Det var länge sedan jag skrev om min träning nu. Lite inlägg från olika tävlingar har ni fått, men just om själva skitjobbet på hemmaplan, dag efter dag, vecka efter vecka, det var länge sedan jag skrev om, but here we go!

I förra veckan inledde jag en ny maxstyrkefas och den gav resultat direkt. Hypertrofifasen som jag har haft innan har kanske varit lite i längsta laget, men nu var det iaf dags för maxstyrka och det gav som sagt resultat direkt.

Jag persade både i benpress och bänkpress.
Första gången över 200kg i benpress och första gången över 80kg i bänkpress.
208 resp. 82kg.

Ben är min svaga sida, men att komma över 200kg känns bra. Jag får dock erkänna att det var lite fusk där, för Julian hjälpte till att trycka ut plattan första gången, men när jag väl var igång med själva setet var det inga problem. Motsvarande på bänkpressen hade varit om jag hade fått hjälp upp med stången första gången, men det behövdes inte där. Den klarade jag helt på egen hand och det kändes också riktigt bra. Ett av de roligaste styrkepassen på länge får jag säga!

Också konditionsträningen går bra just nu tycker jag, även om jag fortfarande inte har börjat springa igen. all konditionsträning görs alltså fortfarande på cykel och så sent som idag körde jag ett galet tufft intervallpass på 15x40s, d.v.s. att du trampar järnet i 40 sekunder och sedan aktiv vila i 20 sekunder och så upprepar man det 15 gånger.

Jag och Julian pratade så sent som i torsdags om att det är svårt att bli trött på samma sätt på cykel som när man springer, ni vet, sådär så det bränner i halsen och syret knappt ändå räcker till, trots att lungorna jobbar för högtryck. Den känslan är svår att nå på cykel, för där blir du oftast trött på ett annat sätt, men idag blev det precis sådär brännande i halsen, för jävlar vad trött jag blev!

Goalballmässigt har det blivit väldigt mycket nötning på senaste. Vi har efter mycket slit och sökande med både ljus och lykta lyckats snappa upp en kille, Fredrik, som har börjat träna med oss, men de senaste veckorna har det mest varit han, jag och Julian som har kört och då har det blivit mycket defensiv nötning. Förvisso väldigt bra och nyttigt, men det kan ju vara kul med lite variation ibland, kanske lite matchspel etc. i synnerhet när man kommer in som ny i laget. Då är kanske inte det roligaste att nöta i pass efter pass. Det är inte det mest optimala för att behålla nya spelare om vi säger så.

Jag tycker dock ändå att nötningen har gått relativt bra, både för egen del och för Fredrik. Han utvecklas under varje pass och det är kul att se!

I torsdags testade vi mina mentala gränser litegrann. Det hade gått sådär tidigare under passet, jag hade släppt några bollar som jag kanske borde ha tagit, men här simulerade vi ett byte, jag byttes in med ca. två minuter kvar av matchen, vi ledde med 2-1 och jag skulle bara stänga igen där mot slutet. Fredrik och Julian matade skott på mig och plötsligt tog jag alla. Det var säkert 25-30 skott på rad.

man taggar till lite extra sådär när det finns något konkret att jobba för. Det är samma sak på landslagslägren när vi spelar match och det vinnande laget blir bjudna på glass. Då är det en djävulsk kamp där ute kan jag lova, ingen vill ge sig och alla ger allt. Nu var det ingen glass i potten, men det är lite samma grej och jag tror det är bra och nyttigt att träna så ibland, för du får upp fightingspiriten på ett annat sätt då, ett sätt som annars kanske kan vara svårt att locka fram en sen torsdagskväll mitt i april, en torsdagskväll som dessutom var skärtorsdag.

Apropå skärtorsdag så innebar det påskfirande för Linda, som därmed prioriterade bort en träning för det. Jag tycker inte det är okej. Hon är tränare för elitspelare som satsar mot paralympics. Då är det inte en godtagbar ursäkt att utebli från en träning för att man ska på påskfirande. då får man fira påsk senare under helgen, svårare än så är det inte, för som elitspelare och tränare för en sådan så får man offra en del. Man hinner inte vara med på allas födelsedagsfiranden, meetings och annat.

Linda har sagt svart på vitt att hon kan vara med på två träningstillfällen i veckan, men fler än så blir svårt. Två har hon dock lovat.

Nu har det kommit en hel del jobbrelaterat emellan som har gjort att hon inte har kunnat vara med då och då, plus att hon har varit en hel del sjuk. det är sådant som är svårt att göra något åt, men något där vi egentligen kanske borde ha en mer utarbetad plan B för...

Däremot att fira påsk... nej, det är inte okej. Tänk bara om typ Dan Tagnes i LHC eller någon annan tränare för ett hockeylag, fotbollslag, handbollslag eller vad som helst skulle säga att han uteblev från en träning för att han skulle fira påsk. Det händer ju liksom inte. Det sänder signaler och det är en ren prioriteringsfråga. Väljer man att prioritera påskfirande framför en träning, i synnerhet när hon vet hur mycket hennes ögon gör för kvaliteten och effektiviteten på träningarna, då ska man kanske inte vara tränare för elitspelare...

Nåväl, jag ska inte gnälla mer. I stort tycker jag att träningen har gått bra på senaste och nu närmar sig maj, där det både kommer bli SM, Sverigeserien här i linköping, landslagsläger och ev. landslagstävling i Malmö, Men intercup.

Hoppas ni alla har det bra och att ni har haft en fin påsk, trots kylan!