svårt att tro kanske, men dessförinnan hade hon blivit mamma strax innan studenten och aldrig haft tid att leva. Det var långa arbetsdagar, varefter vardagens "måsten" skulle hinnas med där hemma. Stress, stress och åter stress med andra ord.

Efter olyckan fick hon upp ögonen för vad som faktiskt är viktigt här i livet. Hon metaforiserade det med en vas som man lägger stora stenar i. Stenarna symboliserar allt viktigt i livet, vänner, familj etc. Sedan häller man grus i vasen. Gruset rinner genom alla stora stenar och packar sig på botten. Därefter häller man finare sand i vasen, vilken rinner ienom allting och packar sig ännu mer än vad gruset gjorde. Sanden symboliserar alla småsaker i vardagen som tar ens tid och energi. tar man istället den aspekten först, alltså häller i sanden först, därefter gruset och sist stenarna, då får inte stenarna plats, för sanden, alla småsaker, tar all tid och all energi så att man inte hinner med det som är viktigt i livet. Hänger ni med?

ICA var också på plats under helgen och hade även en av sina kockar på plats som svängde ihop några enkla, men nyttiga, mellanmål som vi också fick smaka.

Idrottspsykologi med fokus på ACT (Acceptance commitment training) och livspusslet stod också på schemat.

ACT innebär i princip att lära sig acceptera negativa tankar och känslor, istället för att försöka tvinga bort dem och tänka positivt istället. Det handlar inte om att man ska vara negativ eller känna sig dålig, det handlar om att bara tillåta sig själv att ha de tankarna och känslorna, att acceptera att de finns där, men inte lägga någon vikt vid dem, utan gå in och göra det man ska göra oavsett vad som rör sig i huvudet.

Det finns en metafor för ovanstående, en bordtennismatch, där du står på ena sidan och de negativa tankarna och känslorna står på andra sidan. Slår de negativa tankarna och känslorna bollar mot dig som du hela tiden slår tillbaka, alltså att du försöker tränga undan det negativa, då kommer de fortsätta slå, för då är det ju roligt att spela. Om du istället bara står där, de negativa känslorna och tankarna slår boll efter boll, som alla går ut, då kommer de tröttna till slut, för då är det inte roligt längre. Det handlar alltså om att acceptera och notera att tankarna och känslorna finns där, men inte lägga någon vikt vid dem.

Livspusslet har vi pratat och diskuterat kring tidigare, men nu var det fokus på det man gör för mycket eller för lite av i vardagen. Vi skrev ner, klockslag för klockslag, ungefär, generellt, hur en vanlig dag, träningsffri eller inte, ser ut. Därefter konkretiserade vi åtgärder för det som vi anser oss göra för lite av. I mitt fall handlar det främst om att jag sitter vid datorn och gör fritidsgrejer istället för skolarbete, men även att jag bör bli bättre på att planera min mat, både vad som ska ätas och inköp. Hur jag ska åtgärda detta punktades upp ganska bra, så nu är det bara att ta tag i det, finns inga ursäkter längre...

En väldigt givande och bra helg, som avslutades på Arlanda, där vi provade klädkollektionen till Rio nästa år.

I måndags fick jag gå upp redan kl. 6, för jag var tvungen att träna tidit, eftersom att jag skulle vara i Norrköping 09:30. 08:45 var jag klar på gymmet och det kändes väldigt skönt kan jag säga!

Dagen i Norrköping var bra och givande och dagen avslutades med en träning, som inte blev som jag hade tänkt. Först var det bara jag i laget som kunde träna. Visst, sure, det gör inget, för då kan jag köra mitt offensiva nötningspass, mest tråkigt för de andra som halkar efter i utvecklingen, men taxin var jättesen, + att det var samåkning, så jag kom inte fram förrän 19:55. Jag skulle åka därifrån 20:30 igen. Nåja, tänkte jag, jag hinner köra intensivt en stund i alla fall. När jag sedan kom in i hallen hade Jennifer låst bollådan med det gamla hänglåset, det med kod. Hon var nog trött i torsdags, då det bara var hon och jag där, men konsekvensen av det blev att jag inte kom åt bollarna och fick köra utan boll. det var inte riktigt vad jag hade tänkt mig...

Igår var det väldit skönt med en chilldag. jag sov ut ordentligt och sedan kom syster hit för att hjälpa mig att rensa skjortor och T-shirtar, byta julklappar och fika. Det var nämligen sista gången jag träffade henne innan hon åker till Kläppen för att säsongsjobba i vinter igen. Så, lite sorgligt var det, men gott fika blev det och på kvällen blev det ännu mer fika, för då firade vi mormors syster som fyllde 75 igår.

idag blev det missförstånd i min och julians kommunikation, vilket påverkade träningen, men i eftermiddags var jag i vilket fall hos mormor, blev bjuden på både fika och mat, varefter vi åt på restaurang nu ikväll, för idag är det svärmor som fyller år.

Så ja, det har varit några minst sagt intensiva dagar nu, men jag kan iaf meddela att jag fick VG på den tenta vi hade för ett tag sedan. det hade jag inte riktigt väntat mig, så det var en glad överraskning utan några egentliga negativa inslag över huvud taget.