Sådär lät det när August Berg Ä N T L I G E N sköt Leksand till SHL för snart tre månader sedan!

Vägen dit har dock varit krokig och det finns stora likheter med säsongen 2015/16, som också mirakulöst nog slutade i ett SHL-avancemang till slut.

Den säsongen inleddes minst sagt knackigt och Leksand låg sist i tabellen i slutet av november. Då fick Sjur Robert Nielsen kliva åt sidan och Perra kom in i båset. Det gav effekt direkt, Leksand började vinna, klättra i tabellen och slutade till sist fyra i grundserien.

Den här säsongen låg man visserligen inte sist, men väl på nionde plats vid jul, efter nio raka nollpoängare. Då fick Leffe C foten och Roger Melin klev in i båset. Leksand började vinna, klättrade sakta men säkert uppåt i tabellen och slutade fyra i serien.

Likheterna stannar dock inte där.

2016 kokades allt i den korta och intensiva Slutspelsserien, som spelas efter avslutad grundserie mellan lag 3-8 från grundserien och där vinnaren från den korta serien fortsatt har chansen att nå SHL, ner till att avgöras i absolut sista omgången, då Leksand och Mora möttes. Mora var tre poäng före Leksand och sju plusmål, vilket alltså innebar att Leksand var tvunget att vinna i ordinarie matchtid och dessutom göra det med minst fyra mål för att vinna serien.
Vad gjorde man då? Gick in och krossade Mora med 6-0!

I år kokades också allt ner till att avgöras i sista omgången av Slutspelsserien. Det stod mellan Leksand och Västerås. Västerås gjorde vad man skulle och krossade ett avsågat Karlskrona med 7-2.

Leksand var då alltså tvunget att göra sitt med Modo, ett lag man hade haft svårt för under säsongen och bara tagit 3/12 poäng mot. Här var det dock inget snack, Leksand hade 5-0 redan efter första perioden och vann till slut med, just det, 6-0.

Nästa steg mot SHL är sedan att vinnaren från den här Slutspelsserien får möta förloraren i den Hockeyallsvenska finalen, vilken avgörs i bäst av fem.

2016 förlorade Tingsryd den femte och avgörande matchen i förlängning mot AIK. Tingsryd fick då möta Leksand i bäst av tre, Leksand vann två raka och var klart för Direktkval mot Modo.

I år förlorade AIK den femte och avgörande matchen mot Oskarshamn. AIK fick då möta Leksand i bäst av tre, Leksand vann två raka och var klart för Direktkval mot Mora, för tredje året i rad.

När lagen möttes i "Slaget om Siljan" för ett par år sedan håsades det hela upp som det hetaste i hela hockeysverige och det var inte obefogat. Rivaliteten mellan lagen är enorm, vissa familjer där uppe går t.o.m. isär under de här veckorna, för de kan inte vara nära varandra. Överdrivet kan tyckas, men det här är två mindre städer som i stort sätt inte har något annat än sin hockey, hockeyn ÄR Leksand och Mora.

Mora vann detta första Slaget om Siljan med 4-2 i matcher.

Året efter var det dags igen. Slaget om Siljan 2.0. inte riktigt lika upphåsat som året innan, men flertalet av Sveriges hockeyblickar var ändå riktade mot Dalarna. Leksand vann första matchen i Mora med 5-2, men sedan var det roliga slut, Mora vann fyra raka och vann serien med 4-1 i matcher.

Sedan var det då dags i år igen, för tredje året i rad! Bara den grejen är helt sjuk, för det ska till en hel del för att lagen ska få möta varandra i bäst av sju i ett sådant här direktkval.

Nu blev det dock så och äntligen fick vi blåvita jubla!

Leksand var helt utspelat i första matchen, Mora vann skotten med 20-4 i första perioden, men det var leksand som ledde med 2-0. Det var en ledning som dubblades i andra perioden, men trots det blev det till slut ändå spännande när Mora reducerade en gång i andra och två gånger till i tredje perioden. Leksand höll dock undan och gjorde 5-3 i öppen kasse!

Där var det många pesimister som sa att Leksand ju vann första matchen förra året också, och då vet vi ju hur det gick...

Så gick det inte nu, för Leksand vann även andra matchen, efter stor dramatik. Moras stjärna Andrew Rowe drog på sig ett matchstraff redan efter knappt en minuts spel, Leksand fick powerplay och Mattias Ritola passade på att göra 1-0. Snacka om kanonstart och det spedde man sedan på med 2-0 och 3-0 i andra perioden. Precis som i första matchen blev det dock spännande, för Mora reducerade två gånger innan Anton Karlsson gjorde 4-2 för Leksand. Mora reducerade på nytt, men Leksand höll undan och vann med uddamålet!

Inför match 3 uppe i Mora hade jag en dålig känsla i kroppen, den enda match i den här matchserien som jag hade det, och den känslan var befogad, för här fick Mora plötsligt utdelning och gjorde fyra mål på fem minuter i andra perioden och vann till slut ganska enkelt med 5-2, inget snack om saken.

Match 4 nere i Leksand var jämn, Leksand tog ledningen, mora kvitterade och matchen såg ut att gå mot förlängning, men med tre minuter kvar att spela gjorde Johan Porsberger 2-1 för Leksand och Tegera arena fullständigt exploderade, vilket jäkla tryck det var där inne då och på rent adrenalin och vilja gjorde killarna allt för att hålla undan när Mora pressade på för en kvittering mot slutet. Jon Knuts tog en "bra utvisning" när en moring höll på att komma fri mot Axel Brage och Linus Persson vann tekning i defensiv zon med bara sekunder kvar och Leksand kunde vinna matchen med 2-1 och var då bara en enda seger från SHL!

Dagen när det skulle avgöras var en perfekt dag. Det var varmt och soligt ute, jag satt på balkongen och åt glass, strosade omkring här hemma, städade och fixade lite och var inte orolig alls, inte förrän matchen började, då slog oron till med full kraft och den blev inte mindre ju längre matchen gick och ställningen fortfarande var 0-0.

Sedan gjorde Leksand 1-0, Mora kvitterade, men Leksand gjorde 2-1 med halva tredje perioden kvar. Man orkade dock inte hålla undan, utan Mora kvitterade med fem minuter kvar, matchen gick till förlängning och där ser ni ju högst upp i inlägget hur det gick. Jeppe Ollas serverade August Berg, som bara hade att raka in 3-2-pucken i nät bakom Christian Engstrand, hans första mål i A-laget!

Leksand är därmed tillbaka i SHL igen och det på en alldeles speciell dag, nämligen 5 april. 5 april är Tobias Forsbergs födelsedag.

Ingen har väl missat det som hände Tobbe den 26 december?
I Roger Melins första martch som huvudtränare flög Tobbe med huvudet före rakt in i sargen. Han blev liggande och fördes till slut av isen på bår, flögs till Akademiska i Uppsala, där han genomgick en nackoperation, som enligt uppgift gick som planerat. Därefter var det tyst om Tobbe och hans status, tills för en dryg månad sedan. Då skrev han själv ett känslosamt inlägg på instagram, där han berättade att han numera är förlamad från bröstet och neråt, har viss rörlighet i armarna, men ingen i händerna.

Det är så hemskt, så tragiskt, men samtidigt så jäkla fint, allt det som har skett på arenor runtom i Sverige den här vintern. Klackar på olika håll har kört växelramsor med varandra, som ni exempelvis kan se här nedan, där Superstars och Hästenklacken kör växelramsa mellan varandra i Norrköping. Supportergrupper har gjort tifon med budskap till Tobbe, fans från andra föreningar har startat insamlingar och samlat in pengar till hans rehabilitering och Leksands IF själva håller på att starta upp en fond där alla medel oavkortat kommer gå till Tobbes rehabilitering.

Nu när August Berg då hade skjutit det där avgörande målet i Mora stod hela klacken och spelarna på isen och sjöng "Ja må han leva" till Tobbe, så sjuukt fint, ett sådant enormt stöd och jag får nästan tårar i ögonen för att det är så tragiskt och hemskt, men samtidigt så fint!

En säsong som slutade i lycka för föreningen, en lycka som till stor del byggts upp genom en grupp som gått samman och verkligen gjort allt och lite till för varandra och för #19. Tobbe har funnits med i det här hela tiden och det är så mäktigt att se, hur någonting som inträffar utanför isen eller planen får en grupp att gå samman på ett sätt som är svårt att beskriva. Niklas Lidström pratade om det i sitt sommarprat igår också. Då var det en lagkamrat vars karriär tog abrupt slut efter Stanley cup-guldet 1998, när en limousine som han färdades i kraschade mot ett träd.

Vi avslutar med att konstatera att SHL-premuären spelas lördagen den 14 september, den gör det på hemmaplan och den gör det mot Malmö Redhawks.

Här nedan har ni en video jag spelade in efter säsongen där jag sammanfattar säsongen som gått och ger lite tankar och reflektioner.