Vad tror ni det var?

Tid: 21:59:00
Datum: 2010-01-10
Kategori: Att leva med en synnedsättning

Nu är jag tillbaka här igen efter helgens bravader =P

Förut, när vi åkte och lämnade Jocke i Linköping, kom jag att tänka på en grej som hä'nde Jessica, som jag lärde känna året då jag gick på en skola i Stockholm.
. Det var faktiskt ganska läskigt. Hon, en kompis till henne och deras pojkvänner var uppe i Ljusdal, där de kommer ifrån. De hade varit i någon av deras sommarstugor, har jag för mig, trots att det var på hösten. På eftermiddagen hade de kört "Anden i flaskan". Jessica ville inte vara med och själva spelet gick inget vidare. Jessica tänkte att det kanske var för att hon inte var med som det inte funkade. Alla kanske var tvugna att vara med för att det skulle funka.

Hursomhelst så funkade det inte i alla fall.
Jessicas kompis hade aldrig sett en älg, så det ville hon göra senare på kvällen.
De åkte upp i skogen i någon av deras bilar och plötsligt klev det ut en man från skogen. Det var bäckmörkt ute och tät skog på båda sidor av den lilla skogsvägen. Längre in i skogen fanns ett kärr visste Jessica. Trots detta klev mannen alltså ut mitt i vägen. Han hade ingen ficklampa eller något annat att lysa med. Han hade gummistövlar och en grön regnjacka med huva. När han stod mitt framför dem på vägen vände han sig mot dem trots att de hade helljusen på. Huvan hängde fram en bit över hans ansikte, så man såg inte ansiktet. Jessica och de andra tyckte att det såg ut som det hängde något slags tyg framför ansiktet under huvan, så att det inte syntes.

De 4 i bilen blev så rädda att de körde därifrån fort som f*n. Jessica var så rädd att hon vägrade åka tillbaka samma väg, så de fick åka en rejäl omväg för att komma tillbaks till sommarstugan.

Vad tror ni att det var för något som kom ut ur skogen? Var det en människa, eller var det ett spöke av något slag?

Många kommer säkert att hävda att det var en människa som hade förvirrat sig in i skogen och gått vilse, men Jessica var säker på att det var ett spöke. Hade det varit en människa hade han väl för det 1:a haft en lampa e.d. för att se något alls ute i skogen? Å andra sidan kunde han ju ha gått ut tidigare under dagen och råkat förvilla bort sig i skogen och inte hittat ut innan mörkret gjorde sitt intåg. Sedan när han råkade få syn på billjusen gick han däråt och kom ut på vägen framför dem.

Så kan det mycket väl ha varit, men hade det varit en människa hade han väl antagligen satt upp armen som skydd för de starka billjusen när han vände sig mot dem? Det gjorde han inte. Han bara stod där. Då finns det säkert de som säger att han kanske var blind och inte såg ljusen, men varför hade han då gått ut helt själv i skogen? Då måste han ju ha fått någon psykisk störning, annars gör man inte det.

För det 3:e, varför hade han huvan på sig? Det var mörkt ute och regnade inte. Det fanns ingen anledning till att ha den uppdragen.
Så, vad tror ni det var? Var det en människa, eller var det något annat?

Jag har en till historia som är ganska intressant, men den tar vi en annan gång.

Jocke var som sagt här i helgen. Vi körde Fia, så klart. Den här gången vann han med 6-3 i set.
Poker blev det också så klart, men där vann jag med 2-0.
Igår hade vi även en trevlig kväll med Emma, Alle och Shep. Vi körde Chicago och drack lite. Det blev någon cider var, vodkajuice, lite Amaryllo, 2 koppar kaffe och så testade vi min den där pärondrinkmixen jag vann i skolan innan jul. Den luktade mer banan än päron och smakade mer banan också. Den var väl sådär, men det finns ju klart värre.
Totalt sätt var det en trevlig helg =)

En sak som däremot inte var så trevlig var att jag inte fick någon Stream när jag var på syncentralen i torsdags. Jag har ju redan en Milestone och man får tydligen inte ha båda. Så jag skulle testa att ha Milestonen som daisy nu först tyckte Elisabet. Jag har hört att den inte ska vara lika bra som Viktor, men vi får se. Dessutom fick jag en gammal Viktor Wibe också. Det är föregångaren till Wave, som jag hade innan, den som gick sönder nu. Den tänkte hon inte ens skicka in för reparation, för det var så dålig kvalitet på dem och så var det knappt någon efterfrågan alls, så det var ingen idé.

Den här Wiben jag fick var begagnad, men skulle funka dugligt sa Elisabet. Det gjorde den, först. Sedanh slutade den också funka på exakt samma sätt som Waven gjorde. Skivan snurrade inte. Dessutom var knapparna skitdåliga på den, så den ville jag ändå inte ha.
Det konstiga var bara det att Elisabet ringde i fredags, efter att ha testat min Wave på syncentralen. Då funkade den som den skulle. Skivan snurrade som den skulle. Det gjorde den inte när jag testade här hemma, trots att jag försökte med flera olika skivor. Fortsätter den att fungera skulle hon skicka hit den igen. Jag har dock tänkt att ha Milestonen som förstahandsval nu, men då var jag tvungen att köpa ett nytt minneskort. Nu har jag bara 1Gb och det räcker inte om man har musik på det också. Så vi svängde förbi Elgiganten i fredags innan vi hämtade Jocke.
Tyvärr märkte jag att det var ett SD-HC-kort jag hade köpt när jag kom hem. Det klarade inte Milestonen av. Så jag ska ringa till syncentralen och se om någon av de nyare modellerna av Milestone klarar SD-HC, annars får vi väl försöka att byta det trots bruten förpackning och allt.

Elgiganten har ju annars varit lite sådär ur servicesynvinkeln förr om åren, men nu har de faktiskt blivit mycket bättre. Hon vi pratade med nu var jättetrevlig. När vi ändå var där passade vi på att fråga om min videokamera, som vi fortfarande inte har fått ordning på. Hon trodde att det bara skulle vara drag&drop. Det brukar det vara på de flesta sa hon, men tyvärr verkar det inte som om det är det på min. Hon tyckte att jag skulle ringa JVC och höra med dem, så det gjorde jag senare i fredags. Tyvärr fick jag stå i kö och när jag försökte ringa igen hade de precis stängt, för då var klockan 15:30. Så jag får ringa dem imorgon istället. Jag ska även ringa kommunen angående ledsagare och så ska jag som sagt ringa syncentralen. Nu har jag min mobil som daisyspelare så länge. Den funkar väl hyfsat. Tyvärr finns det ingen automatisk avstängning och det går inte att kolla hur lång boken är. Det största pluset var nog annars att det gick hur enkelt som helst att lägga över daisyböckerna på datorn. Det var bara drag&drop direkt från skivan. Hur smidigt som helst.

Svara på alla era kommentarer får jag göra imorgon om jag hinner. Nu måste jag kolla igenom naturläxan som vi har tills på torsdag. Den har jag inte ens kollat på. Dessutom ska jag hålla i en diskussion på filosofin på torsdag.

Hoppas i alla fall att ni har haft en trevlig helg! :)

Mycket att fundera över...

Tid: 17:34:00
Datum: 2009-11-17
Kategori: Att leva med en synnedsättning

Suck. Det är så mycket att fundera över inför framtiden.
Snart är det bara ett halvår kvar till studenten och man bör väl så smått börja fundera över vad man ska göra i höst, men vad ska man göra? Var ska man ta vägen? Hur och var ska man bo? Hur blir det med ekonomi och fritid?
Frågorna bara radar upp sig. Det gör ju inte saken lättare att man inte ser heller. Allt blir så mycket större då. Bara en sådan sak som att flytta till Mjölby skulle bli ganska stor. Man måste lära sig vägen till tåget, åka tåg och sedan ta bussen från centralen till universitetet, som jag inte har en aning om hur, var eller när den går. Universitetet är ju inte direkt litet heller, så lära sig hitta där lär ju ta ett bra tag. Det tog ca 6 månader innan jag hittade på Kungshöga där det går ca 650 elever. Hur lång tid kommer det då inte ta att lära sig hitta där? Man har väl tagit examen innan man har lärt sig det. Nu har jag visserligen hört några som har ledsagare/assistent även på universitetet och det är ju i och för sig ett alternativ.

Då är ju nästa fråga, vad ska man gå på universitetet då? Jag har några idéer om vad jag skulle kunna tänka mig göra, men allt blir jävligt svårt när man inte ser. Jag har alltid velat bli racingstjärna, men det är ju bara att glömma. Annars skulle jag kunna tänka mig att säsongsarbeta i t.ex. Idre. Sköta liftar, stå i uthyrningen, åka skidor osv. I och med att jag älskar att åka skidor skulle det vara ganska kul, men det blir också ganska svårt. Sportkommentator är ett annat yrke jag skulle kunna tänka mig och som jag säkert skulle kunna passa som, men det blir ju också svårt när man inte ser. Vanlig radiopratare är ju i och för sig ett alternativ, men då är det det där var man utbildar sig till det. Jag har ingen större lust att flytta långt härifrån, helst inte alls långt. Det är nog så stort för en seende att flytta kanske 25 mil bort. Tänk er då att till på köpet inte se något. Man kommer till en helt ny stad, man känner ingen, hittar ingen stans, inte ens från sin lägenhet/studentboende till bussen.

Nu överdriver jag kanske lite, men det är för att ni ska förstå att allt blir så mycket större när man inte ser. "Åk dit då!" kanske någon t.ex. säger. Vadå "åk dit", det är inte bara att åka någon stans när man inte ser. Man måste planera allting, se till att man antingen har någon som följer med, eller att det finns ledsagare där man ska, om man inte är jävligt modig, som vissa är, och ger sig ut i alla fall, trots att man inte ser något alls.

Nu kom vi ifrån ämnet lite här.
I nuläget har jag inga direkta vänner här i närheten heller, så det kommer ju bli att, i alla fall i början, göra allt själv. Förhoppningsvis kan man få någon ny vän på universitetet vilket är i det närmaste ett måste. Speciellt om man inte har någon ledsagare/assistent. Förhoppningsvis är folk lite mer mogna och inte lika fulla med fördomar på universitetet jämnt mot gymnasiet. Jag ska inte säga att någon är elak på gymnasiet, men eftersom att folk blir äldre får de förhoppningsvis ännu större förståelse o.d. för saker och ting.

Det där med ekonomin är jag däremot inte så orolig över. Min aktivitetsersättning går visserligen ut när jag tar studenten, men då får man söka om den. Det är ju 5500/månaden efter skatt + att jag får handikappsbidraget som ligger på 2461kr/månad. Böcker behöver man inte heller ta lån för att köpa när man inte ser, de är bara att beställa, så det är alltid en fördel. Däremot gäller det att vara ute i god tid med beställningarna vilket inte alltid är så lätt eftersom att kursliteraturen kan komma upp först några veckor innan kursen startar om det vill sig riktigt illa. Då får man försöka göra det bästa av situationen och se glad ut =P

Nej, ekonomin är jag inte speciellt orolig över. Det är mer det där vad man ska gå för kurser/program, var man ska gå dem, hur det kommer att gå att hitta och hur det blir med vänner osv.

Mycket att fundera över, men det löser sig väl förhoppningsvis...

I övrigt så var vi på bio i Norrköping i söndags och såg Flickan som lekte med elden, syntolkad. Det går ju till så att man är i en egen biosalong och så har man en syntolk som har sett in sig på filmen 10-15 gånger innan. Så sitter den personen och berättar vad som händer.
Ni kanske har råkat sätta på "syntolkning" på en vanlig DVD någon gång? Ungefär så är det, fast här är det en människa som sitter live i biosalongen och inte någon som har syntolkat i själva filmen.

Filmen var bra. Mycket bättre än 1:a filmen måste jag säga, men böckerna är ju fortfarande bättre.
Efter filmen, som var slut 13:30, åkte vi till moster och morbror i Linköping ett tag och fikade lite varefter vi åkte hem. Det kändes lite konstigt att gå på bio så tidigt. När man kom ut kändes det som om klockan var 7-8, men egentligen var den bara 13:30.

Igår var vi komplediga för öppet hus.
Jag vaknade trots det ganska tidigt, men då tänkte jag ringa lite kommunsamtal. Först skulle jag ringa om dispanns på några färdtjänstresor på torsdagar eftersom att jag ska gå en matlagningskurs de närmsta 3 torsdagarna. Då var naturligtvis mailet med inbjudan borta, så jag visste inte var det var. Så jag kunde inte ringa han som har hand om färdtjänsten. Jag mailade SRF's kansli och frågade efter adressen. Den fick jag några timmar senare, så då kunde jag ringa honom i alla fall. Då var han naturligtvis inte där. Han var tjänstledig tills på torsdag.
Då tänkte jag att jag lika gärna kunde ringa om ledsagare när jag ändå höll på att ringa. Senast svarade hon Karin inte alls. Nu svarade hon efter mycket om och men, men då visade det sig att det fanns 3 handläggare. Hon hade hand om de som var födda mellan 11-19:e varje månad. Jag är ju född 21:a, så då var det en annan person jag skulle rinhga. Så då fick jag göra det, men helst skulle man ringa mellan 8-9:30, så jag tänkte ringa idag innan jag åkte, men det glömde jag ju så klart.

Är det alltid så eller är det bara jag som har otur? Alltid när man ringer kommungubbar är de aldrig där.

Annars blev det hyfsat lugnt igår, inget speciellt hände mer än att jag pluggade lite till tyskapjäsen vi skulle ha spelat upp idag. Dock var inte Camilla där, så det blev inget. Det blir på fredag.

Nu är det bara att plugga lite till nationella i svenska B vi har hela dagen imorgon, men först ska jag åka och klippa mig. Det är välbehövligt. 14 veckor sedan är det nu, så håret har hunnit bli ganska långt...

Vi avslutar med en låt. Den här gången är det en riktig hitt från förra året. Ganska exakt 1 år sedan nu. Starstylerz feat. Michy - Keep on moving (Hixxy remix)!


Update:
Nu har jag klippt mig. Jag fick det gratis. Rakbbadet på rakapparaten gicl av 2 gånger, så det blev lite kortare än vad det skulle ha varit. Mig gjorde det inget, men hon ville inte ha betalt i alla fall. Hon är bra hon, Anna.

Nya MSN en flopp?

Tid: 21:41:00
Datum: 2009-09-17
Kategori: Att leva med en synnedsättning

Absolut! Jag är inte alls nöjd med den nyaste versionen av MSN.

Det här blir ett förhållandevis kort inlägg för att vara jag. Jag tänkte bara redogöra för hur nyaste versionen av MSN fungerar för mig som använder skärmläsare.

Det hela började igår när jag skulle logga in. För några dagar sedan fick jag ett mail om att man var tvungen att uppgradera MSN för att kunna fortsätta. Jag trodde att det var någon spamgrej eller virus, som det brukar vara, men så var alltså inte fallet.
När jag skulle logga in igår gick det alltså inte. Det stod att de hade upptäckt en säkerhetsbrist i den gamla versionen och att jag var tvungen att uppgradera till den nya för att kunna fortsätta. Så det gjorde jag.
Problemet är nu bara att den här nyaste versionen inte alls funkar lika bra med den skärmläsare jag använder, Jaws 8.0.

För det första ser den helt annorlunda ut jämnt mot den gamla jag hade, Windows live messenger 8.1 eller vad det var. Här ligger ju "Favoriter" osv. högst upp. Dessutom finns det inte lika många statusval att välja på.
Denna punkt är bara ett litet störningsmoment. Det går ju så klart att vänja sig vid det, vilket jag till viss del redan har gjort, men det stora problemet är Windows live messenger och Jaws 8.0.

Jaws beter sig jättekonstigt ibland. 
För det första fungerar inte kortkomandona i konversationerna, t.ex. Alt+1 och Alt+2 för senaste och näst senaste inmatning.
För det andra beter sig Jaws konstigt i konversationerna över huvud taget. På den gamla versionen fungerade det felfritt. Nu är det ungefär som det var med gamla MSN 7.5 och Jaws 6.20. När man skriver något kan den hoppa över vissa ord och bara läsa halva meningar, läsa översta raden när man pilar neråt för att sedan läsa halva raden över när man pilar ner igen osv. Det kanske är svårt för er som ser att förstå problemet, men det är klart irriterande. Det värsta är ju att man tydligen måste ha den här versionen nu. Jag testade både att återställa datorn och ta bort och installera om den version jag redan hade, men det gick inte. Jag var tvungen att uppgradera i alla fall.
Jag ska leta lite och se om det finns någon annan version av MSN som funkar numera, annars får man väl stå ut med den här i alla fall.

Är det någon mer än jag som har råkat ut för samma sak? Inte att nyaste versionen kanske inte funkar, men att få uppgradera till den nyaste versionen? Eller alla kanske redan har den...

Vi avslutar i alla fall på samma sätt som vi avslutade förra inlägget, med ett Youtube-klipp. Den här gången är det Heybaberiba och Leif GW =)

Club sesion!

Tid: 18:35:00
Datum: 2009-09-13
Kategori: Att leva med en synnedsättning

Ja, som jag skrev i förra inlägget så skulle ju jag, Albin och Oskar på Club sesion i fredags.
Jag hade beställt färdtjänst till 19:30, men jag fick åka 19:40, för då gick det en linje. Jag vet inte om de har ändrat det där eller vad det är, men förut har jag ju haft en dispannsresa i veckan, vilket innebär att jag har fått åka vilken tid jag vill. Nu har vi ändrat till 2 resor i veckan för att vi har 2 träningar i veckan nu, men antingen har de inte uppmärksammat det eller så gäller dispannsen bara till och från träningarna, för nu fick jag åka en linje. Det var ganska osmidigt, för först fick jag åka härifrån till Mantorp och byta där. Sedan fick jag åka från Mantorp till Vikingstad och byta där igen och till slut från Vikingstad hem till Albin.
Där lyssnade vi lite på musik och drack cider innan vi tog bussen in till stan vid 21:30.

Det första som hände när vi klev av bussen var att några fjortistjejer kom fram till oss och frågade om vi inte såg något. Nej svarade Oskar och jag. Albin sa att han såg lite. Då frågade de vilken färg de hade på håret och om de var snygga. Sedan gick de iväg, men innan Terie hade kommit kom de tillbaka en gång till, eller om det var några andra tjejer, och frågade varför vi inte såg något och vad vi skulle göra. Vi sa att vi skulle på Club sesion, men då sa de att det ju inte var idag. Det var det visst det sa vi och då frågade de om det var för vuxna. Det var det sa vi och då frågade de hur gamla vi var varpå de önskade oss en trevlig kväll och gick vidare.

Ibland undrar man ju. Ofta man kommer fram och frågar om man är snygg det första man gör. Då kan man inte ha någon vidare självkänsla.
In på Sliver, där det var, kom vi i alla fall efter att faktiskt ha fått visa leg. De hade inte öppnat där nere än, så vi fick sitta där uppe och lyssna på House ett tag innan de öppnade där nere. House är inte sådär jättebra tycker jag, men när vi kom ner blev det bättre. Vilket tryck det var! Man kände verkligen varje basdunk i hela kroppen. Borden, sofforna och golvet vibrerade. Det gick knappt att prata där nere, men bra var det i alla fall. I vanliga fall, när det är "vanlig" musik sådär, brukar jag inte gilla det alls, men när det är bra musik är det riktigt kul.
Först spelade de lite Trance som uppvärmning och därefter drog de igång med Hardstyle.

Det var riktigt bra och tiden gick snabbt. Runt 3 var vi tvungna att gå, för vi hade beställt färdtjänst till 03:05. När man kom ut hörde man knappt vad man själv sa, för man hade lock för öronen.

Hem till Albin kom vi där vi messade Clara direkt och sa att vi nog inte skulle komma på träningen. Det skulle ha blivit jättedyrt för mig att åka dit. Albin visste inte hur mycket det kostade, men när vi åkte hem till honom från stan gick det på 115kr.
Så vi sov ut istället och vaknade runt 12 då vi åt frukost innan mamma kom och hämtade mig.

Resterande dagen igår satt jag bara vid datorn, följde hockeyn och TV-pucken, såg på film och grejade lite med musik.
Trött var jag, så jag lade mig innan 12 och sov till 11:20 idag.

Idag har jag sett på bronsmatchen i TV-pucken som vanns av Göteborg efter att man hade kviterat med bara några minuter kvar. Innan dess hade man haft lite press, men istället var det Västerbotten som gjorde 2-1 efter att Göteborg hade spelat 5 mot 3, men man lyckades som sagt kvitera och i sudden krävdes det bara ett misstag av Västerbottens målvakt så var bronset i hamn för Göteborgarna.
I finalen ställdes Skåne mot Stockholm. Det blev en målsnål match där båda lagen lika gärna kunde ha vunnit. Dock var det Stockholm som drog det längsta strået och vann med 1-0 efter mål med 2 sekunder kvar av första perioden.

F1 var det idag också. Racet vanns av Barrichello, som fick gå i mål bakom Safety car efter att Hamilton hade brakat av på sista varvet när han jagade Button. Button slutade tvåa före Reikkönen, som tog sin fjärde raka pallplats i och med det här. Adrian Sutil i Force India slutade på fjärde plats. Force India har verkligen hittat rätt nu. Senast i Belgien tog ju Fisichella stallets första poäng genom att komma tvåa bakom Reikkönen i ett händelserikt race. Han var bara någon sekund från att vinna. Kul tycker jag.

Nu ska jag fixa mitt reportage i svenskan.

Hur??

Tid: 21:09:00
Datum: 2009-07-23
Kategori: Att leva med en synnedsättning

Det är en fråga jag kommer till lite längre ner, men först lite om dagarna i stugan.

Nu är jag ju hemma igen. Jag följde alltså med dit i måndags och det har faktiskt varit bra. Vädret blev bättre än vad vi trodde och igår var det en riktig sommardag =)

Egentligen vet jag inte riktigt vad vi har gjort. Jag simmade lite i tisdags, men vattnet var faktiskt inte så jätteskönt.
Det var dock skönare i tisdags än vad det var igår, för igår var det inte alls skönt tyckte jag när jag badade efter att ha solat ett tag.
Efter doppet åkte Shep och jag ut ett tag och rodde. Det gick inte alls bra. Jag är så ojämnt stark i armarna, så vi snurrade bara runt hela tiden...
Vi var också uppe i skogen och plockade hallon och smultron, men dra åt helvete vad mygg det var där uppe! Överallt var de och vi vände ganska snabbt =P men trevligt var det =) Ett riktigt sommarminne =)

Kort har vi också spelat en hel del. Mest Chicago, men även lite Plump och Sjuan. Sjuan som jag har tyckt har varit tråkigt förut. Det tyckte jag nu med, men det var i alla fall roligare än vad det var senast jag körde det för 5 år sedan. När man inte ser blir det ju så mycket att hålla reda på, vad som ligger ute och vad man kan lägga osv. Då är Plump och Chicago mycket roligare =)

Jag åkte då som sagt hem idag. De andra kommer imorgon. Egentligen kunde jag ha stannat tills imorgon, för vädret var ju ganska okej, men jag ville åka hem och precis när jag åkte började det regna.
Jag åkte färdtjänst från stationen i Åtvid. Det är bäst att beställa därifrån, för jag tror inte att de hittar till stugan. Beställningscentralen ligger ju i bästa fall nere i Landskrona. I sämsta fall kopplas man vidare till Rumänien eller Estland. För att de ska kunna hämta en där man vill måste stället finnas på deras kartor. Jag tror inte stugan finns på deras kartor. Dessutom vet jag inte den exakta adressen dit, men jag är ganska säker på att den inte finns, för de kan t.o.m. ha problem att hitta Rydskolan ibland.
I alla fall var taxichauffören jättetrevlig idag. Vi pratade om bilar, datorer, hjälpmedel, dagens samhälle med jobb o.d. och massa annat. Riktigt pratglad var han och gillade dessutom bilar och verkade ha en hel del kunskap om datorer också.

När vi kom hem hit var han nära på att glömma att jag skulle betala, men idag var jag hederlig och sa till honom att jag skulle betala. En annan gång sket jag i det och åkte gratis =P
Det var dock dyrt idag. 110 spänn kostade det. Jag vet inte om det var för att det är längre från Åtvid och hem än från Linköping och hem eller för att jag är 20 nu. Dyrt var det i alla fall. Det lönar sig nog att köpa fritidskort. Det kostar bara 170kr/månad och då får man åka vardagar efter klockan 17 och hela helgen. Jag vet inte om det gäller färdtjänst också, men på Östgötatrafiken står det att det gäller all kommunal trafik, så det borde ju gälla det också. Vad tror ni?

Väl hemma tog jag in posten från en överfull brevlåda och slängde dagens tidning som var blöt. Sedan tog jag in en öl och en Grape och ställde i kylen, plockade ur diskmaskinen och gjorde gröt som jag fick äta utan mjölk, för det fanns ingen och nu sitter jag här. Egentligen har jag ingen lust med det. Jag har bara lust med en ända sak just nu och det är att fixa min telefon. Det är den som frågan "Hur??" gäller.
Jag vet inte vad som har hänt. Det är jätteskumt. Jag lade ju in ringsignaler och musik innan vi åkte. Den sorterade jag och donade med nere i stugan. Eftersom att inte den här versionen av Nokia PC-suite funkar med Jaws så kan man inte göra spellistor e.d. på datorn, utan det får man göra manuellt på telefonen. PC-suite till min gamla telefon funkade med Jaws, men inte den här.

Jag fixade med spellistor och så i stugan istället och skickade lite till mamma och Hasse också.
Plötsligt hände något. Det gick inte att lyssna på någon musik eller ringsignaler. Det stod att åtgärden avbröts. Jag fattade inte varför och tänkte starta om telefonen, så det gjorde jag. Då var allt borta. All musik, alla ringsignaler och allt från min gamla telefon som jag hade kopierat över. Allt var borta. Det ända jag hade gjort var att starta om telefonen.
Jag försökte att uppdatera musikspelaren, men det gick inte. Den hittade inga fler spår.
När man Kollar minnesinfon står det dock att det är 1,5Gb använt minne, så det ligger ju på minneskortet, men det finns inget i alla fall.
När man kopplar i telefonen till datorn finns det bara en "Images-mapp" och 2 filer som jag inte vet vad det är. De går inte att öppna. Så "Sounds-mappen", "Video-mappen" och alla andra mappar finns inte kvar längre.
Jag kan ju formatera minneskortet igen, men då försvinner ju allt.
Den ända förklaringen jag kan komma på är att minneskortet inte sitter i ordentligt så att telefonen inte riktigt kan läsa från det, men då är det ju konstigt att den kan se att 1,5Gb är använt. Annars är minneskortet skadat av någon anledning och då är allt borta. Får jag inte fram det på något sätt är allt ändå borta. Musiken finns ju på datorn, men alla ringsignaler och allt från min gamla telefon är borta och det tar ju ett tag och fixa spellistor och det i telefonen.
Är det inte konstigt?? Jag tycker det är helskumt!

Hoppas i alla fall att ni har haft en bra dag!

Sommar!

Tid: 23:01:00
Datum: 2009-06-25
Kategori: Att leva med en synnedsättning

Ja, nu är det verkligen sommar! Såhär ska det vara! Det här är riktigh sommar!
Både idag, igår och i tisdags har det varit toppenväder. Vet inte hur varmt det har varit, men riktigt riktigt skönt har det varit och jag har solat och solat =)
Fortsätter det såhär blir det nog Varamon nästa vecka =)

I tisdags orkade jag inte ta på någon solkräm, så jag solade ute i ca 2h utan någon solkräm. Smart? Inte speciellt, men när det är sommar får man tåla lite. Brände mig ganska rejält och igår solade jag ryggen istället.
Igår var det dessutom en träff om högskolan i Linköping som jag var på. Det var Jenny-Ann och Maria som höll i det hela och vi som var där var jag, Belmina, han Robert, någon Erik och någon Christian som jag aldrig har träffat. Belmina var jättelänge sedan jag träffade. Tror det var på Östgötaklubben i 8:an eller 7:an, men hon kom faktiskt ihåg det trots att jag inte är speciellt lik sedan dess.
Vi pratade i alla fall om att plugga med en synskada. Det mesta kände jag redan till, men lite nytt var det.

En dålig grej är att som synskadad kan man bara göra högskoleprovet 4 gånger, för det finns bara 4 prov. Ser man kan man ju göra det nästan hur många gånger som helst. Dessutom är testversionerna inte fullständiga. Engelskadelen fattas, men det skulle Åsa och Annette, de som har hand om den praktiska hjälpen på högskolan, ta upp på något möte uppe i Umeå om ett  tag, för det är ju en viktig fråga.

Ett annat problem är när man ska ut på praktik. DÅ är det ingen som vill ge ut hjälpmedel man behöver under praktiken. Syncentralen ger inte ut några hjälpmedel till arbetsplatser. Det är arbetsförmedlingen som ska göra, men de vill inte heller ge ut något eftersom att det inte är någon fast anställning. Så det kan vara lite problematiskt.

Annars verkar det mesta funka bra. Man kan få högskoleprovet antingen uppförstorat i A3-format, i punktskrift eller på daisy.
Tentor brukar man få göra antingen på punktskrift, på daisy eller på datorn. Av vad jag har hört är det dock så att man inte alltid får göra det på datorn och inte alltid med sin egen dator, för att de måste vara helt säkra på att man inte går in och hämtar otillåten information e.d. Får man trots allt göra det på datorn måste man ha en egen kontrollant som sitter och glor över axeln och ser till att man inte gör något otillåtet, vilket kan vara ett rejält stressmoment.

Det jag tycker verkar svårast är att hitta. Universitetet är ju inte direkt litet. Syncentralen kan ställa upp och gå med en några dagar innan man börjar och lära in lite vägar och så, som Elisabet hjälpte mig med innan jag började på Kungshöga. Trots det tog det nästan hela höstterminen innan jag hade lärt mig var alla salar låg.
Universitetet är ju liite större än Kungshöga, så jag undrar hur lång tid det kommer ta att lära sig att hitta där. Det finns inget system för var salar ligger heller, förutom att 100-salarna oftast ligger på bottenvåningen osv. men utöver det finns det inget system. Dessutom har man ju ingen assistent där. Där får man hänga på någon i klassen eller försöka hitta själv. Man får räkna med att gå in i fel klassrum några gånger och så, så är det ju bara. Det verkar i alla fall inte som det lättaste.

Kurslitteraturen slipper man i alla fall betala. Man skickar efter böckerna från TPB. Oftast är det tal och text-böcker, men ibland är det bara tal. Tyvärr har TPB börjat läsa in de flesta böckerna med talsyntes nu för att det ska gå snabbare. Jag är ju van vid talsyntes, men att läsa daisyböcker med talsyntes är inte det roligaste. Dessutom är det stor risk att man hamnar efter i kurserna p.g.a. att listan över kurslitteraturen inte finns tillgänglig i tid. En talbok kan ju ta 1-2 månader att producera om den inte finns. Ibland kommer inte boklistan ut förrän några veckor innan kurserna startar och då är det ju kört. Helst vill TPB ha listan över böcker till hösten i juni, men det är väl i princip kört. Det går inte.

En trevlig dag var det i alla fall och när jag kom hem solade jag som sagt.

Idag var det ännu mer sol som gällde. Har legat ute större delen av dagen och både lyssnat på musik och läst, men jag har hunnit kolla lite videokameror också. Jag har hittat en som verkar ganska vättig. Det är en Sony. En

Sony DCR-SR37E närmare bestämt. Tyvärr är det ingen med pistolgrepp, men det får väl gå ändå. På Elgiganten finns den för 3500. Det är billigt tycker jag och den låg både som en rekomendation från dem och som en toppsäljare. Jag läste även en recention på Pricerunner och tyvärr så skrev han att videon var oskarp, även i HQ-läge. Det är ju inte så bra, men man vet ju inte vad han anser är dålig bild. Det är antagligen bättre bild i den än på Sanyon jag fick. Man slipper i alla fall minneskort, för det här är en HDD-kamera på 60Gb. Det räcker. Modellen över, 38:n, ligger på 70Gb, men den kostar 4500 på ONOFF och det är den inte värd. Egentligen skulle jag vilja ha en kamera som filmar i äkta HD-upplösning, men då blir de lite dyrare. Priset är väl i och för sig inte det stora problemet där, utan problemet är det faktum att min DVD inte klarar HD. Så i så fall kommer jag ju ändå inte kunna se filmerna, men upplösningen är riktigt bra på dem.

Nu har jag precis sett på SVT's sammandrag av de 3 första STCC-racen från Mantorp, Karlskoga och Göteborg. Nu är det Sjukan som väntar =) Det är ju bara så bra! =)

Har ni haft trevliga dagar?


Blodomloppet

Tid: 16:14:00
Datum: 2009-05-29
Kategori: Att leva med en synnedsättning

Ja, det var det vi sprang igår.
Eller sprang och sprang, vi var med i gång-gruppen, så vi gick väl mest, men lite sprang vi och det var en upplevelse =)
Vi kom precis fram till starten när det var 1 minut kvar till den skulle gå och startade således ganska långt bak, men till slut kom vi ganska långt fram ändå =)
Det var tack vare att Albin och jag tog oss förbi folk på trottoarer, gräskanter o.d. lite som vi ville. Jennifer var vår ledsagare, som vanligt, men ibland släppte hon och Albin, som knappt heller ser något alls, ledsagade mig, som inte ser något alls.
Ibland slog man folk på benen och var nära på att krocka med träd och lyktstolpar, men det gjorde det hela bara mer spännande.

Det var nog en syn för övriga deltagare också. Att se 2 blinda, en halvseende och en seende ta sig fram genom folkmassan på alla möjliga vis med käpparna framför sig, det är inte varje dag man får uppleva.
Antingen fick de bara mer fördomar om synskadade och tyckte att vi var blinda idioter som inte fattar någonting och som är helt dumma i huvudet, eller så blev de glada av att se att trots att man inte ser kan man ha så kul ändå.
Vid ett tillfälle var det några gubbar bakom oss som frågade hur vi orkade det där när vi inte såg och allt.

Albin gick fram som en ångvält och skulle till varje pris framåt i massan, men Klara och Jennifer häjdade honom en aning.
På slutet sprang vi dock hela upploppet och kryssade mellan folket som gick eller stod stilla =)
Tiden blev 54 minuter ungefär, så det var väl godkänt. Mitt rekord på 5km är 38 någonting, men det var för nästan 5 år sedan. Så jag vet inte hur snabbt/långsamt jag skulle springa nu.
En sak är klar och det är att det inte skulle vara lika snabbt som Micha i alla fall. Han är helt galen. Nu har han börjat springa 12km med 10kg viktväst på sig. Det längsta han har sprungit är 2 mil och han springer 1 mil på 55 minuter. Helt galen som sagt. Målet är Maraton om 2 år. Jag fattar inte hur han orkar!

När man var i mål fick man i alla fall en medalj, en illila T-shirt och en picknickkorg.
Vädret var ju dock inget vidare. Det regnade lite när vi startade och regnet tilltog under loppet. Då stördes man dock inte så mycket av det, men efter loppet, när man hade lugnat ner sig lite, märkte man att man var helt genomblöt. Så vi skyndade oss att äta upp picknickkorgens innehåll och sedan åkte vi hem.

Vi ska förmodligen hitta på något i sommar, Albin, Jennifer och jag, men vi ska även försöka få till något med Klara. Dessutom visste Albin en hall vi kunde hyra i sommar så att vi kan spela lite goalball också. Blir vi 4-5st så blir det bara 35kr/timme för oss var och det är ju riktigt billigt =)

Idag var det lite bättre väder och jag hade sovmorgon.
På matten var det bara att repetera inför nationella på tisdag och på utvecklingssammarbetet gjorde vi bara en gruppuppgift om Unisef. Så det var inte mycket skola där inte och nästa fredag är jag ledig! =)

Ford sitter vid dörren nästan hela tiden och bara vill gå ut. När jag kom hem förut klöste han lite i golvet, så snart kommer han väl börja klösa på möblerna om han inte får gå ut . Det får han ju inte heller, inte än på några dagar, lilla Ford.

Nu blir det kaffe och imorgon kommer Jocke =) Så det blir kanske inte allt för mycket uppdatering här på bloggen i helgen, men det får ni ha överseende med =)

Ska ni hitta på något kul i helgen?

Dagens låtar, för det är 2st,  blir Emma Gency med låten Be with you och faktiskt något otippat Judas Priest's gamla låt Jonny B Goode!

Flytta!

Tid: 16:26:00
Datum: 2009-05-20
Kategori: Att leva med en synnedsättning

Jag fick jättelust att flytta förut!
Det har jag ju haft lust med ett bra tag nu, men det blir aldrig av. Det är ju bäst att gå klart skolan först och se vad som händer därefter. Jag menar, tänk om man flyttar nu och så börjar man högskolan sedan efter gymnasiet. Då får man antingen pendla härifrån eller så får man flytta en gång till så att man bor närmre universitetet. Blir det högskola blir det antagligen Linköping, men jag är så skoltrött, så det lutar nästan åt ett sabbattsår efter gymnasiet. I alla fall ett halvt. Då kommer jag dessutom inte ha råd att flytta. Flyttar jag nu har jag råd. Nu får jag ut nästan 9000 efter skatt utan att ens jobba =), men när skolan är slut får jag inget studiebidrag mer och ingen aktivitetsersättning. Så då återstår bara handikappsbidraget på 2461kr/månad. Då kommer jag visserligen få ut 4922kr/månad, för då får jag ju 64% av basbeloppet, istället för 32% som jag får nu,   eftersom att jag då inte får något annat bidrag. Hänger ni med?
I vilket fall så skulle inte 4922kr räcka för en månad och alltså skulle jag inte ha råd att flytta ändå. Inte då, men nu. Nu vill man dock inte flytta för man vet inte vad som händer om 1 år.

Jag vet inte heller var jag vill flytta. Jag har funderat på både Skänninge, Mjölby och Linköping. Linköping vore ju bäst, för då har man närmre till allt. Dock blir det ju massa nytt då. Man måste lära sig hitta i en ny stad, först och främst i sitt eget bostadsområde, men även i övriga staden. Sedan blir det ny kommun vilket innebär att man säkert får söka om färdtjänst och allting.
Bor jag i Skänninge eller Mjölby blir det ju i alla fall samma kommun, så då slipper man ju i alla fall allt sådant tjafs, men å andra sidan är Mjölby kommun mycket tråkigare än Linköping. Det finns inte speciellt mycket att göra, men å andra sidan blir det närmre hem.
Är man synskadad och flyttar kan det vara en trygghet att ha några släktingar i närheten om det skulle vara något man behöver hjälp med.

Billigast blir det nog ändå här i Skänninge, men priserna här går nog snart upp när pendeln blir klar.
Man kan dock bara inte kolla på priserna. Man måste se till tillgängligheten också. Att lägenheten ligger i ett bra område, att det är lätt att hitta dit och att själva lägenheten är tillgänglig. Det är nog i och för sig ett större problem om man är rörelsehindrad, är man synskadad kan man lära sig hitta oavsett, men det kan ju vara en fördel om det är lätt att hitta. Dessutom är ju jag lite kräsen, så diskmaskin och tvättmaskin är ett stort plus. Speciellt tvättmaskin är bra att ha i lägenheten. En gemensam tvättstuga måste man ju boka in sig på och numera är det många hus som har touchscreens till det vilket är helt värdelöst. Alla sådana problem försvinner om man har tvättmaskinen i lägenheten.
Så måste det ju vara en bra tvättmaskin också som inte bara har touchknappar och så. Det gäller ju allting i princip.

Jag hade ju tänkt mig en 1:a eller 2:a, helst med balkong. Tänk på sommaren, man sitter på balkongen i söderläge och solar med en kall Cola eller Jin&tonic och hör musiken innifrån vardagsrummet =) Hur härligt är inte det?

Det är väl det ända pluset med att bo kvar här hemma. Man kan lyssna på musik hur högt man vill. Det går inte i alla lägenheter. Det beror på vilka grannar man får, men nu är det bara att dra upp volymen till önskad nivå och känna hur golvet och väggarna vibrerar =)
Det är ju lite svårt i en lägenhet, men man får väl anpassa sig lite där.

Ett annat plus med att bo här hemma är ju att man slipper laga mat själv. Det är ju så fruktansvärt tråkigt och det är nog det jag kommer ha mest problem med när jag flyttar. Det blir nog mycket pasta och köttbullar =P
Annars klarar jag nog det mesta. Tvätta och städa är ju inga problem. Det ända är väl att handla, men det löser sig nog. Antingen får man väl handla online eller så får man väl se till att det finns en liten och serviceinriktad affär i närheten =)

Hursomhelst så skulle det vara kul att flytta. Det blir väl antagligen att flytta själv först, men kanske flyttar man ihop med någon så småning om =)

Jag tänkte ju att det här skulle bli ett kort inlägg, men det blev det inte. Det är svårt att skriva kort =P

Jag blev sjuk sen och var hemma både igår och idag. Jag som aldrig brukar vara sjuk, men någon gång ska det väl drabba mig med. Tjock i halsen, ont i den samma och schnorig var jag, om någon är intresserad =P
Idag är det bättre och ikväll ska vi och äta på Dacke. Emma och de ska servera oss =)
Jag har inte pluggat så mycket som jag borde ha gjort, men lite har det blivit i alla fall.

Dagens låt blir 4 elements - I want you to hold me


Torka spy...

Tid: 17:35:00
Datum: 2009-04-22
Kategori: Att leva med en synnedsättning

De senaste dagarna har väl varit blandade.

I måndags gjorde jag typ ingenting, bara gjorde klart min webbsida. Nu har jag bara kvar CSS-mallarna, men det tar nog inte så lång tid =)

Igår däremot hände det mycket.
Jag vaknade 5:30, som i måndags, och läste lite tills jag gick upp vid 9:30. Tidigt för att vara en ledig dag...

Strax innan hade jag hört Ford inne i mammas och pappas rum. Det lät som han spydde och jag tänkte "Nej, fan också!"
Mamma hade åkt till jobbet och jag var själv hemma. Så jag tvingade mig själv att gå in i deras rum och det luktade. Nu är det ju dock så att när man inte ser är det inte så lätt att torka spy. Man vet inte var det ligger och måste känna, men bara tanken på det gör att jag nästan spyr själv. Tänk att ta i spy!
Jag hade dock inget val, så jag funderade på hur jag skulle lösa det. Till slut kom jag på den dumma idén att vira in handen i toapapper och känna med. Jag kände i mammas säng, men hittade inget. Jag kände i pappas säng, men hittade inget. Jag luktade och kände att det nog låg borta vid mammas sida någon stans, men var?
Jag kom fram till att det nog låg på golvet. Så jag gick och virade in handen lite till innan jag försiktigt kände på golvet. Där låg en stor hög med någonting! Så äckligt! Toapappret höll ju så klart inte, det borde jag ha tänkt på, så det läckte igenom och jag spydde nästan själv. Jag drog sönder pappret, lät det ligga där och hämtade en skurtrasa som jag lade över hela skiten och gick och slängde. Usch vad jag hatar det! Är det något som är äckligt så är det spy! Jag klarar det inte!
Tänk er själva, ni som ser, att torka spy när man inte ser. Ser man är det ju bara att slänga någon trasa över allt och slänga det, men när man inte ser vet man inte ens var det ligger. Så då måste man känna. Kattmat har jag inga problem att ta i, det luktar knappt ens äckligt tycker jag, men spy, det går bara inte!

I framtiden, om jag får barn, då måste jag skaffa någon slags kylspray som man kan frysa ner det med. Då är det nog lättare att ta i.

Efter det lilla morgonäventyret gjorde jag faktiskt gröt till frukost. En dubbelportion och sedan gjorde jag rent Fords matunderlägg, plockade ur och i diskmaskinen, dammsög hela undervåningen, gjorde psykologin och lagade mat. Visserligen spagetti och köttbullar, som vanligt, men ändå =P

Det var duktigt gjort av mig tycker jag. En massa bra saker gjorde jag, så då får jag några poäng för det =P

Idag har jag, precis som i måndags, nästan bara suttit vid datorn, men jag har i alla fall gjort lite nytta. Jag har faktiskt gjort klart psykologiarbetet!
Vi har ju haft nästan hela våren på oss, men jag har ju varit så dum och inte jobbat något alls med det. Inte förrän förra eller förrförra veckan började jag med det. Redovisningarna börjar vecka 19, så jag kände att det nog var dags att börja med det då =P
10 sidor exklusive framsida blev det till slut och det är riktigt bra med tanke på att det inte var så jättelätt att hitta information om det tycker jag. Nu är det bara att ta ut lite fakta av det och sätta ihop till ett muntligt framträdande som jag ska lära mig utantill =)

Imorgon åker vi till Tyskland för att fira mormor som fyller 70 på fredag, och nej, mormor bor inte i Tyskland. Alla jag har sagt det till har frågat om hon bor i Tyskland, men det gör hon inte. Så nu vet ni det =P
Det ska bli kul och eftersom att jag inte är hemma på fredag så säger vi grattis till mormor nu istället.

Grattis mormor! =)

Idre! =)

Tid: 16:12:00
Datum: 2009-03-30
Kategori: Att leva med en synnedsättning

Ja, då ska jag då berätta lite om hur det var i Idre =)

Jag tänkte att det var både bättre och roligare att skriva lite dagbok där uppe och publicera det än att sammanfatta nu. Då hade jag missat en massa. Här får ni i alla fall veta hur jag hade det under den fantastiskt roliga veckan! =) Läs och dröm er bort ;)

23/3
Då var man uppe i Idre då =)

 

Igår var det upp tidigt som gälde. 6:10 fick jag gå upp och sedan åkte vi.
Jag, Albin och Jennifer bestämde ju att vi skulle åka tåg i lördags. Så pappa skjutsade mig till Linköping där vi tog tåget till Norrköping varifrån vi skulle åka med bussen. Först hittade vi den inte, men efter att ha ringt till Monika hittade vi rätt.

 

Bussresan gick bra. Jag lyssnade på musik hela vägen.
Vi stannade på Donken i Borlänge och åt och kom fram till Idre någon gång vid 18:00-18:30.

 

På kvällen hann vi inte med så mycket. Vi installerade oss bl.a. i stugorna. Vi bor i någon liten by på nordsidan. Vi har hyrt hela byn tror jag, vi har i alla fall 7 stugor eller något.
 vi ungdomar bor i en egen stuga. Det är jag, Albin, Jennifer, Ther och Emma. Emma vet jag inte vad hon heter i efternamn, men hon brukar ju vara med upp hit.

 

Idag åkte vi med bussen till skiduthyrningen. I och med att vi bor där vi gör så är det en bra bit till byn och affären och allt, som ligger på andra sidan fjället, så man får åka bussen dit. I alla fall så fick vi det idag, men senare i veckan kan man åka transportlift härifrån byn så slipper man åka buss, men idag var det buss som gällde.

 

Vi är ju ett gäng, 32st tror jag, så det tog ju ett tag att hyra skidor och allting. Jag fick hyra skidor, pjäxor, stavar och hjälm.
Egentligen ska man ha skidor som är 10cm kortare än en själv, alltså ska jag ha 170-skidor, men de är ju för långa.
Nästan alla fick för långa skidor, så vi fick byta dem till 160cm. Anders, som jag har kommit på att han heter, han som åkte med Mats i OS, sa till om det, att vi ju inte kunde ha så långa skidor.

 

Till slut var allt i alla fall klart, orange hjälm och svarta pjäxor fick jag. Skidorna vet jag inte exakt hur de ser ut.

 

Det här är ju 1:a gången jag åker när jag inte ser något alls och det var viss skillnad kan jag säga.

Senast när vi åkte, 2006, såg jag ju träden och i viss mån liftstolpar och människor, men nu ser jag ju inget alls.


När vi har åkt har ju pappa bara sagt "höger" och "vänster" när jag skulle svänga. Nu säger man "vänster... nu", "höger... nu" när man ska svänga + att man säger "bra bra bra" mellan varje sväng. Det var jag inte van vid eftersom att vi aldrig har åkt så förut, så det tog ju ett tag innan man vande sig vid det =)

 

Vi började med att åka i backen där vid Askeland, gamla Tunnelbacken som inte heter Tunnelbacken längre =P
Den backen är riktigt bra. Jag vet inte hur det är nu, men förr var det ju 2 backar där. En till höger och en till vänster om liftarna. Den till höger, nerifrån sett, var min favoritbacke förr, men den bygde de snowboardhopp i...
Så det blev den vänstra istället och det var den vi åkte i idag också. Sittlift kan man numera åka upp där, så det blev mest sittlift.

 

När vi skulle äta, vid Caravan, som vanligt, åkte vi ankarliften upp till toppen och åkte Blåbärsstigen, eller vad den heter, ner till Caravan, men den var inte alls lika bra som Tunnelbacken. Det var lössnö och den var inte så bred. En liten bit i
Västbacken hann vi åka i också i och med att man kommer ner i den när man kommer uppifrån.

 

Till mat idag skulle det ha varit korv, som igårkväll, men det blev fiskgratäng och potatismos. Jag brukar ju normalt sett vara ganska skeptisk till fiskgratäng, men Monikas fiskgratäng var riktigt god =)
Det är ju hon som står för all mat och hon gör det riktigt bra =) vad hon än gör så blir det gott =)

 

Efter maten åkte vi lite mer i Tunnelbacken och så åkte vi bussen tillbaka till stugorna. Vi skulle egentligen ha testat transporten tillbaka, för det gjorde Albin och Jennifer, men vi tog bussen ändå. Vi visste ju inte hur långt man fick gå om man tog transporten, så vi tyckte att det var bättre att testa den imorgon istället när vi åker ut så vet man hur nära det är.

 

Jag har ju då åkt med Gittan idag. Hon har också ledsagat i OS, så hon vet ju vad hon gör, liksom Anders som är hennes man, om jag inte missminner mig...

 

Totalt sett så tycker jag att det har gått bra. Lite halvdåligt väder har det varit med mulet och snö, men det gör inte så mycket. Vi får hoppas det blir bättre imorgon.
Skidåkningen sitter i. jag tror Gittan sa att jag åker bäst av alla oss, men det är ju en del tekniska grejor jag behöver träna mer på, som t.ex. att böja ännu mer på knäna och hänga över främre delarna av pjäxan, trycka fram ena benet när man svänger och lite sådant =)


Lite ovant kändes det ju, både för att jag inte har åkt på 3 år, men kanske främst för att det var 1:a gången jag åkte som jag inte ser något alls. Man får mycket sämre )orientering och har egentligen ingen koll på var man är i backen, bara att man åker neråt och åt vilket håll, men man har ju ingen koll på omgivningen eller något.

 

Nu ikväll har det inte hänt så mycket, vi har kört lite kort och Yatzy och varit och ätit i gemensamhetsstugan här i byn där vi samlas och äter kvällsmat varje dag. Ikväll var det pasta och skinksås som var helt okej =)

 

24/3
idag var det bättre väder. Strålande sol och ca -10 grader =)

 

vi gick upp 7:30, som igår och åt frukost innan vi tog transporten härifrån ut till backarna. Den transporten var inte den bästa, för på vissa ställen gick det nerför vilket gjorde att liftpinnen böjdes bakåt så att man var nära på att ramla =P det var ju en knapplift så klart.

 

Vi började med att åka i Nord och det var riktigt bra backar där! Riktigt bra! Det var som sagt skitfint väder och helt nypistat i backarna och nästan inget folk. Det finns någon svart backe där, några röda, några blåa och några gröna. Vi höll oss mest till de blå, Turisten 1 och Turisten 2. de var riktigt bra, t.o.m. bättre än Tunnelbacken =)

 

Så där tillbringade vi hela förmiddagen och bara åkte =) hur härligt som helst!
Jag hade så klart med mig lite godis, som man måste ha när man åker skidor =) och kameran, så lite kort blev det också, men de tänker jag inte lägga upp här på bloggen =P


Vi försökte att hålla ihop så mycket som möjligt, jag, Albin, Gittan och Ingalill som han åker med och det gick faktiskt bra.
Jennifer och hennes mamma åkte också där, men de åkte lite mer själva. Albin åker riktigt bra han också nu =)

 

En grej som är lite kul är ju när det kommer fram folk och tycker att det är skitkul att vi kan åka och att vi är så duktiga =)
Idag var det en som tyckte det var starkt gjort av oss när vi klev av transporten, i Västbacken var det en liten grabb som åkte framför oss och vände sig om och glodde på mig. Han fick det nog inte riktigt att gå ihop, hur en synskadad kan åka skidor =)
Vi har ju illgula västar där det står "Synskadad" och "Ledsagare" på, så vi syns ju =) och så har jag ju illorange hjälm också =P
 I Västbacken var det också en som tyckte att vi var dagens hjältar =)
I Nord var det också en gubbe som tyckte att vi var häftiga =) där träffade vi också en Tobias som Gittan och de känner.
Han har tydligen varit med på lite utbildningar och så och nu jobbar han här. När vi hälsade frågade han om det var jag som hade en kompis som hette Sarah och det var det ju =) men hon var inte där idag, men det kommer fler dagar =)

 

Till lunch var det kasler och ris. Riktigt tjocka kaslerbitar var det och man orkade knappt 3st.
Efter maten tog jag lite kaffe och Kexchoklad. Albin skulle ta te, som vanligt, men han råkade spilla ut hela koppen rakt över sig själv, så han blev dyngsur. Vi fick hänga in hans kläder i ett torkrum där på Caravan och sitta och vänta ett bra tag innan de var torra. Vi åt ju 12:30 och vi var nog inte ute i backen igen förrän 3 någon gång. Då hade man hunnit bli skapligt seg. Bara ligga där inne i en soffa och snacka lite.
Vi hann också bara åka 2 åk innan vi var tvungna att åka hemåt. De 2 åken kändes kan jag lova =) men det är som det ska vara =)
Vi hade ju åkt så hårt på förmiddagen, så det kändes ju i kroppen att man var lite seg. Jag ramlade i båda åken. 1:a åket skulle jag stanna. Jag hade precis gjort en vänstersväng och skulle precis svänga höger. Gittan sa "stanna", men hon hann inte prata klart innan jag började svänga höger. Då sa hon "vänster", så jag hann svänga lite halvt åt vänster efter att ha tänkt stanna åt höger. Där var det en snödriva som jag ramlade i. i 2:a åket körde jag på samma snödriva/kant och ramlade. Det var kanten på backens högersida. Skidorna stod kvar i snön, men jag ramlade framåt och skrapade huvudet i snön, så det var lite tur att jag hade hjälm där =)

 

Vi tog transporten hem och jag hade skitont i fotlederna/vaderna! Igår kändes det inte så jättemycket, men idag gjorde det asont, så jag fick ta 2 Panodil för att få ner smärtan lite och det hjälpte.

 

Till kvällsmat var det soppa med bröd och någon puddingrej som liknade ostkaka till efterrätt. Det var gott, som vanligt =)

 

Vi får hoppas att det blir lika bra väder imorgon =) men en sak kan jag lova och det är att jag kommer ha redigt ont i benen =)

 

25/3
det var lika fint väder idag med och jag hade rejält ont i benen =P Fast så farligt var det inte, det var värst i vaderna.
Jag hade ju lite sovmorgon idag eftersom att jag inte skulle ut förrän halv 10, men resten vaknade 7:45, så då vaknade jag med, men jag gick inte upp förrän 8:10.

 

9:30 begav vi oss ut i backarna. Det blev transporten bort dit och sedan åkte vi i Nord hela förmiddagen. De backarna är verkligen riktigt bra!
Jag tyckte inte det kändes lika bra som igår, men Gittan sa att det såg bättre ut idag och att jag hade bättre kontroll på skidorna idag än vad jag hade igår. Det var kanske sant, men det kändes inte sådär jättebra. Inte i början, men allt eftersom gick det bättre och bättre och till slut gick det faktiskt bra =)

 

Vi höll oss till de blå backarna idag med, men jag tycker ändå att de är ganska branta för att vara blå.
Ther åkte ju Specialen, en svart backe där, och den tyckte han var kul, men grejen var ju att han hade ingen kontroll alls på sig själv. Han bara åkte. Han hade rejäl bakåtvikt och armarna och benen stod lite hur som helst. Det är ju inte så svårt att bara åka sådär, det är bara att åka, men grejen är ju att ha kontroll på sig själv, så då är det ju bättre att ta lite mindre branta backar tills man behärskar det till fullo och sedan gå vidare. Imorgon tänkte vi gå vidare och ta några röda backar. Någon röd där borta är nästan som en svart.


Apropå svarta backar så fick vi reda på hur brant Chocken är idag. 46 graders lutning... Jag tror det är bäst att vi skippar den =P
De körde ju Speedski där i helgen som var och hastighetsrekordet tror jag var 170km/h! På ett par skidor! Då går det snabbt! Tänk om man bara får ett litet felskär då, då är det ju kört...

Jag tror i alla fall inte jag ramlade någon gång idag, men Albin var "ute och plockade blåbär" en gång. Jag ramlade bara när vi skulle äta. Vi åkte ju ända fram dit och där är det som en kant och den tog jag med ena skidan på tvären, så det tog ju tvärstopp, så jag flög ca ½ meter =P för vi körde ju inte så fort, knappt styrfart =P

 

Det var inte så många som sa att vi var hjältar o.d. idag, men ett par tyckte att det var coolt och liftgubbarna där i Nord känner igen oss nu =)

 

Efter lunchen, som bestod i köttbullar, potatismos, lingon och sås =) asgott, som vanligt =), så gick vi och bowlade. Det var jag, Albin, Jennifer, Ther och Emma. Vi tog 2 banor, men först fick vi inte ha rännskydd. De sa att det var 10-årsgräns på dem. Var man över 10 kunde man skjuta sönder dem, men vi var ju tvungna att ha det och det fick vi också.
Jag, Albin och Jennifer körde på ena banan och Ther och Emma på andra.
Det var 1:a gången jag bowlade sedan i Stockholm och alltså 1:a gången jag bowlade sedan jag började se såhär. Det var ju lite skillnad, men Albin försökte ändå hjälpa mig så gott han kunde med att säga var banan var och så. Jennifer hade ju så mycket att göra. Hon fick kolla åt alla, på båda banorna, hur många käglor de fick ner och vilka som var kvar och så + att hon skulle köra själv. Bra gjort av henne! =)

 

På 1:a serien fick jag i alla fall 93 poäng, 2 mindre än Jennifer. Albin fick 76 eller vad det var. 2:a serien hann vi inte klart, men jag fick totalt 125, Jennifer 160 och Albin 127. det kändes lite skumt tyckte jag, för i så fall fick jag bara 32 poäng på 2:a serien, Jennifer 65 och Albin 51. det känns inte som det stämmer, men jag vet inte. Kul var det i alla fall =)

 

Efter det gick vi tillbaks till Caravan och där och fikade lite innan vi åkte skoter tillbaks till stugorna. Werner fick ju inte jobba idag, för han får ju inte köra buss 7 dagar i veckan, så idag blev det skoter =)


Det var länge sedan jag åkte skoter, senast var nog när vi var i Lofsdalen när jag var 10 eller något.
Jag har alltid velat köra skoter, men det fick jag inte för mamma och dem och nu är det ju lite svårt, men det går. Albin har kört själv och bil och annat kan man ju köra även fast man inte ser.

 

Jag lekte turist när vi åkte tillbaks hit och tog en massa kort =)

 

Nu ska vi strax gå och äta. Tyvärr så var det pyttipanna, men man får väl äta lite i alla fall. Tur att man inte är så hungrig =)

 

Imorgon blir det åka hela dagen =) hoppas benen pallar det =)

 

27/3
då var skidåkandet över...

 

jag hann inte skriva något igår, men idag hann jag det =)

 

vädret igår var väl inget vidare. Det var mulet och blåste lite och snöade en aning.

 

Vi började med att åka i Nord, som vanligt, men nu testade vi Mellanbacken som är en ganska brant röd backe.
Nordbackarna är över lag ganska branta. De blåa backarna där, Turisten 1 och 2, är faktiskt ganska branta. Specialen, som är en svart backe, är inte mycket brantare än Mellanbacken, så det är inte så jättestor skillnad där. Kul var det i alla fall även om man kanske inte körde sådär jättefort i Mellanbacken.

 

Till lunch fick vi ärtsoppa och pannkakor. En jättegod ärtsoppa =) det var bara punschen som fattades =P

 

Ut i backen igen var det som gällde. Vi åkte Tunnelbacken, som inte alls känns lika kul längre =P Den är för flack, även fast det är en blå backe det också.
Vi åkte i alla fall den  ner till stolsliften och skulle ta den upp till toppen och åka över till Nord igen. Grejen var ju bara den att på mellanstationen i liften där när man kan gå av om man bara vill åka Tunnelbacken slår ju skidorna i en aning där man går av. Då får man höja upp stavarna lite så att de inte släpar i marken. Vi åkte förbi det stället, men så var det en marktouch till som jag inte hann reagera på, så stavarna släpade i marken och när vi kom upp på toppen märkte vi att de var helt böjda =P
Så det var bara att åka ner till uthyrningen och byta dem. Det var inga problem och jag fick t.o.m. kaffe av dem om jag ville ha, men det ville jag faktiskt inte för en gångs skull =P

 

Några åk i Nord hann vi i alla fall med innan det var dags att åka till Caravan och lasta in skidorna i bussen. Vi skulle nämligen på Afterski =)
Vi gick dit och äntligen fick jag min Jäger =) men dyrt som satan var det! En sexa Jäger kostade 114 spänn! Helt sjukt! Så jag köpte inget mer där inte. Albin tog en White russian och den var ju i alla fall lite billigare, 85kr eller något, men det är ju helt sjukt vad dyrt det är på sådana där ställen alltså!
Något coverband, Hot shots tror jag de hette, spelade där och de var väl helt okej, men inget man direkt lyssnar på sådär.

 

Bussen hämtade oss klockan 6 och skjutsade oss tillbaks till stugorna.
Till kvällsmat fick vi tacos och på kvällen satt vi och listade ut namn och gissade gåtor och grejor som en pappa här hade fixat åt oss. En liten tävling kan man säga. Det var förnamn man skulle lista ut som t.ex. "äter han till frukost", "tar han båten och aktar sig för att bli stucken" och "är hon ett träd före detta fågel solgud" klura på dem ni =P


Han hade hittat allt det där på någon hemsida, men jag kommer inte på vad den heter just nu, men jag ska hitta den, för sådant där är ju lite kul =)

 

Idag var det inte mycket bättre väder. Det var nästan sämre. Mulet, blåsigt och lite snö.

 

Jag skulle ju åka med Anders idag och Albin skulle åka med Tobias, han som frågade om det var jag som kände Sarah i tisdags.
Så igår var det sista dagen med Gittan och Ingalill, men det gick bra med Anders och Tobias också =)

 

Anders var ju lite ringrostig sa han. Han hade ju inte ledsagat någon på riktigt på ett tag, men förr ledsagade han ju Mats i OS och det gick ju bra =)

 

Vi började i Alla fall med att åka i Nord, men idag var det mycket folk där eftersom att man fick vinden i ryggen där. Så man fick stanna ganska ofta, men det gick det också.

Vi testade att åka lite friåkning också, d.v.s. att han bara säger "bra bra bra" och så får jag svänga själv efter backens lutning och så. Grejen var ju bara att det var i en grön backe, så det var ju inte så jättestor lutning. Så skulle Anders korrigera mig, men han sa "vänster" istället för "höger" och det var ju inte så lyckat =P så jag blev trädkramare =P
Det var nämligen en kant där och sedan ett staket med träd bakom =P men det var ingen fara =)

 

Västbacken körde vi lite i innan lunch och då gick det fort =) men det var ett litet krön där eller vad man ska säga och 1:a åket var jag nära på att ramla där, men jag redde ut det, men i 2:a åket ramlade jag där. Det var den värsta vurpan på hela veckan, men det var inte så farligt. Jag ramlade bara och snurrade 360 grader liggandes. Snön bara sprutade, men så ska det vara =)

 

Eftermiddagen gick asfort! Vi åkte över och åkte i Nord igen och det gick bra. Jag ville ju ha lite kort på mig "in action" så att säga sa jag ju igår, men det glömde vi då, så det tog vi idag.

 

Igår var det en tjej från en tidning som åkte med oss =) från Caravanbladet eller vad den hette. Det var ju lite kul. Hon åkte efter Gittan och mig i Västbacken innan lunch, men hon hängde knappt med oss =P

Efter lunch fick hon låna en radio så att hon kunde lyssna på Gittans kommandon som hon gav mig, så fick hon bättre förståelse för hur det var och det uppskattade hon tror jag =)
Hon tog lite kort och så och idag åkte hon lite med oss också, så hon fick ta kort på mig "in action" =) så då fick jag det också =)

 

Till slut tog vi Västbacken några gånger och Tunnelbacken ner en sista gång innan vi åkte upp till mellanstationen där och hoppade av och åkte ner till skiduthyrningen och lämnade tillbaka våra kära skidor och allt. Så då var det över...

 

Nu ikväll har vi ätit kött och klyftpotatis och pratat en hel del. Alla vi fick gå fram och få olika saker för våra bedrifter.
Några småtjejer fick Askedjur för att de hade gjort så stora framsteg och några småkillar fick Askemedaljer för att de hade lärt sig åka lift och så och vi ungdomar fick pins för att vi var så duktiga och för att vi åker så bra trots allt =) Monika berömde mig och undrade vem de skulle sätta som ledsagare åt mig nästa år för att jag åker så fort =) lite kul =)

 

Så nu är det bara att packa lite och städa och sova, så åker vi imorgon klockan 9. albin och jag ska fixa lite musik åt varandra innan vi packar ner datorerna också.

 

Det var den resan det och det har varit riktigt kul! 3 år sedan jag åkte skidor senast, men man borde göra det oftare för det är ju såå kul! =)


Utvecklats har man också gjort tack vare proffsledsagare, Anders, Gittan, Krister och Ingalill! Nu hänger jag mer på plösen, böjer på benen mer och håller armarna rätt. Tiden då man åkte med farsan är nog över nu =P Han är för dålig =)
Jättekul har det varit och hoppas som sagt att det blir en Idreresa nästa år med! =)

Så, det blev ett långt inlägg, 9 sidor i Word tror jag det var, men ni som har orkat läsa igenom allt hoppas jag att ni har fått en bra bild av hur det var och jag hoppas att ni är avundssjuka! =)

Jag vill åka mer skidor! NHIF åker ju i Yxbacken någon gång i veckan sa både Anders och Gittan, så då kan man ju åka dit och åka, men det är ju inte samma sak som Idre, men då är man fit for fight när man kommer till Idre nästa år! För det ska jag! =)


Scanning

Tid: 19:40:00
Datum: 2009-01-27
Kategori: Att leva med en synnedsättning

Det måste bli en ändring på det hela!

Som det är nu får jag sitta och scanna allting själv bara för att skolan inte fixar en bra scanner och ett bra OCR-program någon gång.
Visst, det går ju, men det känns som att det blir väldigt mycket extrajobb för min del och det där är ju Spikes jobb egentligen, men han kan ju inte göra det p.g.a. skolan.
Jag får ta hem alla papper och scanna hemma med min scanner jag har fått från Scyncentralen och scanna direkt in på min dator där jag har Omni page pro som är ett bra OCR-program. Datateknikern på skolan har sagt att vi har ett OCR-program på skolan och det kanske vi har, men bara för att det är ett OCR-program är det inte säkert att det funkar med Jaws.
Det är väl ett litet problem, jag vet inte ens vad vi har för program där, men det stora problemet är ju själva scannern. Den är totalt värdelös! Det är inte en flatscanner utan en sådan där som man matar in papper i vilket i sin tur gör att man inte kan scanna från böcker e.d.
Jag ska maila till Peo och säga hur det ligger till, men sedan får vi väl se om det händer något...

I övrigt har det inte hänt så mycket de senaste dagarna, jag hoppade hopprep idag igen och det blev nytt rekord igen trots att det var 11 dagar sedan jag hoppade senast och trots att det kändes riktigt segt idag. 854 hopp blev det i alla fall =)

Skolan var lugn idag och det var den igår också.
Jag, spike, Micha och Josef åt pizza igår på engelskan, för Kkein var inte där så vi skulle jobba vidare med våra projekt, men vi gick och åt istället ==
Dessutom hade de flyttat psykologin till 14:10 istället för 14:40, men det visste jag inte, så vi kom dit 14:40 i alla fall och då hade alla andra gått för vi hade fått uppgifter att göra...

Vad gjorde Jocke och jag i söndags då?
Inte mycket, körde mer fia och lite poker. Han vann allting och vann totalt med 5-1 i set i Fia, men det skulle ha blivit 5-2, för jag ledde sista gången vi körde, men den hann vi inte spela klart.

u lyssnar jag lite på musik och dagens låt får bli D-Block & S-te-fan med låten Kingdom =)

Skridskor =)

Tid: 21:36:00
Datum: 2009-01-22
Kategori: Att leva med en synnedsättning

Jaha, då har det gått några dagar igen, men det är inte mycket som har hänt.

I tisdags, som jag inte vet om jag skrev på, antingen var det i tisdags eller i måndags...
I alla fall så var det en vanlig skoldag bortsätt från att Camilla var borta vilket gjorde att jag var hemma lite efter halv 1 då =)

Igår var det psykologi då vi pratade om Freuds psykodynamiska och Watsons behavioristiska teorier.
Sedan var det samhäll då vi satt och väntade på att hon vi skulle prata med skulle bli klar med de som pratade med henne innan oss, men de blev aldrig klara, så till slut gick vi och åt, fisk som för en gångs skull var ganska okej. Fisk, ris och tomatsås var det.
Efter lunchen var det matte och så till sist webbdesign.

Idag var en bra dag faktiskt. Torsdagar verkar bra på nya schemat. Det är nästan inga raster, bara 10-minutare. Det var svenska först då jag lyssnade på musik och försökte förbättra min krönika som jag var duktig och skrev klart i tisdags tillsammans med en tysk bokresention. Det gick inte så bra att förbättra den.
Tyska var nästa ämne, men Camilla var fortfarande hemma och vårdade sjukt barn, så det blev bara att läsa sin bok och hitta glosor som man ville lära sig. Det är inte det lättaste när man har en ljudbok. Man får chansa lite på hur man tror orden man hör stavas och hoppas på att det blir rätt så att man hittar de i ordboken.
Innan lunch var det engelska och där lyssnade jag också på musik och försökte lära mig min Texasgrej utantill.

Egentligen slutar vi efter det, men idag skulle vi ju åka skridskor 12:30. Vi hann inte äta något innan det för vi var ju tvungna att gå dit. Jag var dock ashungrig, men Spike och Micha köpte korv på macken. Micha sa att jag kunde få en chokladkaka av honom, men det glömde han bort, så Spike fick påminna honom framme vid kassan, men då fick jag ingen i alla fall. Sedan stod han och läskade mig med korven utanför macken ändå. Dessutom sa han att det skulle vara underhållande om jag gick in i ett träd eller något. Man undrar ju ibland hur det står till i hans huvud egentligen.
På tal om macken, vet ni vem jag träffade där igår? Självklart vet ni inte det, men det var ingen mindre än Jens! Min ända kompis som jag har kvar från högstadiet, men nu var det nästan 2 år sedan vi pratade med varandra och jag kände först inte igen honom, men det var riktigt kul att prata med honom igen! =)

Fram till ishallen kom vi i alla fall och de första skridskorna jag lånade var inte alls bra. Hälskyddet eller vad man ska säga på högerskridskon var typ av, så hur hårt jag än snörade åkte jag på insidan av högerfoten hela tiden. Det gjorde asont! Till slut gick det inte längre, så vi rotade fram några andra skridskor jag kunde ha och de var mycket bättre och det gick mycket bättre att åka. Spike åkte faktiskt trots alla protester och jag ramlade faktiskt mer än honom. Han ramlade inte en ända gång medan jag ramlade en gång när det var typ 2 minuter kvar innan vi gick av isen. Typiskt.
Det var första gången sedan jag började se såhär som jag var där och åkte. Senast vi var där och åkte med Claes förra våren såg jag ju lamporna i taket och åkte efter dem, men det gick inte nu, nu ser jag ingenting, men jag åkte själv ändå. Man hör var sarjen är. Åker man med en klubba och knackar i isen hörs den ännu bättre. Den klubban jag hade var dock skitkort och räckte mig bara till magen ungefär, men det var bättre än inget. Man har visserligen ingen orientering om var man är på planen, men det går att åka själv i alla fall =) och jag är ju bra mycket bättre än vissa andra i klassen på att åka =) Det sitter väl i från tiden då jag spelade hockey...
Så det var roligt, förutom i början.

Väl hemma lyckades jag med att skära mig på högra ringfingret på kaffebryggaren. Jag gjorde rent den inuti. På den här nya som vi köpte i fredags, efter att jag hade råkat ta sönder den gamla, är det ingen lång pip man häller ur utan det är som en trekant med spetsen neråt. När jag gjorde rent den på insidan fastnade fingret i spetsen och skar upp ett litet sår där.. Så i eftermiddag har jag haft ett obrukbart höger ringfinger =P

Nu har vi lagat mitt hopprep =) men just nu är det lite isigt ute, så det är lite svårt att hoppa just nu och tyvärr så känns det redan lite som om jag har lagt av mig med det där, men jag ska komma igång igen!
Istället har jag gått över lite till kins. Igår gjorde jag 40st och i tisdags 50. Inte på rad, men totalt på hela dagen och det är ju bra =) men idag har jag inte orkat göra något. Skridskor fick bli dagens träning =)

Handbolls-VM håller ju på nu. Jag följer det inte så noga, men hittills har det ju gått bra för Sverige. Vi vann mot Kuwait igår ganska lätt och överaskade och slog Spanien för några dagar sedan. Saudiarabien är faktiskt också med. Det är lite kul =P

Hockey var det igår också, men det tar vi faktiskt någon annan dag =)

Imorgon är det det tredje och kanske sista Daladerbyt för säsongen beroende på om Mora klarar sig till kvalserien, men den matchen missar jag! Vi har våran fotbollsturnering imorgon kväll, tyvärr. det har jag ingen lust med...

På lördag kommer dock Jocke och nästa fredag åker jag ner till Nicolina <3
Undrar hur länge sedan det är som jag träffade 2 personer jag tycker om 2 helger i rad? Det är nog vääldigt länge sen, men kul ska det bli! Riktigt kul! =)

Snart spöktimme =P

Tid: 00:13:00
Datum: 2008-12-21
Kategori: Att leva med en synnedsättning

Yeah, as everybody knows, between 00:00 and 01:00.
Inte för att jag tror på sådana där spöken med kedjor och grejor, men jag tror på övernaturliga ting. Det är väldigt intressant sådant där tycker jag. Folk som säger att de har hört eller sett saker, det är intressant. Vissa säger säkert att det bara är bullshit och att de inbillar sig, men jag tror inte det. Jag tror sådant existerar på ett eller annat sätt.
Det sägs att de bara visar sig för de som inte tror på dem och inte för dem som tror på dem. I så fall borde jag inte få se någonting, men det vore coolt att få göra det någon gång, men samtidigt väldigt läskigt. Vad skulle man göra om man hör någonting t.ex. ett glas som åker i golvet eller en dörr som öppnas utan anledning och så känner man en kall vind och kanske ser konturerna av ett ansikte e.d. Man skulle ju bli livrädd och det värsta är ju att ingen skulle tro på än fastän att man vet vad man har sett. Till slut börjar man säkert tvivla på sig själv, att man verkligen såg och hörde det där.
Jag tycker i alla fall sådant där är kul och intressant, program om övernaturliga krafter och konstiga upplevelser och medium osv.

En annan cool grej som man kan tänka på är det där med folk som verkar ha levt ett tidigare liv. De är på något ställe som de aldrig i hela sitt liv har varit på, men ändå så hittar de och vet vad som låg där förut osv. Det tycker jag är riktigt häftigt faktiskt =)

Nog om det.
Nyss såg jag på Beck, Pojken i glaskulan. Den är ju inte sådär jättebra, men den funkar och så käkade jag Ostbågar till. Det var inte igår =) Gott var det också =) men inte efter ett tag. Då blev det för mycket =P

Högg gran gjorde vi idag. Lite sent, men bättre sent än aldrig.
Vi åkte till det vanliga stället och letade lite, men Emma följde inte med och det var ingen snö i år heller. Hittade någon gran gjorde vi inte heller, så vi var nära på att åka till Stubbetorp heter det tydligen, men i sista sekund hittade vi en gran. Han som har hand om det där sa att det fanns granar på ett visst ställe, så vi gick dit och hittade faktiskt en =) Annars hade traditionen att köpa gran där brutits. 80kr kostade den bara. Det är billigt. De billigaste som finns att köpa kostar ju typ 200kr, så det är lite skillnad, men när jag flyttar blir det nog plastgran...

Hur gick det då på Ögon igår?
Det gick bra, men först var vi på Syncentralen och fixade en ny käpp åt mig. Det var inga problem trots att Elisabet inte var där. Det märks ganska stor skillnad faktiskt. Den här nya är mycket stadigare än den gamla och den här är rak =P Den gamla hade jag ju lyckats böja en aning =P
På Ögon fick vi sitta och vänta i nästan 2 timmar innan vi fick komma in för han jag egentligen skulle till var inte där och han hade gett fel tid till hon som jag fick gå till istället. Han sa att jag skulle vara där 11 istället för 10, men bortsett från det gick det bra. Inflammationen såg inte ut att ha återvänt, så jag ska dra ner kortisonet ytterligare till 3 gånger om dagen istället för 5 som jag har haft de senaste månaderna. Trycket var också lågt, så jag behöver inga trycksänkande droppar och ingen salva på nätterna heller. Vilken skillnad mot när inflammationen var som värst där i början av hösten. Då fick jag ju ta kortison varje timme + kortisontabletter + kortisonsalva + Cosopt 2 gånger om dagen och Xalatan en gång om dagen.
Vi fick ingen ny tid, utan jag ska höra av mig om det blir värre eller så.

Efter det åkte vi ut till Tornby och handlade lite. Jag skulle ju köpa något till farmor, mormor och Mats i julklapp. Mormor ville jag köpa en tavla eller något till, men både mamma och pappa tyckte att hon redan hade så mycket sådant. De tyckte att hon kunde få shampo eller något, men det är ju så tråkigt att ge bort. Det känns som om man ger bort det varje år. Någon topp eller något då tyckte de, men nja. Till slut köpte jag ingenting utan fixade en dansbandsskiva åt henne, men då var jag med om det skummaste jag har varit med om. Det var en dubbelskiva och jag var inne och kollade och lyssnade lite på båda skivorna innan jag flyttade över hela mappen till hårddisken. När jag skulle bränna den, för det gör jag ju på en annan dator, fanns det inga låtar på CD2. Mappen och allt fanns, men den var tom. Så alla låtar var spårlöst försvunna =O Hur skumt som helst...
Åt Mats köpte jag i alla fall snus som jag hade bestämt, men jag behövde inte ens visa leg. Jag köpte en dosa åt honom och en ny till mig för det vägrar ju mamma och de köpa. Jag har sagt flera gånger att de ska köpa det när de har varit på Citygross, men icke. Det får jag göra själv, men det är i alla fall inte riktigt snus, bara mintsnus..
Så nu är alla julklappar klara =) men jag har inte slagit in några alls.. ska försöka hinna det imorgon, eller idag då =P för nu, nu mina damer och herrar, nu är det spöktimmen...

Det är inte lätt när det är svårt =P

Tid: 21:30:00
Datum: 2008-11-27
Kategori: Att leva med en synnedsättning

Då är det det första inlägget på den här datorn =)
Jag har börjat få ordning på den nu, men det är som sagt Jaws 8.0 och det är lite annorlunda jämnt mot Jaws 6.20 som jag hade förut. Ni som ser fattar säkert ingenting av det här, så antingen läser ni och inte fattar något alls, eller så kan ni hoppa till nästa stycke =P
I Jaws 8 har de försökt få den svenska talsyntesen och kunna uttala vissa engelska ord som t.ex. girl, bluetooth, graphic, google, think, hate och english. Det låter lite kul.
Så har den inte riktigt samma uttal som 6.20 + att jag har IE 7 på den här datorn. Senast jag testade det, som någon kanske kommer ihåg från ett tidigare inlägg, funkade det inte alls med Jaws 6.20. När man skulle skriva i formulär på nätet hoppade den över en massa bokstäver och grejor. Det gör den faktiskt inte nu, men om det beror på Jaws 8 eller IE 7 vet jag inte, men vissa sidor och så ser inte riktigt likadana ut som de gjorde förut. Inga större skillnader, men lite smått sådär.
Annars funkar det bra än så länge förutom det att på vissa hemsidor står det att det är ett okänt skript och så stängs nätet ner..
Än så länge känns det lite ovant, men man vänjer väl sig.
Jaws ska hålla på och mucka lite på msn också. När man läser historiken läser den inte det som står ibland osv. Jaja, man vänjer väl sig.

Torbjörn var på skolan idag också. Klockan 10 kom han. Ändå hade jag åkt dit som vanligt för att ha svenska, men jag kunde ju inte göra något i alla fall, så det var ju lite onödigt. Han hade i alla fall lyckats rädda alla dokument och det, men själva Windows kom han inte åt för hårddisken var skadad, så alla böcker och favoriter försvann..
En ny dataväska fick jag i alla fall, för jag märkte igår när jag skulle packa ner datorn i väskan, att det var precis att den fick plats. Den nya är lite större och klumpigare, men datorn får i alla fall plats.
Eftersom att jag inte hade några böcker letade Spike och jag igenom mitt skåp där jag har ett antal E-böcker och vi hittade faktiskt alla, utom tyskan och engelskan, trodde vi. Vi letade upp Elisabet och hon skulle höra med Camilla och Klein om de hade tyskan och engelskan. Jag och Spike åkte hem och jag installerade böckerna och där låg engelskaboken också. Så det är bara tyskan som fattas. Jag får höra med Camilla imorgon och se om hon har den, annars får vi skicka efter en ny och det kan ju ta ett tag..

Igår var det studiedag och jag gjorde ingenting.
Snön smälte och det började blåsa vilket det fortfarande gör.

Inatt somnade jag inte förrän 2:30. Jag var inte trött och låg och läste istället. Imorse var jag däremot trött =P

Imorgon smäller det. Det andra Siljansderbyt för säsongen i Mora. Jag vet inte riktigt om Superstars har lyckats med sitt mål än, att få fler åskådare i Ejendals arena än i FM-Matsson arena. Vi får se. Tack vare att vi åker till Göteborg på lördag istället för imorgon kväll så kan jag se matchen =) Det hade jag inte kunnat annars, men Angerfist missar jag imorgon. De ska tydligen spela i Norrköping.

På tal om spelningar så ställer tyvärr Millencolin in 6 av de 10 spelningarna på deras turne p.g.a. för få sålda biljetter. Det var riktigt synd för de hade jag gärna sett i Linköping. Jag och Chris pratade t.o.m. om att vi skulle gå. Han har jag inte träffat på snart 2 år. Det är lite synd för han var en grymt bra assistent, ibland t.o.m. barnsligare än vad vi var =P En riktigt skön typ =)

Vänner genom åren

Tid: 21:20:00
Datum: 2008-11-05
Kategori: Att leva med en synnedsättning

Trots att jag hade sovmorgon imorse vaknade jag kl 7:30. Då tänkte jag lite på mina vänner genom åren.
Jag har inte kvar en ända vän från min barndom. Att jag inte har så många vänner nu kan nog till viss del ha att göra med att jag inte ser. Jag är inte så pratsam själv och börjar inte gärna prata med folk. Tycker det är lättare om folk börjar prata med mig och det säger sig väl självt, när man inte ser är det inte så lätt att bara gå fram och börja prata med någon. Tyvärr kommer ju inte folk fram och börjar prata med mig heller. Det kan bero på att de inte vet riktigt hur de ska bete sig och de blir osäkra och så och därför undviker de det, men det är inget att vara orolig för. Bara för att man inte ser så är man väl inget konstig för det? Tyvärr så kan folk tycka det. Har man något som gör att man inte riktigt är som alla andra, enm synskada, hörselskada, rörelsehinder e.d. blir de osäkra och vet inte riktigt hur de ska bete sig och hur mycket man ska hjälpa till osv. Det är inte lätt att veta, alla vill ha olika mycket hjälp, men börjar man inte prata med en över huvud taget får man aldrig veta och då står man kvar på samma ställe hela tiden och så händer det inget. Man struntar hellre i att ta den konfrontationen vilket gör att man inte får lika många vänner. Det här har jag redan skrivit om en annan gång, så leta i min "Ögonen-kategori" om ni vill läsa mer om det.

Vad gäller mina vänner i livet så började det ju på dagis. Då var det främst Jocke och Sebastian Ax som jag var med, men även Dennis och några andra. På den tiden lekte jag som vilket barn som helst och det var inga problem att skaffa vänner.
Det var det inte heller när jag började lågstadiet. Dennis hade ju börjat där ett år tidigare, men nu hamnade vi i samma klass igen och blev bästa kompisar i 2 år tills han började fyran. Då gled vi isär och slutade helt att umgås. Numera vet jag att han har varit i Tanzania på något utbyte eller något.
Vidare så blev jag kompis med Pontus när de började ettan och jag tvåan. Jocke var jag fortfarande kompis med och även Mattias och de kom med där.
När vi började fyran höll Pontus och jag ändå kontakten trots att vi inte längre gick i samma klass. Vi umgicks på rasterna och hemma. Min kusin Niclas hade jag ju självklart också. Han och jag hade hållit ihop hela livet. Jocke och Mattias och de började sakta men säkert glida ifrån mig då, men än så länge höll vi ihop ganska bra, men det var ju främst Niclas och Pontus som gällde då.
I sexan kom Pontus åter till min klass då de började femman. Då blev alla vi killar i femman + jag ett stort gäng. Det var jag, Pontus, Fegge, Bebbe, David, Erik, Emil, Magnus och Chriffe på ett hörn. Niclas tyckte inte om David och när jag blev bästa kompis med honom gled Niclas och jag ifrån varandra och slutade i princip att umgås någon gång i sexan.
Året efter gick jag om sexan ett år för att jag hellre ville gå upp till sjuan med mina kompisar som då skulle börja sexan. Jocke och Mattias och de ansåg jag inte som mina kompisar längre även om de var schysta och så, men när de försvann upp till sjuan tappade vi kontakten helt.
Under gå om-sexan gled även David och jag, som hade hållit ihop som 2 bröder i lite över 1 år, isär mer och mer. Han började vara med lite annat folk som jag inte gillade så mycket. Resten i gänget hade jag ändå kvar.
Det var där, på våren i gå om-sexan som min första kraftiga synförsämring kom. Det gick på några veckor och efter det tyckte jag inte att jag såg något alls och det gjorde jag inte heller om man jämför med hur mycket jag såg innan (10%). Nu såg jag ljus, mörker, färger och vissa konturer. Mitt självförtroende var dock i botten och mitt i allt det bröt jag armen och fick ha gips i 7 veckor, precis när skolan slutade. Så den sommaren blev förstörd av operationer, både för armen och ögat.
Efter sommaren skulle jag dessutom börja sjuan och då hade jag bara hamnat i samma klass som Chriffe från det gamla gänget. Jag hade aldrig haft assistent i hela mitt liv innan det, men nu behövdes det, men innan han kom fick Chriffe ta hand om mig i ca 2 veckor. Det var också tack vare Chriffe som jag blev kompis med Jens och Beach. Vi 4 höll ihop ända tills i slutet av åttan. Då började Chriffe vara med Patte, Emil, Jonas och Anders, de lite coolare grabbarna från EF, en av 4 klasser i vår årskurs. Jag började också att vara med dem, men de blev aldrig några riktiga vänner som man var med på fritiden. Det var mer i skolan även om jag var med Patte några gånger med Chriffe. Jens hade jag dock kvar och vi höll också ihop då. Problemet var ju bara det att Jens hatade typ Patte och dem och de gillade inte Jens heller. Jag stod någon stans mittemellan och visste inte vem jag skulle välja, men nu vet jag, nu har jag valt Jens.
Alla de andra från det gamla gänget i sexan hade jag i princip tappat kontakten med. Bara Pontus och jag höll kontakten tills ungefär halva åttan. Då bröts våra förbindelser också.
Efter nian, där jag hade varit med Chriffe och dem samt med Jens, var det som att tvärt bryta alla tidigare band. Jag började i Stockholm, i en helt ny stad, på en helt ny skola där jag inte kände en själ. Det var då jag träffade Jocke och där har jag en kompis för livet, det kan jag säga redan nu. Det tog visserligen ett tag innan vi började prata med varandra, men det var ju som gjort för att vi skulle börja göra det. Vi var bara 4 i klassen, jag, Jocke, Jessica och Therese. 2 tjejer och 2 killar. Det var perfekt och inte nog med det, jocke och jag hade i princip samma intressen. I och med att vi bara var 4 i klassen, det var ju en liten speciallinje, ni får fråga om ni undrar, så blev man ju mer eller mindre som en familj eftersom att man bodde på skolan och allt. När vi slutade det året var det första och förmodligen ända gången i mitt liv som jag inte ville ha sommarlov. Jag ville gå kvar där. Jag ville inte sluta. Jag hade gärna gått 1 eller 2 år till, men tyvärr så var kursen bara ett år och efter den blev det gymnasiet. Då hade min andra stora synförsämring börjat smyga sig på mig, men det var inte förrän efter ett halvår på gymnasiet som det stora försämringen kom där. Den här gången var det dock lite mer utdraget än första gången, det tog nästan ett halvår innan försämringen var fullständig och jag inte såg någonting alls, bara inbillat ljus. Det är så jag ser nu. Fråga om ni undrar något.
På gymnasiet lyckades jag inte få några riktiga vänner. Alla i klassen är schysta och så, men det är ingen som jag är riktigt kompis med. Det är fortfarande Jocke. Nu är det bara lite synd att det är 25 mil mellan oss, så det blir ju inte att man ses så ofta. Jens och jag har hållit kontakten hyfsat bra sedan vi slutade nian, men nu var det länge sedan vi sågs.
Det är väl i princip så det ser ut nu, Jocke och Jens är mina ända riktiga kompisar, men det är ingen man är med på fritiden och så. En till kompis har jah, men hon bor i Skellefteå, så det är ju ännu längre. Vi har aldrig träffats, men det kanske blir av till sommaren, hoppas det =)
Ingen annan av de jag var med på högstadiet har jag någon kontakt med och alla andra har jag också tappat kontakten med.

Det kanske låter som om jag är ensam och inte har några vänner och det är väl delvis sant, men jag tycker ändå inte att det blir så ensamt. Visst, det skulle ju inte skada att ha någon att vara med såhär på fritiden, men man klarar sig, men allt blir ju tuffare och man får stå upp själv utan stöd från nära vänner, men det går det med. Jag har ju dock några stycken som jag skulle kunna vara med, men ingen som bor här i närheten. Det är lite synd.

Så har min vänskapskrets sett ut under mitt liv...