Beats wireless vs. Beats Solo2 wireless
Tid: 21:54:00 Datum: 2016-10-21 Kategori: Allmänt
Är du ute efter att köpa nya lurar?
Titta på klippet nedan, där jag jämför Beats Wireless med Beats Solo2 wireless, som är efterföljaren till Wireless kan man säga.
Kort sagt kan man sammanfatta det såhär:
Solo2 wireless har ett betydligt klarare ljud med fler detaljer, men en mycket mer tillbakadragen bas. De känns mer gediget byggda än wireless och har en fjärrkontroll på kabeln, om man skulle vilja lyssna på dem med sladd, vilket inte Wireless har.
Wireless dämpar å andra sidan omgivande buller bättre, är skönare att ha på sig vid längre lyssning och levererar betydligt mer bas än vad Solo2 wireless gör.
Macken
Tid: 13:39:30 Datum: 2016-10-13 Kategori: Allmänt
På ett forum på nätet berättade en kille om en händelse som inträffade där i början av 90-talet. killen sommarjobbade i Mjölby kommun, klippte gräs och utförde div. olika sysslor.
En dag hade han och en kollega varit utanför själva Mjölby och färdades då längs just den här väg 593. Plötsligt insåg de att bensinen nästan var slut. Den skulle inte räcka hela vägen tillbaka till Mjölby, men de beslöt att köra på och se hur långt det räckte, så fick de väl ringa efter någon när bensinen var slut. Det var innan mobiltelefonernas tid, men i bilen fanns något slags komradio som de kunde använda. Varför de inte använde den direkt vet jag inte.
Plötsligt fick de se en gammal mack som låg precis intill vägen. Macken bestod av en gammal gulrandig pump, ett litet skjul och en lite större lada. Ingen av dem hade noterat macken någon gång tidigare när de hade kört längs vägen, men de tänkte att det väl bara var ouppmärksamhet från deras håll, så de stannade där, klev ur bilen, gick in i det lilla skjulet, pratade med en gammal gubbe bakom disken och sa att de behövde tanka. Gubben plockade ner en nyckel till pumpen, följde med dem ut, låste upp pumpen och hjälpte dem att tanka. De skramlade ihop till kontant betalning, ni vet, det här var i början av 90-talet, betalade och fick ett handskrivet kvitto tillbaka.
De tackade och fortsatte mot Mjölby, men efter bara några kilometer började bilen beté sig konstigt och det kom svart rök ur avgasröret. Det såg inte bra ut och väl framme i Mjölby beslöt de att slanga ur bensinen igen, för gubben verkade ha gett dem fel sorts bensin. När de slangade ur bensinen såg den dock varken ut som diesel eller bensin. den var mer mjölkigt vit och en mekaniker frågade var tusan de hade fått den där bensinen ifrån, för den såg ut som något liknande det bilarna körde på under kriget, ett slags blandning av bensin och terpentin. Det gick att köra på, men slet väldit mycket på motorn. Killarna svarade emellertid att de hade tankat på den lilla macken längs väg 593, men mekanikern såg då väldigt förbryllad ut och sa att där inte fanns någon mack. Det var ju väldigt konstigt tyckte killarna, för de hade ju liksom varit där och tankat, men hur många de än frågade så var det ingen som kände till macken. Den fanns helt enkelt inte där. Ändå hade de varit där och t.o.m. fått ett handskrivet kvitto. Kvittot har killen fortfarande kvar, men vad det var för mack, det är det fortfarande ingen som vet.
Vad tror ni om det här? Vad var det för mack de var på, var de ens där eller är det bara bluff allting?
Jag vet att sådant här är väldigt delat, antingen tror man på det eller så tror man inte på det. Det är väldigt svårt att övertyga någon som inte tror på sådant att det är sant, för det finns ju liksom inga bevis och det mesta går att bortförklara, så länge man inte upplever det själv och t.o.m. då kan det vara svårt att acceptera. Varför? Jo, för att människan vill ha kontroll och vill ha en logisk förklaring till allt som sker runtomkring oss. När det inte finns någon logisk förklaring blir vi skrämda, för då har viingen kontroll längre. därför försöker många vifta bort det med att det är skitsnack. Det är mest tryggt och bekvämt att göra så, men vissa tror ändå på att det kan vara något övernaturligt som inte har någon logisk förklaring och jag är en av dem. Jag fascineras oerhört av sådant här, tycker det är väldigt intressant, men vad det var för mack killarna besökte och hur den kom dit, det har jag faktiskt inget svar på. Därför går det inte heller att övertyga de som inte tror på sådant här, för det finns inga bevis för att det skulle vara något annat än skitsnack, förutom det där kvittot då...
Klädlista
Tid: 18:32:00 Datum: 2016-10-09 Kategori: Allmänt
Vilken färg har du mest av i din garderob?
Det måste nog vara blått, grått, svart och vitt.
Vet inte exakt vad jag har mest av, men jeansen är blå och det är många grå och blåa tjocktröjor, medan T-shirtarna mest domineras av svart och vitt.
Har du ordning i din garderob?
Ja det tycker jag att jag har. Tröjor, skjortor och jeans hänger på galjar i en skjutdörrsgarderob och T-shirtar, pikéer, shorts och mjukisbyxor har sina särskilda högar i två korgar i en annan skjutdörrsgarderob. Så nog har jag ordning alltid. Kontrasten mot sambons korgar är stundtals monumental, för att hon över huvud taget hittar vad hon ska ha, det är ibland en gåta.
Något plagg i din garderob som du inte skulle klara dig utan?
Egentligen spelar det ju inte så stor roll, bara man har något att ta på sig, men får jag vara lite fåfäng så älskar jag min Lacostetröja som jag köpte nu i somras, en stickad blå och vitrandig sak som är hur skön som helst! Jag testade den redan förra sommaren, men köpte den inte då. Den var för dyr. Det ånrade jag sen efteråt, men nästa gång vi kom till Klädhuset Falerum fanns den inte kvar och personalen sa att den hade utgått, så jag hyste inga förhoppningar om att någonsin få äga den, men när vi var där i somras var det den första tröjan jag fick syn på. Jag testade och provade, både en och fyra gånger, jämförde den med en annan blåvitrandig tröja för inte ens hälften så mycket pengar. Till slut var jag nära på att inte köpa någon av tröjorna, men precis när vi skulle gå ut tänkte jag att "nej, vafan, jag ångrade mig ordentligt förra året när jag inte köpte den där tröjan, då kommer jag säkert att göra det nu med". Så jag köpte den, trots priset, och det ångrar jag inte, så galet skön är den!
Vad är det finaste du har i din garderob?
Haha, kan nog också vara den där Lacostetröjan, men ska jag vara lite mer finessrik och inte avge samma svar så får det nog bli min blå Gantpiké, eller den vita Peakpikén, är svårt att välja, men jag gillar pikéer, som ni kanske märker. Det är dock en relativt ny företeelse, för förr om åren ville jag absolut inte ha det. Då skulle det vara Nike och Adidas, vanliga hoodttröjor och T-shirtar, gärna med tryck, men jag har väl så smått övergått till ett lite mer "vuxet" mode kanske man kan säga. Diskret mode skulle man också kunna säga. Någon av de stickade Filippa K eller Ganttröjorna är med andra ord också heta kandidater dit.
Någonting som du absolut inte skulle vilja ha i din garderob?
Det finns mycket, men en brun typ manchesterväst är ju inte så snygt alltså. Gillar varken brunt eller manchester...
Det skönaste plagg som finns i din garderob?
Det har jag väl nästan redan svarat på. Det är min nya favorittröja, Lacostetröjan, men ska jag återigen vara finessrik och inte avge samma svar så får det nog antingen bli en cremefärgad Filippa K-tröja, tjockt stickad och oerhört skön, eller en blå stickad tröja från HM som ingick i den paralympiska kollektionen till Sotji för två år sedan, så jävla tjock, mysig och varm är den, en riktigt härlig tröja att mysa in sig i en kall vinterdag!
Är kläder viktigt för dig?
Det får jag nog faktiskt säga att det är.
Tidigare var jag väl något slags märkessnobbswannabe, där allt skulle vara Nike eller Adidas, Champion och Puma kunde också funka, men Nike eller Adidas skulle det helst vara, gärna svart/grått/vitt. Numera har jag väl övergått till en mer faktisk märkessnobbig stil med Lacoste, Gant, Filippa K, Peak, Lyle 'n Scotts osv. men det känns ändå fel att kalla mig märkessnobb tycker jag. Det låter så drygt och bitchigt. Jag skulle nog snarare säga att jag trivs i lite mer exklusiva kläder, hellre kvalitet än kvantitet. Varför gör jag det då? Jo, troligtvis handlar det om att försöka klättra ett snäpp eller två på klasstegen, att försöka vara finare än vad jag i själva verket är, rent klassmässigt då. Det är oftast därför folk köper dyra kläder, för att man vill vara fin, känna sig fin med lite mer exklusiva kläder som ger en illution av en högre klasstillhörighet än den förmodade medelklass som man egentligen tillhör. För den sakens skull är det ju inte så att jag inte kan köpa en billig tröja, men precis som mycket annat så får man vad man betalar för, även om en hel del av pengarna man betalar för en dyrare vara är för att det står Lacoste, Nad, Denon, Apple, Orrefors eller vad det nu kan tänkas vara för märke, snarare än att kvaliteten faktiskt är så mycket bättre. Givetvis gör Orrefors mer ekklusiva glasföremål än vad Ikea säljer, Nad och Denons förstärkare och högtalare håller en betydligt högre klass än vad Thompson och Philips gör, men ni fattar grejen. Det är känslan av lyx som man vill åt minst lika mycket som kvaliteten. Så ja, jag skulle nog säga att kläder är viktigt för mig.
Vem utmanar du att göra den här listan?
Alla som vill göra den!
Prata om stress i skolan
Tid: 12:48:00 Datum: 2016-10-04 Kategori: Allmänt
Sjukskrivningar p.g.a. stress och utmattningssyndrom ökar mer och mer, men kunskapsnivån i och omkring stress och vad den faktiskt kan göra med kroppen är fortfarande relativt låg.
För många kommer sjukskrivningen som en ren chock.
Symtomen har ignorerats eller förträngts under en väldigt lång tid och till slut går det inte längre.
Problemet är att många inte ens är medvetna om att man förtränger eller ignorerar kroppens signaler på stress, för man är inte medveten om eller har kunskap i vad stress kan göra med kroppen och vilka signaler och symtom det kan handla om.
Därför tror jag att det är en väldigt bra idé att ta upp det här redan i skolan.
Varför får ni höra om ni tittar på videon!
Frågestund!
Tid: 20:23:18 Datum: 2016-09-12 Kategori: Allmänt
Jag har haft två frågestunder tidigare under bloggens snart nioåriga liv, den första med väldigt svagt intresse, den andra med betydligt större.
Jag tänker mig att ni får fråga mig precis vad ni vill, om bloggen, vem jag är, om mitt idrottande, värderingar, hur vardagen fungerar när man inte ser, hur man löser vardagliga bestyr, vad jag drömmer om, gillar/ogillar, ja, u name it... Fråga precis vad ni vill helt enkelt, jag svarar på allt!
Jag tänker att frågestunden håller på tills på söndag, så ni har gott om tid på er att klura ut bra frågor och jag är dessutom inte hemma i helgen, så det passar utmärkt.
Innan vi drar igång frågestunden har jag dock en fråga till er som ni också gärna får svara på i kommentarerna, vad skulle ni vilja se mer av/mindre av här på bloggen och hur tycker ni att bloggen kan bli mer intressant och rolig att följa?
Hur fan tänkte jag???
Tid: 17:40:00 Datum: 2016-09-08 Kategori: Allmänt
Jag skrev ju min C-uppsats i våras, men hade 7,5 poäng kvar till att kunna plocka ut en kandidat.
då tänkte jag att jag skulle läsa lite juridik nu under hösten, för det är något jag inte har läst alls, men som kan vara ganska bra att ha om man ska jobba med människor eller liknande.
Tyvärr var jag typ trehundrade reserv på socialrättskursen som jag sökte, så det gick åt helvete.
Istället tänkte jag om och kom in på både Rättspsykologi, Familjepsykologi, Idrott utifrån ett folkhälsovetenskapligt perspektiv och så var jag ganska låg reserv på Folkhälsa och folkhälsoarbete.
Den sistnämnda hoppades jag att komma in på och mycket riktigt, det gjorde jag, så då valde jag bort rättspsykologin och familjepsykologin, men idrottskursen tänkte jag att jag kunde läsa parallellt med folkhälsokursen och det är där som min miss i tankesystemet kom.
Varför då då undrar ni kanske?
Jo, folkhälsokursen är nämligen på 15 poäng och ligger över hela hösten. Den är alltså på 50%.
idrottskursen är 7,5 poäng och ligger över halva hösten. Den är alltså också 50%.
Jag har läst en liten kurs på 7,5 poäng tidigare, men då låg den över hela hösten och gick alltså bara på 25%.
Så tänkte jag att det var nu också, men det är det alltså inte och den som kan sin matte ser alltså direkt att 50 + 50 är 100. Jag pluggar alltså inte 75% halva hösten, som jag räknade med och som jag ville testa om det funkade, utan 100%.
Varför är då det ett problem?
Jo, det är nämligen väldigt få gravt synskadade personer som läser 100%, i synnerhet med en elitsatsning vid sidan om det som tar väldigt mycket tid och energi, och det finns anledningar till varför.
När man inte ser tar allting nämligen lite längre tid och det mesta kräver ännu mer energi i form av fokus etc. jämfört med en seende som utför samma uppgift. När man inte ser går det exempelvis inte att skumma i böcker, utan man måste läsa allting, även om det numera, tack och lov, går att hoppa mellan kapitel och liknannde. Det gjorde det inte förr. då var all litteratur inläst på kassett, så då fick man spola fram och tillbaka om det var något speciellt man ville ha tag i.
I faktiska tal är 100% givetvis 100% oavsett, procentuellt är det inte mer att göra, men realistiskt sett blir det mer än 100%, eftersom att allt tar mycket längre tid och framförallt kräver mycket mer av en som person. Tänk er själva, ni som pluggar på 100%, om ni skulle göra samma sak, fast utan att se något alls. Skulle det fungera tror ni? vilka skulle de största svårigheterna vara tror ni?
Vad rubriken syftar till är alltså helt enkelt hur fan jag tänkte där och hur jag ska klara av detta, att både plugga 100%, vilket troligtvis kommer ta mer än åtta timmar varje dag, + elitsatsa och vissa dagar träna två pass på sammanlagt ungefär fyra timmar???
Det blir en riktig utmaning må jag säga! Utmaningen hade från början varit att jag skulle testa att plugga 75%, men nu blir den alltså ännu större och det lär inte bli tid över till något annat än att plugga, träna, äta, skita och sova, så är jag inaktiv här på bloggen eller bara publicerar opersonliga inlägg här en tid framöver så vet ni varför. Jag hoppas dock att ni alla har överseende med det och önskar er samtidigt en fortsatt bra dag, vecka och helg!
PS
Vill ni ändå ha tag i mig så finns jag ju alltid på Messenger, JonnyJuice13 heter jag där.
Whiskytesting.com
Tid: 15:32:05 Datum: 2016-08-23 Kategori: Allmänt
Här har ni en lite kul grej som jag spelade in för några år sedan.
Det är en improviserad monolog på engelska, där Harold och David får testa den nya Statements whisky på den fiktiva nätradiostationen whiskytesting.com.
Ni får ursäkta min halvtaskia engelska, men till mitt försvar får jag ändå säga att jag sköter det helt okej med tanke på att jag improviserar allt eftersom jag spelar in.
Jag älskar improvisation och jag har gjort många sketcher likt den här i mina dagar, det ska gudarna veta.
Så, lyssna gärna och berätta vad ni tycker!
OS i Rio
Tid: 09:12:06 Datum: 2016-08-22 Kategori: Allmänt
Det har varit ett bra OS för Sverige, bättre än i London sett till medaljskörden, men vissa besvikelser finns ändå och jag lider något oerhört med en sådan som Michel Tornéus. Killen var 1cm från ett brons i London, krigade för att ta sig till Rio, hoppade över IOK's kvalgräns under EM tidigare i sommar, men då blåste det 0,1m/s för mycket medvind, så hoppet godkändes inte som kvalhopp, trots att dett räckte för ett EM-silver. Han tvingades då till en extra nödtävling i Spanien för att över huvud taget kvala in till Rio och det lyckades han med. Ett kanonhopp på 8.44 bäddade för det, men väl i Rio tog det tvärstopp och hans 7.65 räckte inte ens för att ta sig till final. Fatta den! Att vara så extremt nära ett brons, sedan kriga som fan för att nå en ny chans, till slut, efter mycket om och men lyckas ta den chansen, men väl där stämmer ingenting. Hjärtat måste kännas som en sten i bröstet på honom och han ville nog mest bara gå och dö en stumd efter det där kvalet.
Samma sak med Sanna Kalur. Efter den där missen i Peking för åtta år sedan har hon krigat mot skadorna, övervunnit dem och med hela svenska folkets förväntningar på sina axlar tagit sig tillbaka hela vägen till en ny OS-start, men väl där sprang hon i tretton sekunder och sedan var det över. Efter åtta års kämpande. Det är så extremt små marginaler, men i Sannas fall är det ändå en bragd att hon över huvud taget stod där på startlinjen, det är stort och jag kan mycket väl förstå hennes delade känslor efter att det stod klart att hon blivit utslagen redan i kvalet. Surt som fan, ja, men ändå enormt stort att bara ha tagit sig dit.
Sista punkten för friidrotten så måste vi ju bara nämna Usain Bolt. Denne Usain Bolt. Oj, oj, oj säger jag bara!
Killen pallar trycket från hela världen och tar en ny trippel med guld både på 100m, 200m och 4x100m. Tre nya guld som kompletterar hans redan sex insamlade och utgör de sista pusselbitarna i hans trippeltrippel, tre OS-guld tre OS i rad. Han har alltså inte förlorat en enda OS-final, det är respekt om något!
Utöver friidrotten så måste vi ju också nämna Sara Sjösttröm. Hon pallar också trycket och tar det där guldet som hon var storfavorit till och som hon bara skulle ha. Dessutom blev det två medaljer till för Sara, som inte åker hem från Rio med en medalj, utan med tre!
Sedan överraskar Jenny Rissveds och tar guld i mountainbike. Vem hade trott det? Det är grymt stort och snacka om att ta chansen! SOK skickade en MTB-cyklist, det blev Jenny och så går hon och vinner hela skiten, wow!
Marcus Svensson var också galet nära ett guld. Tänk att det är så små marginaler att en bom på sista lerduvan, den sextonde av sexton ifinalskyttet, utgör skillnaden mellan guld och silver. Trots att det nu blev silver för Mackan så tycker jag att han ska vara grymt nöjd och det är väldigt kul att Sverige visar framfötterna i lite andra idrotter än bara de mest vanliga.
Jenny Fransson blev historisk med Sveriges första brons i brottning någonsin och ett dygn senare följde Sofia Matsson, som har haft, och väl fortfarande har, en knäskada, upp det och tog Sveriges andra medalj någonsin i brottning på damsidan. Stort!
Silver-Emma från Peking fortsätter att vara Silver-Emma efter et nytt silver här i Rio. Det var nära ett guld, men det blev ett silver och det är inte illa det heller, även om jag förstår Jag att hon gärna ville bli Guld-emma med hela svenska folket.
Golf har nu återigen införts som en OS-sport och där blev det också silver för en glödhet Henrik Stensson, som vann sin första major för ett tag sedan och som nästan var den högst rankade golfaren som deltog i Rio.
Till slut måste vi ju också bara nämna fotbollstjejerna. Det de mäktade med här kan mycket väl räcka till ett bragdguld senare i vinter. Aldrig trodde jag att de skulle slå ut USA i kvarten, ett USA som alltså har vunnit fyra av de fem senaste OS-turneringarna och aldrig missat en final. Nu gjorde de det, efter att Lisa Dahlkvist blev stor hjälte i straffläggningen. Det blev hon dubbelt upp, för i semifinalen var det dags igen, den här gången mot värdnationen Brasilien, som slog Sverige med hela 5-1 i gruppspelet. Nu var det 0-0 efter full tid, 0-0 efter 2x15min förlängning och det fick avgöras på straffar, precis som mot USA och vem var iskall där och satte den avgörande straffen för andra matchen i rad, om inte Lisa Dahlkvist. Må hända att Tyskland sedan vann finalen med 2-1, men ett OS-silver, wow, det är megastort!
Jag skrev att Rio blev ett bättre OS rent medaljmässigt än i London och här nedan har ni därför samtliga medaljer från de fem senaste sommar-OS'en.
Rio 2016
2 guld, 6 silver och 3 brons.
Guld
Sara Sjöström simning (100m fjäril)
Jenny Rissveds Cykel (Mountainbike)
Silver
Peder Fredricson Ridsport (Individuell hoppning)
Emma Johansson Cykel (Linjelopp)
Sara Sjöström Simning (200m fritt)
Henrik Stensson Golf
Marcus Svensson Skyte (Skeet)
Svenska fotbollslandslaget Fotboll (Dam)
Brons
Jenny Fransson Brottning (69kg)
Sofia Matsson Brottning (53kg)
Sara Sjöström Simning (100m fritt)
London 2012
1 guld, 4 silver och 5 brons
Guld
Fredrik Lööf/Max Salminen Segling (Starbåt)
Silver
Sara Algotsson Ridsport (Individuell fälttävlan)
Håkan Dalby Skytte (Dubbeltrap)
Lisa Nordén Triathlon
Svenska handbollslandslaget Hanboll (Herr)
Brons
Rasmus Myrgren Segling (Laser)
Johan Eurén Brottning (120kg)
Jimmy Lidberg Brottning (96kg)
Peking 2008
0 guld, 4 silver och 1 brons
Silver
Emma Johansson Cykel (Linjelopp)
Gustav Larsson Cykel (Tempolopp)
Thomas Johansson/Simon aspelin Tennis (Dubbel)
Rolf-göran Bengtsson Ridsport (Hoppning)
Brons
Anders Ekström/Fredrik Lööf Segling (Starbåt)
Aten 2004
4 guld, 2 silver och 1 brons
Guld
Carolina Klüft Friidrott (Sjukamp)
Stefan Holm Friidrott (Höjdhopp)
Christian Olsson Friidrott (Tresteg)
Henrik Nilsson/Markus Oscarsson Kanot (K2 1000m)
Silver
Ara Abrahamian Brottning (84kg)
Malin Baryard-Johnsson/Rolf-Göran Bengtsson/Peder Fredricson/Peter Eriksson Ridsport (Laghoppning)
Brons
Therese Torgersson/Vendela Zachrisson Segling (470)
Sydney 2000
4 guld, 5 silver och 3 brons
Guld
Mikael Ljungberg Brottning (97kg)
Lars Frölander Simning (100m fjäril)
Jonas Edman Skytte (Kortdistans liggande)
Pia Hansen Skytte (Dubbeltrap)
Silver
Jan-Ove Waldner Bordtennis (Singel herr)
Markus Oscarsson/Henrik Nilsson Kanot (K2 1000m)
Therese Alshammar Simning (50m fritt)
Therese Alshammar Simning (100m frit)
Svenska handbollslandslaget Handboll (Herr)
Brons
Kajsa Bergqvist Friidrott (Höjdhopp)
Fredrik Lööf Segling (Finjolle)
Louise Jöhncke/Therese Alshammar/Johanna Sjöberg/Anna-Karin Kammerling Simning (4x100m fritt)
Flest medaljer har vi alltså tagit under OS i Sydney, tolv medaljer, följt av Rio på elva, London på tio, Aten på sju och sämst gick det i Peking, där vi "bara" tog fem medaljer.
Flest guld har vi också i Sydney, men även i Aten, där vi tog fyra guld. I Rio blev det två guld, i London ett guld och i Peking blev det inga guld alls. Procentuellt sett var det alltså bäst utdelning i Aten, där 57% av alla medaljer vi tog var guld.
Blir vi lite genusinriktade så kan vi konstatera att 8/11 medaljer i Rio togs av kvinnor, bara 3 av män. I London var det bara 2/10 medaljer som togs av kvinnor, i Peking 1/5, Aten 1/7 och Sydney 5/12 medaljer. Det är alltså ganska tydligt att manliga svenska idrottare har presterat bättre under 2000-talets första tolv år, jämfört med kvinnliga, fram tills nu, där kvinnorna har en ordentlig övervikt jämfört med männen. Om det beror på att andra nationers herrar utvecklas snabbare än här i Sverige eller om förutsättningarna för kvinnliga idrottare har blivit mycket bättre och står sig väldigt bra jämfört med övriga världen vet jag inte, men helt klart så var det här kvinnornas OS.
All time placerar sig Sydney på plats tolv över antal medaljer, London strax bakom på plats tretton, Rio på plats sjutton, Aten på plats tjugotvå och Peking på plats tjugosex. Överlägset flest medaljer tog vi under OS i Stockholm 1912 och i Antwerpen åtta år senare, hela sextiofyra medaljer. I Stockholm var de fördelade på 24 guld, 24 silver och 16 brons och i Antwerpen på 19 guld, 20 silver och 25 brons. det ni!
Matlista
Tid: 21:58:00 Datum: 2016-08-10 Kategori: Allmänt
Här är något slags matlista som jag hittade hos Heléna. Mat är inte min starka sida, som ni kanske vet, eller ja, maten jag lagar blir oftast god, det är inte det, men jag tycker inte det är kul att stå i köket, but here we go...
Tre ord som beskriver mig i köket?
Rutinmässig, långvarig och ordningsam.
Jag svävar sällan ut i ovisshetens land, utan håller mig oftast till det jag vet blir gott och fungerar. Sedan kan jag finslipa detaljerna i en maträtt, men jag byter sällan ut råvaror, mixtrar och trixar sällan med recepten, kör safety things med andra ord.
Långvarig är jag eftersom att jag äter långsamt. Har jag tid på mig kan jag dessutom sitta kvar vid köksbordet när jag är klar, lyssna på en bra pod eller liknande, kanske ta en kopp kaffe. Tycker om att sitta vid köksbordet, särskilt soliga förmiddagar, när solen lyser in genom fönstret och P4 står på i bakgrunden. Älskar den där mysighets och hemtrevnadskänslan som nybryggt kaffe och P4 ger.
Ordningssam är jag dels för att jag vill ha rent och snyggt i köket, ingen disk som står på bänken eller i hon, spisen avtorkad, diskhoarna rengjorda osv. men dels för att det är synnerligen viktigt med ordning och reda i köket när man inte ser, att mjölken står till höger på andra hyllan i kylen och att kvargen står högst upp till höger, eller att havregrynet står till höger på nedersta hyllan i det övre vänstra skaferiskåpet och kaffet två hyllor över det. Att ha ordning och reda på sakerna i köket underlättar väldigt mycket för att hitta det man ska ha, därför är det viktigt för mig.
Vad äter jag helst till frukost?
Här är jag också rutinmässig och gör sällan några utsvävningar. Standardfrukosten består av en dubbel portion havregrynsgröt med pumpakärnor/solrosfrön i, ett glas mjölk och ett eller två kokta ägg. Sedan kan toppingen på gröten variera mellan något slags sylt, frysta bär, banan, äpplemos med kanel eller banan med kokosflingor. Min alternativa frukost är en smoothie och ett eller två kokta ägg, så man kan väl sammanfatta det som så att äggen i princip är det som alltid finns med, utan undantag.
Tre köksredskap jag inte klarar mig utan?
Svårt att välja bara tre, men perkulatorn, mikron och mixerstaven är tre heta kandidater, med durkslaget och lökmixern som heta utmanare. Särskilt den senare, den kan jag verkligen rekomendera. Det är som en behållare med knivar i. Man skär bara löken i exempelvis fjärdedelar, lägger de i behållaren, sätter på locket, kör igång mixerhandtaget och vips så är löken hackad och klar! Inget småplock med lökbitar för att få dem mindre, inga knivar och inga tårrar. Skitbra och jag tror nog, vid närmre eftertanke, att den tar tredjeplatsen från själva mixerstaven. Mikron och perkulatorn rår den dock inte på, för kaffe bara måste man ha och mikron är himla bra att ha.
Två köksredskap jag skulle vilja ha?
Det är nog faktiskt inget speciellt jag saknar i köket...
Vad är det konstigaste man hittar i mitt kök?
Det finns inget sådär jättekonstigt direkt, men en sådan där gammal våg med två vågskålar som står på fönsterbrädet är väl en het kandidat, eller ramen som av någon outgrundlig anledning sitter runt den ena lysknappen. Den satt där när vi flyttade in, men vi har fortfarande inte förstått varför den sitter där. Min främsta förklaring är att det har stått något där och för att det inte ska trycka på lysknappen har man satt en ram runt den som föremålet har tryckt på istället.
Fyra råvaror som är ett måste på min pizza?
Tomat, ost, banan och ananas.
Jag äter väldigt sällan pizza, men även här är jag en rutinmänniska och tar oftast samma pizza. Nu på senare år har det blivit Honolulu, men desförinnan åt jag en hederlig Margarita med banan i över tio år, varje gång vi åt pizza. Inga utsvävningar här inte...
Favoritdessert:
Åh, det är svårt att välja bara en här med, men någon form av chokladmousse/chokladpudding eller pannacotta av något slag, helst vanilj eller espresso, är nog de utstickande favoriterna, men cheesecake är ju också väldigt gott...
Något jag skulle kunna äta varje dag:
till frukost äter jag ju redan ägg varje dag, så de är väl heta kandidater där.
Annars är det svårt att ta någon specifik maträtt, men jag älskar sås, hela familjen är såsomaner, så mycket sås, t.ex. brunsås, skulle jag lätt kunna äta varje dag.
Det lagar jag helst nu för tiden?
Det blir mycket köttfärslimpa och fiskgratäng. Köttfärslimpan är nog min paradrätt, gärna med fetaost i, blir så jäkla gott om jag får säga det själv!
Något jag tycker om men inte lagar så ofta?
Det är mycket, men lassagne är ju alltid gott, knaperstekt fläsk, sås och potatis likaså, precis som hel kyckling med sås och potatis, dillkött och pepparrotskött med sås och potatis. Det är maträtter som mamma och pappa gör grymt gott och som jag gärna blir bjuden på när jag hälsar på, men som jag ytterst sällan, för att inte säga aldrig, gör själv.
Där har du en bild av vem jag i köket. Gör gärna listan du också!
Siri på svenska
Tid: 11:39:48 Datum: 2016-08-09 Kategori: Allmänt
Det här är kanske inte så aktuellt längre och de flesta av er, i varje fall ni som använder Apple, har nog koll på Siri och vad man kan be henne om, men jag gjorde i vilket fall en video om det i höstas som jag såg att jag inte hade lagt upp här på bloggen ännu, so, here we go!
Apple har, som ni vet, länge haft Siri på engelska i sina operativsystem, men det har begränsat användningen en del för oss i t.ex. Sverige,
men i och med IOS 8.3, som lanserades förra sommaren någon gång, kom dock äntligen Siri på svenska, vilket har underlättat väldigt mycket för oss svensktalande. Nu kan Siri kommunicera på svenska, med svenska komandon, känna igen svenska städer, hitta vägbeskrivningar i Sverige osv.
Har du inte använt Siri så mycket eller har dålig koll på hur hon fungerar, titta nedan, för Siri kan hjälpa till med väldigt mycket och underlätta vardagen en hel del.
När ni ändå är igång får ni mer än gärna gå in och följa mig på Youtube.
Inch by inch...
Tid: 18:34:46 Datum: 2016-08-05 Kategori: Allmänt
Saknar du motivation så gör du det garanterat inte efter det här brandtalet av karaktären Tony D'Amato i filmen Any given sunday från 1999.
Jag har själv inte sett filmen, men D'Amato är tränare för det amerikanska fotbollslaget Miami Sharks och håller nedanstående inspirationstal för sina spelare inför en viktig match.
I don't know what to say really.
Three minutes to the biggest battle of our professional lives.
All comes down to today.
Either we heal as a team,
or we are going to crumble.
Inch by inch,
play by play,
till we're finished.
We are in hell right now, gentlemen, believe me,
and,
we can stay here and get the shit kicked out of us,
or,
we can fight our way back into the light.
We can climb out of hell.
One inch, at a time.
Now I can't do it for you.
I'm too old.
I look around and I see these young faces and I think, I mean,
I made every wrong choice a middle age man could make.
I uh....
I pissed away all my money, believe it or not,
I chased off anyone who has ever loved me,
And lately, I can't even stand the face I see in the mirror.
You know when you get old in life, things get taken from you.
That's, that's part of life.
But,
you only learn that when you start losing stuff,
you find out that life is just a game of inches.
So is football.
Because in either game, life or football, the margin for error is so small.
I mean,
one half step too late or to early,
you don't quite make it,
one half second too slow or too fast,
and you don't quite catch it.
The inches we need are everywhere around us.
They are in ever break of the game,
every minute, every second.
On this team, we fight for that inch,
On this team, we tear ourselves, and everyone around us, to pieces for that inch.
We CLAW with our finger nails for that inch.
Cause we know,
when we add up all those inches, that's going to make the fucking difference between WINNING and LOSING, between LIVING and DYING!
I'll tell you this, in any fight, it is the guy who is willing to die who is going to win that inch,
and I know, if I am going to have any life anymore,
it is because, I am still willing to fight, and die for that inch, because that is what LIVING is,
the six inches in front of your face.
Now I can't make you do it.
You gotta look at the guy next to you.
Look into his eyes.
Now I think you are going to see a guy who will go that inch with you.
You are going to see a guy, who will sacrifice himself for this team, because he knows when it comes down to it, you are gonna do the same thing for him.
That's a team, gentlemen,
and either we heal now, as a team,
or we will die as individuals.
That's football guys.
That's all it is.
Now, whattaya gonna do?
Blir du inte nog inspirerad av att läsa det så tycker jag att du ska lyssna på det här nedan.
Jag lovar att du kommer vara motiverad och inspirerad till det just du vill göra efter att ha lyssnat på det!
Sommaridyllen levererar!
Tid: 10:30:01 Datum: 2016-08-01 Kategori: Allmänt
Värmeböljorna fortsatte sedan in i juni, varvat med helt okej väder som inte heller gick att klaga på. Riktigt dåligt blev det inte förrän efter midsommar, efter ännu en värmebölja med upp mot trettio grader. Då var det drygt en vecka med ganska dålit, regnigt och kallt väder, men mig gjorde det inte så mycket ändå, iaf inte till en början, för då var det nästan lite skönt att det kom lite regn efter all värme och sol.
Lagom tills det att vi åkte ner mot västkusten och Fiskebäckskil/Lysekil blev sedan vädret bättre igen. Inte sådär jättevarmt, men runt tjugo grader och sol större delen av tiden vi var där, vilket var grymt med tanke på hur mycket det hade regnat där på västkusten tidigare under sommaren. Det var dessutom perfekt för att strosa runt, titta i affärer, fika, gå promenader längs havet och göra små roadtrips, för det som sedan följde hade blivit alldeles för varmt för det, för då kom värmen igen och det var tjugofem-trettio grader i över en vecka.
Passande nog hade jag just den veckan planerat att vara ledig, så större delen av veckan tillbringades i vår alldeles egna och underbara sommaridyll. Det finns på riktigt inget bättre ställe att vara på när sommaren visar sig från sin bästa sida, som den har gjort nu på slutet, inte ens utomlands på spanska solkusten. Är det tjugofem-trettio grader i Sverige med strålande sol, då tillbringar ja helt klart hellre tiden i Sjösäter, tillsammans med familjen, syskon och kusiner med respektive, moster, morbror och mormor.
Att umgås hela släkten på mammas sida sådär, det är något speciellt med det och något jag på senare år har förstått att långt ifrån alla familjer och släkter gör. För oss är det dock naturligt, det har alltid varit så, även om man kanske inte uppskattade det på samma sätt när man var liten, för då förstod man inte hur värdefullt och fint det faktiskt är. Jag tror dock att det alltid kommer att vara så, för de band vi har byggt upp genom åren, de är starkare än nylon, och jag tror att en stor del i varför vi har så bra kontakt och en sådan sammanhållning där på mammas sida av släkten är just tack vare Sjösäter.
Att alla umgås tillsammans, lever nära varandra, hjälps åt med det mesta och bara har det allmännt bra. Man fikar vid hammocken minst två gånger om dagen, detta fika, som är obligatoriskt, det ska fikas, det ska göras ordentligt och kalorierna flödar. Pappa och Mats teamworkar med det mesta praktiska som ska fixas, bygger en friggebod, ett räcke till bryggan, ja, faktiskt hela flytbryggan back in the days, målar fönster, klipper gräs, grillar, fixar och donar. Årets projekt har varit att måla logen. Mamma och Liselott brukar hjälpa till och har gjort det även i år, men pappa och Mats håller ställningarna, är något slags arbetsledare skulle man kanske kunna säga, och mellan varven blir det en öl i solen. Mamma och Liselott fixar inne i köket, lagar mat, bakar, diskar osv. och mormor, som alltid vill hjälpa till och fortfarande dra sitt strå till stacken, trots att hon börjar bli gammal nu, sitter i hammocken och löser korsord. Ja, det är egentligen en ganska stereotyp könsfördelning av arbetsuppgifterna vi har, men det är inte hugget i sten och man hjälper till lite med det man känner för och kan hjälpa till med. För mig som inte ser blir det exempelvis svårt att måla logen, så jag brukar få disken på min lott, men det gör mig inte så mycket, för jag tycker trots allt att det är ganska kul att diska.
En hel del kortspelande blir det också, Chicago eller Sjuan är det oftast, och så äter man frukost på verandan. Det är underbart att inta sitt morgonkaffe där ute, medan solens strålar värmer och man tittar ut över sjön. Sämre start på dagen kan man ju få!
Jag nämnde flytbryggan här ovan och det är också ett populärt tillhåll må jag säga. Jag kan ligga där nere i flera timmar, lyssna på bra musik eller bara höra naturens ljud, fåglarna som sjunger i träden, vattnets kluckande mot bryggan, bilarna som kör förbi på vägen, fiskarna som hoppar i vattnet, grannen uppe i skogen som sågar, mamma, Liselott och mormor som klirrar med kaffekopparna när de förbereder fikat, pappa och Mats som sågar, hamrar eller bara pratar med varandra. Ja, det är kort sagt underbart att ligga där på bryggan och i år har det t.o.m. varit varmt i vattnet och jag har badat mer än vad jag har gjort på väldit många år, bortsett från 2014, då jag nog badade ännu mer än vad jag har gjort i år.
Ja, what more can I say, jag behöver väl knappast säga att jag älskar vårt alldeles egna smultronställe, vår alldeles egna sommaridyll, och det känns nästan lite vemodigt nu när mamma och pappa har börjat jobba igen och jag inte ska dit förrän till helgen. Det är inte många dagar bort, jag vet, men jämfört med hur det har varit de två senaste veckorna, där jag nästan konstant har varit där, bortsätt från när jag har varit hemma och sett till Samsson, så är det skillnad. Dagarna går dock fort och snart är det helg igen. Tyvärr är det också snart höst, för tiden bara rusar iväg. Det är redan tre veckor sedan jag åkte hem från västkusten imorgon, på onsdag är det fyra veckor sedan vi åkte dit och imorgon är det också sex veckor sedan jag fyllde år. Om sex veckor är det vecka 37 och då är vi inne i september. Innan dess hoppas jag dock att det blir många härliga dagar till, både i stugan och här hemma, med sol, sol och ännu mera sol!!!
Vem är jag...
Tid: 08:37:00 Datum: 2016-07-22 Kategori: Allmänt
Det där med listor är kul tycker jag. Gillar att läsa andras listor, för då lär man känna personen bakom bloggarna lite mer och det är en av de mest positiva saker med att blogga tycker jag, att lära känna nya människor.
Jag själv brukar dock inte vara så bra på att lägga upp listor, men jag hittade en kul lista hos Lovisa som jag ändå tänkte svara på. Eller lista och lista, mer frågor där man får reflektera lite över sig själv i olika situationer, och sådant gillar ju jag, så häng med...
Vem är jag...
...vid matbordet?
Hur jag har ätit har förändrats en hel del under åren. När jag var liten kunde jag inte sitta still när jag åt. Jag tog en tugga, gick ett varv i köket och satte mig igen, tog en ny tugga osv.
Sedan kom en lång period där jag istället åt väldigt snabbt, kastade i mig maten. Exempelvis brukade jag gå upp 07:05 under högstadiet, åt frukost bestående av ett glas juice och en tallrik slät yoghurt, utan något i, fixade i ordning mig och lämnade hemet tjugo minuter efter att jag vaknat, 07:25.
nu äter jag istället väldigt långsamt. Jag äter ganska mycket, vilket behövs när man elitidrottar, och det där glaset apelsinjuice och släta tallriken yoghurt har bytts ut mot en dubbel portion havregrynsgröt, ett kokt ägg och ett glas mjölk.
Kosten har med andra ord förändrats väldigt mycket sedan mina tonår, men blir jag inte klar sist när man äter, då är det en smärre sensation, vilket är något det skämtas om med jämna mellanrum.
Rekordet jag har suttit med en och samma portion tror jag är 1,5 timmar. Då var det dock inte frukost och till mitt försvar får jag ändå säga att vi då samtidigt pratade och planerade för en kommande lägenhetsförsäljning.
Normalt är annars 20-45min för en måltid och när jag äter är jag oftast ganska tyst. I varje fall om det rör sig om ett större sällskap. Där är jag i stort mer den som iakttar och reflekterar över andra än den som pratar själv, men är man bara två kan jag prata dessto mer, kan sitta i flera timmar vid köksbordet eller ute på balkongen och bara snacka skit, medan man äter och dricker kaffe.
är jag dessutom ensam hemma, då sjunger jag inte helt sällan för mig själv, så även vid matbordet, men kanske inte ute på balkongen. Då skulle grannarna nog få hjärtslag, men jag vill alltså gärna ha lite musik på i bakrunden sådär, vilken jag då inte sällan sjunger med i, men jag gillar även att ha P4 på i bakgrunden. Det är hemtrevligt tycker jag, särskilt när man sitter där med en kopp kaffe. Spotify eller radion är med andra ord så gott som alltid igång där hemma.
...på stranden?
Åh, jag älska att vara på stranden! Kan utan problem ligga och sola en hel dag, möjligtvis gå ner och doppa mig lite snabbt om det är riktigt varmt i luften och om vattentemperaturen tillåter det, vilket alltså är ungefär detsamma som 25+. När jag var liten älskade jag att bada, men på senare år har jag blivit världens badkruka och det ska till mycket för att jag ska hoppa i det blå.
Sola kan jag docck som sagt göra i flera timmar utan problem. Har man bara lite bra musik eller en bra bok så håller jag mig lätt sysselsatt hela dagen. Att bara ligga på stranden, gräva ner fötterna i sanden, lyssna på alla strandlljuden runtomkring, samtidigt som man läser en bra bok och solen steker från en klarblå himmel, det är bland det bästa som finns.
...på krogen?
Oj, krogen är verkligen inte min grej. Trots snart trettio fylda, nåja, det är tre år kvar, men ändå relativt snart, kan man nog räkna antalet gånger jag har varit ute på krogen sedan jag fyllde arton på båda händernas fingrar. Det händer med andra ord väldigt, väldigt sällan. Tycker oftast inte det är bra musik, drickan är dyr och det är svårt att prata med varandra.
Nej, ska jag gå ut, då väljer jag ett lugnare hak där man kan sitta och prata vid ett bord med en drink eller ett glas vin 99/100 gånger. Nu har jag inte ens varit ute så många gånger under mitt liv, men jag känner ändå mig själv så bra att jag nog kan slå fast att om jag mot alla odds skulle gå ut, då skulle jag mestadels sitta vid ett bord och försöka prata med mitt sällskap och helst skulle vi då välja ett lugnare ställe. Delvis kan det nog hänga ihop med min synnedsättning, för att vara på en traditionell nattklubb med ashög musik, det gör det väldigt svårorienterat när man inte ser, dansa är inte riktigt min grej, det går knappt att prata där inne och man blir helt enkelt ganska lost när både syn och hörsel i princip försvinner. Så nej, jag väljer solklart hemmamys framför krogen, typ alla dagar i veckan, men någon enstaka gång då och då kan det ändå, trots allt, vara kul att komma ut lite sådär.
...i klädaffären?
Precis som med krogen går jag väldigt sällan i fysiska klädaffärer nuförtiden. Vet egentligen inte varför, för jag kan ändå tycka det är lite mysigt att gå runt i affärer sådär, särskilt på vintern av någon anledning, titta runt lite, klämma och känna på kläderna och sedan ta en fika på något kafé, men ändå blir det inte ofta att jag gör det.
När det väl händer kan jag som sagt gå runt och klämma och känna på kläderna, eller vad det nu må vara i butiken/affären, men det händer väldigt sällan att jag köper något, det är jag oftast för snål för. Jag har alltid varit den som har hållt i pengarna och sparat till det jag verkligen vill ha och impulsköp är alltså väldigt sällsynta, även om jag nu senast handlade kläder för drygt 4000kr, vilket väl inte var helt planerat. Allt behöll jag dock inte, det blev "bara" två tröjor, en piké och ett par solglasögon för den som är intresserad, men det är ändå väldigt mycket för att vara jag.
...hemma hos någon?
Den här är väldigt svår att svara på tycker jag. Det skulle kunna bli världens längsta uppsats om jag tog upp alla aspekter och företeelser som kan inverka på det, det går egentligen inte att generalisera tycker jag. Det beror väldigt mycket på vem jag är hemma hos, hur många som är där, hur mycket jag har varit där osv. men man kan väl säga som så att om jag kommer hem till någon för första gången rör jag mig nog till en början ganska osäkert, eftersom att jag inte vet hur det ser ut och inte kan se det. är det dessutom mycket folk på plats, födelsedagsfirande eller liknande, då blir jag nog ganska passiv, säger inte så mycket och sitter mest på en stol vid bordet eller i någon soffa och småpratar litegrann med de runtomkring mig, jag blir alltså ganska statisk, går inte runt särskilt mycket och minglar.
Är det å andra sidan hemma hos någon som jag har varit hos väldigt mycket så rör jag mig helt fritt och tar för mig på ett helt annat sätt. Då vet jag var det kan stå saker i vägen, var man kan välta ner föremål om man inte är försiktig, var hunden brukar ligga eller bara en så enkel sak som hur möblerna står. Hemma eller hos mamma och pappa skulle nog exempelvis de som inte vet inte ens notera att jag inte ser något alls, för jag rör mig så naturligt och obehindrat, och även de som vet glömmer bort det, för det märks helt enkelt inte.
En sak är dock gemensam oavsett. Jag känner av stämningen ganska väl, både hur den är i själva rummet och hur den är hos den jag är där för att hälsa på. Jag kan nog vara ganska avvaktande till en början, särskilt hos nya personer, för att läsa av situatione och alla sociala koder som gäller där, men tar för mig mer och mer, ju oftare jag är där och ju bättre jag känner personen i fråga. Till slut behövs inget inkänande, allt bara går av sig själv, men trots det tycker jag nog att det även då är viktigt att faktiskt ta sig tid, kanske ta ett steg tillbaka och reflektera på nytt, även om man har varit hemma hos personen i fråga hundra gånger, så att man inte bara kör på, för något kan ju trots allt ha förändrats under de där hundra gångerna man har varit där. Jag är nog kort sagt ganska finkänslig skulle man kunna säga, en bra lyssnare med god empatiförmåga och stort hjärta.
...På ett flygplan?
Här är nog ungefär samma som på stranden. Ja, jag älskar inte att flyga då, men jag kan utan problem fördriva tiden i några timmar om jag har en bra bok och lite bra musik att tillgå. Då åker lurarna på och sedan kan jag vara i min värld ett bra tag utan att det blir långtråkigt. Vet dock inte hur jag skulle reagera på en riktig långflygning, för det längsta jag har flugit är fyra timmar, så vi lämnar den delen av självreflektionen utanför och låter den vara obesvarad tills jag någon gång har testat det empiriskt, men ska jag ändå ge mig på något slags gissning så skulle jag tro att jag efter sisådär fyra-fem-sex timmar skulle börja bli rastlös, så det där med långflygningar är jag väl kanske lite skeptisk till, men skulle ändå vara kul att testa någon gång.
...I sängen?
Wow, ja, den som det visste... men frasen går att tolka, så jag sover oftast på sidan eller på rygg, ofta med ena armen under kuden. Jag läser alltid innan jag somnar och tycker det är jätteskönt att gå och lägga mig tidigt på kvällarna. det kunde man inte tro för tio år sedan, när jag, likt de flesta tonåringar, var världens nattuggla, men den tiden är förbi och nu lägger jag mig snarare halv tio än halv ett. Det är så rofyllt att gå och lägga sig och vissa dagar är det t.o.m. något jag ser fram emot. Bra eller dålit, det går väl att diskutera hur länge som helst, men att bara krypa ner i sängen, läsa litegrann och somnar man så somnar man, annars är det inte hela världen, för klockan är ändå inte så mycket. Det mina vänner, det är så jävla skönt tycker jag.
Så, där har ni kanske fått lite mer kött på benen i frågan kring vem jag är. Reflektera gärna över er själva och gör samma sak.
Nu ska jag gå och dricka lite morgonkaffe ute på verandan. Temperaturen håller sakterliga på att stiga och förhoppningsvis får vi en lika fin dag idag som vi hade igår, strålande sol, inte ett moln och 26 grader. Helt okej får jag ändå säga, såpass okej att det knappast går att ha det bättre, och jodå, visst badade jag igår, även om det inte var särskilt skönt. När man kom upp och kunde självtorka i solen utan att frysa d minsta, då var det dock skönt och jag hoppas som sagt på en minst lika fin dag idag också!
Några tankar och reflektioner om Pokémon Go
Tid: 04:43:01 Datum: 2016-07-21 Kategori: Allmänt
Det var dock inte det som det här inlägget skulle handla om, utan såhär mitt i natten, klockan är snart fem, tänkte jag ge er några av mina reflektioner över Pokémon Go.
Detta urhypade spel som väl inte kan ha undgått någon, men har det ändå, mot alla odds, gjort det så handlar det alltså om ett slags mobilspel i mixed reality, där man själv, med hjälp av mobilens kamera och GPS, gå runt utomhus, i den "riktiga världen", letar och fångar Pokémons.
Det släpptes i Sverie i lördags och redan dagen efter, när Julian och jag var på väg till gymmet, såg vi folk i var och varannat gathörn som spelade. De flesta av personalen på gymmet spelade, vi stannade och pratade med typ två-tre personer bara på den korta promenaden och det är just detta som jag tror kan vara och bli en av spelets stora fördelar, att vi svenskar, som annars är så inbundna och håller oss på vår kant, ja, jag generaliserar, jag vet, det finns undantag för detta, men generellt är vi svenskar så, får en anledning till att börja prata med folk vi inte känner helt random ute på stan. Det blir som en slags föreställd gemenskap, folk känner plötsligt att de har något gemensamt med andra individer och det blir en given väg till att inleda en konversation med någon, för tydligen, enligt Julian, ser man på folk om de spelar eller inte. De tittar ner i sina mobiler, tittar upp, tittar sig omkring, tittar ner i telefonen igen och så fortsätter det. Kanske kan det t.o.m. gå så långt att det blir som en social grej, ungefär som att drica kaffe, att man kommer in mer i gemenskapen och blir en bland många om man spelar spelet och hamnar lite utanför om man inte gör det? Detta är dock endast teorier än så länge. Det återstår att se hur länge hypen håller i sig och hur det utvecklar sig efter att den har lagt sig. Som sociolog tycker jag att det ska bli väldigt spännande att följa och hela grejen med Pokémon Go är utan tvekan ett sociologiskt fenomén som man utan problem skulle kunna skriva en C-uppsats eller liknande om.
Det är också ett fenomén där Nintendo kanske har lyckats med det som samhället i stort inte har lyckats särskilt bra med, att integrera alla i samhällslivet. Eller kanske snarare såhär, det integrerar vissa grupper som tidigare inte har varit inkluderade, men riskerar att exkludera andra. Jag läste exempelvis någon status som hade delats massor på Facebook om fördelarna med spelet om man har vissa typer av intelektuella funktionsnedsättningar, där man tidigare inte har kommit ut i samhället av en eller annan anledning, men där spelet nu ger möjlighet till detta. Samtidigt blir gruppen gravt synskadade exempelvis exkluderade, eftersom att det än så länge är svårt att spela spelet om man använder exempelvis Apples VoiceOver. Det bygger ändå på att se kartan i telefonen och vad som finns runtomkring, att se var Pokéstopen finns och vilka Pokémons som finns i närheten. Dessa delarna tror jag dock skulle gå att lösa ganska enkelt med viss teknik, men svårare blir det att fånga Pokémons när man väl har hittat dem osv, men jag blir faktiskt inte förvånad om det inom väldigt snar framtid dyker upp tekniska lösningar som gör det möjligt att spela spelet även om man inte ser...
En annan given fördel är ju att man kommer ut och får gratis motion. För att spela måste man ju ut och gå och röra på sig och plötsligt ser vi tonåringar som tidigare bara har suttit framför bildskärmarna där hemma som är ute och går. Det är ännu en jätefördel med spelet i mina ögon. Det blir "kul" att komma ut på ett helt annat sätt än tidigare och på köpet får man lättare gratismotion och stegen man går varje dag ökar ganska radikalt om man är ute och spelar i bara en-två timmar istället för att bara sitta hemma framför en skärm under samma tid. Även här skulle det gå att göra mätbara undersökningar på hur mycket den allmäna hälsan hos t.ex. ungdomar mellan arton-tjugofem år påverkas av så lite som en-två timmars spelande om dagen.
So far, so good. Spelet har många fördelar, men givetvis finns det nackdelar också. De flesta av dessa handlar nog dock egentligen mest om sunt förnuft och grundar sig egentligen inte i själva spelet. Jag tänker givetvis först och främst på alla olyckor som redan har inträffat p.g.a. spelet. Ett antal trafikolyckor och så läste jag om någon som hade blivit ihjälskjuten p.g.a. spelet. Han hade lockats till en viss plats, där det skulle finnas en specifik Pokémon, men där väntade istället skyttarna och resten kan ni räkna ut själva. Läste också om några i Bosnien som hade lockats ut på gamla minfält från kriget, för att det där skulle finnas en specifik Pokémon och här i Sverige hade någon norröver vaknat av att några var på väg in i hans hall där hemma, för där fanns också en väldigt ovanlig Pokémon.
Då känner jag att det har gått lite väl långt, men som sagt, det grundar sig mest i sunt förnuft, inte i spelet i sig. Ja, programerarna skulle kanske kunnat programmera det annorlunda, men att få den fysiska verkligheten att synkronisera fullt ut med den virtuella, det lär inte vara det lätaste, så en gnutta sunt förnuft så skulle nog många av de olyckor och missöden som har med spelet att göra kunna undvikas. Att spela när man kör bil säger ju exempelvis sig självt, men uppenbarligen är det inte lika självklart för alla, eftersom att olyckor där föraren har varit inne i spelet redan har hänt, men som sagt, det har mer att göra med sunt förnuft än med spelet i sig känner jag. Viserligen kan spelet vara beroendeframkallande, + att det äter batteri och surf, och ett beroende är skitsvårt att ta sig ur, men i botten känner jag ändå att det handlar om sunt förnuft, även om det finns många andra parametrar som kan vägas in i det...
Överlag, om man ställer fördelar mot nackdelar så tror jag dock att hela grejen är väldit bra. Nackdelarna kan vara stora, men fördelarna är många, så jag får nog ändå ställa mig i den skara som hyllar spelet och om jag hade sett, då hade jag nog spelat...
Spelar ni?
Om ja, varför, om nej, varför inte?
Vad tror ni är spelets största styrkor resp. svagheter?
Semester på västkusten
Tid: 11:48:48 Datum: 2016-07-14 Kategori: Allmänt
Den här gången har jag, eller vi, familjen, varit på västkusten. Syster och hennes pojkvän jobbar där nu under sommaren, precis som min andra syster gjorde för fem år sedan, då hon jobbade i smögen, så vi åkte ner dit i några dagar för att hälsa på.
Det har tydligen varit ganska dåligt väder där nere hittills under sommaren, ganska kallt och regnigt, men vi hade onekligen tur med vädret, för det regnade lite när vi åkte ner förra onsdagen, men när vi kom fram till Lysekil, där vi skulle bo, sken det upp och sedan var det ganska soligt där under hela vår vistelse, även om det blåste en hel del.
Vi hann med att under onsdagen gå lite i affärer, gå på allsång på kvällen, där mamma ville se Jack Vreeswijk, och där vi skrålade med i några gamla klassiker, och äta Lejonet och björnenglass, där jag åt den godaste saffransglass jag någonsin har ätit, rekomenderas verkligen!
Torsdagen innebar en roadtrip, eftersom att både syster och hennes pojkvän var lediga och där vi då både hann besöka Fjällbacka, Strömstad och fika utanför Grebbestad. Vi traskade runt på de små gatorna, tittade lite i butikerna och åt supergod grillad lax med smörslungad färskpotatis till lunch. På kvällen blev det restaurangbesök på Norra hamnen i Lysekil, där vi satt med fin utsikt ut över havet. Synd bara att det inte var så fint väder just den kvällen. maten var i vilket fall utsökt, kungsflundra med gud vet allt vad det var för tillbehör till den och så lite rödvin på det, + en chokladmousseefterrätt med hallonpannacotta och nötcreme.
På fredagen strosade vi omkring ytterligare i Lysekil, gick upp högst upp på ett berg, där det också fanns ett utkikstorn med enorm utsikt. På eftermiddagen åkte vi sedan över till Fiskebäckskil, där syster och co. jobbar. Vi strosade runt lite mer på de smala gatorna, åt glass, såg hur de bodde, spelade lite kort och drack vin och så åt vi på Brygghuset, där Schulle jobbar som kock. De andra åt där en fisksoppa som rekomenderades, men jag åt veckans fångst och det var det godaste jag har ätit på väldiigt länge! Halstrad röding, potatispuré med citrus, och morot på tre vis, morotspuré, smörstekta morötter och friterad morot. Så jävla gott! Till efterrätt blev det också en Irish innan vi tog en kvällspromenad under en molnfri himmel. Det var alldeles tyst och lugnt, för en gångs skull blåste det inte ens. Ja, det var helt enkelt en sådan där magiskt fin sommarkväll som jag kommer att minnas väldigt länge.
Dagen efter skulle mormor åka hemåt igen, mamma och pappa skulle senare på kvällen på en skaldjurskryssning i Göteborgs skärgård och jag skulle vidare till Kungsbacka för att umgås lite med Albin och louise. Louise är där och jobbar över sommaren, så det blev några ytterligare fina dagar där nere. inte lika fint väder som vi hade haft i Lysekil och Fiskebäckskil, men fint att vara där var det iaf, även om vi inte hann umgås sådär jättemycket, eftersom att Louise jobbade hela dagarna. Jag sov visserligen väldigt länge, gick upp halv tolv i måndags och tolv i tisdags. i måndags kände jag också att jag ville träna, efter att inte ha tränat på nästan en vecka, så då blev det 200 benböj.
Sent i tisdags kväll var jag hemma igen, kom hem och sov ännu längre igår. Vaknade först 08:20, men kände mig inte alls utvilad, så jag somnade om igen och vaknade 12:30. Sedan låg jag kvar i sängen till 14:00, gick upp, åt frukost och sedan sov jag större delen av eftermiddagen också, innan jag och Julian drog iväg och körde ett galet tufft intervallpass på rodd, handlade och hämtade ut mitt paket från Boozt.com, som jag beställde, men inte hann hämta ut innan vi åkte förra veckan. Jag brukar inte shoppa kläder, tror inte jag har köpt en tjocktröja för egna pengar på typ fyra år, men en dag fastnade jag ordentligt, tror jag satt i över fem timmar och tittade på tröjor, kepsar, solglasögon m.m. Till slut landade beställningen på 4500kr med en Gantpiket, fyra Ganttröjor, en Filippa K-tröja och ett par solglasögon. Ska bli spännande att packa upp och prova allting. Paketet står på köksbordet och väntar på mig, så det ska jag ta tag i nu när jag har skrivit klart det här inlägget...
Hoppas att ni har haft en grym vecka det senaste, för det har jag haft!
