Sommaridyllen a.k.a. Sjösäter har verkligen levererat i sommar! Ja, sommaren över huvud taget har verkligen levererat tycker jag. Vi hade ordentliga värmeböljor redan i maj, där det blev mycket tid ute på balkongen samtidigt som jag skrev uppsatsen.

Värmeböljorna fortsatte sedan in i juni, varvat med helt okej väder som inte heller gick att klaga på. Riktigt dåligt blev det inte förrän efter midsommar, efter ännu en värmebölja med upp mot trettio grader. Då var det drygt en vecka med ganska dålit, regnigt och kallt väder, men mig gjorde det inte så mycket ändå, iaf inte till en början, för då var det nästan lite skönt att det kom lite regn efter all värme och sol.

Lagom tills det att vi åkte ner mot västkusten och Fiskebäckskil/Lysekil blev sedan vädret bättre igen. Inte sådär jättevarmt, men runt tjugo grader och sol större delen av tiden vi var där, vilket var grymt med tanke på hur mycket det hade regnat där på västkusten tidigare under sommaren. Det var dessutom perfekt för att strosa runt, titta i affärer, fika, gå promenader längs havet och göra små roadtrips, för det som sedan följde hade blivit alldeles för varmt för det, för då kom värmen igen och det var tjugofem-trettio grader i över en vecka.

Passande nog hade jag just den veckan planerat att vara ledig, så större delen av veckan tillbringades i vår alldeles egna och underbara sommaridyll. Det finns på riktigt inget bättre ställe att vara på när sommaren visar sig från sin bästa sida, som den har gjort nu på slutet, inte ens utomlands på spanska solkusten. Är det tjugofem-trettio grader i Sverige med strålande sol, då tillbringar ja helt klart hellre tiden i Sjösäter, tillsammans med familjen, syskon och kusiner med respektive, moster, morbror och mormor.

Att umgås hela släkten på mammas sida sådär, det är något speciellt med det och något jag på senare år har förstått att långt ifrån alla familjer och släkter gör. För oss är det dock naturligt, det har alltid varit så, även om man kanske inte uppskattade det på samma sätt när man var liten, för då förstod man inte hur värdefullt och fint det faktiskt är. Jag tror dock att det alltid kommer att vara så, för de band vi har byggt upp genom åren, de är starkare än nylon, och jag tror att en stor del i varför vi har så bra kontakt och en sådan sammanhållning där på mammas sida av släkten är just tack vare Sjösäter.

Att alla umgås tillsammans, lever nära varandra, hjälps åt med det mesta och bara har det allmännt bra. Man fikar vid hammocken minst två gånger om dagen, detta fika, som är obligatoriskt, det ska fikas, det ska göras ordentligt och kalorierna flödar. Pappa och Mats teamworkar med det mesta praktiska som ska fixas, bygger en friggebod, ett räcke till bryggan, ja, faktiskt hela flytbryggan back in the days, målar fönster, klipper gräs, grillar, fixar och donar. Årets projekt har varit att måla logen. Mamma och Liselott brukar hjälpa till och har gjort det även i år, men pappa och Mats håller ställningarna, är något slags arbetsledare skulle man kanske kunna säga, och mellan varven blir det en öl i solen. Mamma och Liselott fixar inne i köket, lagar mat, bakar, diskar osv. och mormor, som alltid vill hjälpa till och fortfarande dra sitt strå till stacken, trots att hon börjar bli gammal nu, sitter i hammocken och löser korsord. Ja, det är egentligen en ganska stereotyp könsfördelning av arbetsuppgifterna vi har, men det är inte hugget i sten och man hjälper till lite med det man känner för och kan hjälpa till med. För mig som inte ser blir det exempelvis svårt att måla logen, så jag brukar få disken på min lott, men det gör mig inte så mycket, för jag tycker trots allt att det är ganska kul att diska.

En hel del kortspelande blir det också, Chicago eller Sjuan är det oftast, och så äter man frukost på verandan. Det är underbart att inta sitt morgonkaffe där ute, medan solens strålar värmer och man tittar ut över sjön. Sämre start på dagen kan man ju få!

Jag nämnde flytbryggan här ovan och det är också ett populärt tillhåll må jag säga. Jag kan ligga där nere i flera timmar, lyssna på bra musik eller bara höra naturens ljud, fåglarna som sjunger i träden, vattnets kluckande mot bryggan, bilarna som kör förbi på vägen, fiskarna som hoppar i vattnet, grannen uppe i skogen som sågar, mamma, Liselott och mormor som klirrar med kaffekopparna när de förbereder fikat, pappa och Mats som sågar, hamrar eller bara pratar med varandra. Ja, det är kort sagt underbart att ligga där på bryggan och i år har det t.o.m. varit varmt i vattnet och jag har badat mer än vad jag har gjort på väldit många år, bortsett från 2014, då jag nog badade ännu mer än vad jag har gjort i år.

Ja, what more can I say, jag behöver väl knappast säga att jag älskar vårt alldeles egna smultronställe, vår alldeles egna sommaridyll, och det känns nästan lite vemodigt nu när mamma och pappa har börjat jobba igen och jag inte ska dit förrän till helgen. Det är inte många dagar bort, jag vet, men jämfört med hur det har varit de två senaste veckorna, där jag nästan konstant har varit där, bortsätt från när jag har varit hemma och sett till Samsson, så är det skillnad. Dagarna går dock fort och snart är det helg igen. Tyvärr är det också snart höst, för tiden bara rusar iväg. Det är redan tre veckor sedan jag åkte hem från västkusten imorgon, på onsdag är det fyra veckor sedan vi åkte dit och imorgon är det också sex veckor sedan jag fyllde år. Om sex veckor är det vecka 37 och då är vi inne i september. Innan dess hoppas jag dock att det blir många härliga dagar till, både i stugan och här hemma, med sol, sol och ännu mera sol!!!