När Ford kom in i våra liv
Tid: 16:01:35 Datum: 2010-06-13 Kategori: Allmänt
Vi satt och åt grillat kött ute på altanen i det fina vädret. Plötsligt hoppade det upp en svart och vit sak bakom mamma på altanräcket. Det var Ford.
Han gick och strök sig kring våra ben när vi åt och stannade hela kvällen. Utan att någon visste det lade jag ut lite skinka åt honom på altanen. När jag lite senare skulle titta till den såg jag den inte, så jag kände efter den. Då kände jag något som kändes som en borste. Min hjärna kopplade inte, utan jag kände istället under borsten. Då kändes det som en hunds ben ungefär. Min hjärna kopplade fortfarande inte, så jag kände uppepå igen. Då kopplade jag. Det var en igelkott! Jag sprang in och ropade på Emma och Shep att jag hade klappat en igelkott. Det var bland det äckligaste jag någonsin har gjort, för jag gillar inte alls igelkottar.
Tillbaks till Ford.
Han återkom till oss dag efter dag. Vi visste inte vems han var, för han hade inget halsband. En liten kille som alla kallade Beirut, eftersom att alla ansåg att han var så bombad i huvudet, hävdade dock att det var hans katt som hade sprungit bort för 2 år sedan. Pappa trodde å andra sidan att han tillhörde några på andra sidan gatan som inte ville veta av honom mer. Att han skulle vara hemlös slog dem inte över huvud taget, för han var så fin i pälsen och så lugn och snäll.
Var namnet, eller smeknamnet, Ford kommer ifrån är en lång historia. Från början hörde vi av en tjej att han hette Findus. Beirut hävdade så klart att hans katt också hette Findus. Vi trodde honom fortfarande inte. Vi började kalla honom först Finde, så Fjutt, Findellifjutt och så blev det Ford, men det var inte förrän långt senare.
Jag började med att ställa ut en skål mjölk åt honom, precis som vi hade gjort med Maja, en katt som var här ca 2,5 år tidigare. Hon fick bo i en kartong, men till slut tog några henne till ett katthem, för det var mitt i smällkalla vintern. Den tid hon var här kunde jag dock sitta ute i timmar med henne i knät, för hon kom så fort man gick utanför dörren och hon ville alltid ligga i knät.
Ford fick också ett boende, men inte en kartong. Han fick bo i Sheps gamla Pippitält med massa filtar i. Hans mjölkskål, som mamma och pappa trodde innehöll vatten, stod under bänken precis utanför dörren.
Några dagar senare kom en annan katt dit och drack. Den var mörkgrå. Även den var snäll, men inte riktigt lika lugn som Ford.
Båda 2 kom dit under större delen av sommaren. Den gråa, som vi kallade just Den gråa, visade sig dock vara Beiruts. Hur vi kom underfund med det minns jag inte, men så var det. Han hävdade dock fortfarande att Ford var hans katt som hade försvunnit för 2 år sedan. Jag kan inte förklara varför, men vi trodde honom inte.
En dag hade Den gråa ett rosa halsband. Några dagar senare hade Ford ett likadant. Dock stod det inget på och jag och en dåvarande kompis bestämde oss för att ta av Ford halsbandet igen. Det gjorde vi och han fick inget nytt efter det. Jag antar att det var Beirut som var i farten där.
Till en början fick Ford inte gå in alls. Vi visste ju inte om han var någons eller inte, men när han kom hem till oss även när det ösregnade och ville komma in gav vi efter. Det var en dag när mormor var hemma hos oss. Efter maten, som bestod av stekt fisk, lät vi honom komma in på dörrmattan. Där fick han ligga. Innan pappa kom hem fick han gå ut igen, för pappa ville absolut inte ha honom innomhus.
Senare gav även pappa med sig och lät honom först ligga på dörrmattan, sedan vara på nedervåningen och till slut, mot slutet av sommaren, fick han vara i hela huset.
Ford var hos oss i stort sätt varje dag, även när det ösregnade. Ofta låg han på filtarna inne i Pippitältet. Jag kunde sitta i timmar och kela med honom. När vi kom hem från stugan låg han i tältet och väntade på oss. Ibland gav jag honom skinka och ost som han slukade kvickt. En gång jag minns speciellt var när vi i familjen satt och såg på TV. Ford var inne hos oss och stod på bordet och ville äta choklad som vi hade. När vi tog en bit gick han ner i våra knän och ville äta chokladen.
Framåt höstkanten hade hela familjen för länge sedan fastnat för "Den svarte". Vi tyckte det var märkligt att han var hos oss hela tiden om han hade ett hem, så vi satte upp efterlysningar på Konsum.
2 svar fick vi, men det var inte deras katt. Beirut hörde inte av sig.
Efterlysningarna fick sitta uppe i 2-3 veckor och därefter, den 19 september 2003, bestämde vi oss för att ta hand om honom. Vi åkte in till Linköping och köpte torrfoder, blötmat, halsband och några leksaker. Så fort vi kom hem och började hälla upp torrfoder kom han som ett skott utifrån och kastade sig över maten. Därefter la vi upp blötmat åt honom och då var torrfodret inte intressant längre.
Från och med den dagen var Ford våran katt. Mest min. Jag hade alltid velat ha en katt och när jag tidigare under våren började se sämre tyckte mamma och pappa att jag kunde få en katt som tröst. Då dök Ford upp, som ett brev på posten. När vi senare under hösten åkte till veterinären med honom för att kolla så att han var frisk, öronmärka honom och senare också kastrera honom, sprack Beiruts teori. Veterinären sa, till allas förvåning, att Ford bara var ca 10 månader till 1 år gammal, att dömma av den smala nacken. Vi hade trott att han var mycket äldre eftersom att han var så lugn av sig. Att det var Beiruts katt som hade varit försvunnen i 2 år fick vi också bekräftat att det inte stämde i och med detta. Ford fanns inte ens då.
Den första tiden förstod han nog inte att han fick bo hos oss, för han gick ut varje natt. Han hade lärt sig det under sommaren, att på nätterna fick han vara ute. Nu behövde han så klart inte det, men han trodde det. Han åt också alltid upp all blötmat vi gav honom, allt på en gång. Han blev alltid tjock efteråt. Antagligen trodde han att maten skulle försvinna om han inte åt upp allt på en gång. Senare under vintern, och även vid senare tillfällen, kunde jag sitta vid hans skålar när han åt och bara räkna hur lång tid han åt. Rekordet tror jag låg på uppåt 9 minuter. Det var dock till en början. På senare år åt han inte alls lika mycket på en gång. Det tar vi dock i nästa inlägg. Då ska jag berätta mer om tiden med Ford i huset.
Sv det tog mig ca 25 min att simma det, på vilket sätt är det bra att simma ? man verkar inte bränna så mkt kalorier :/ Haha jaså det tkr du ? Tränar du ngt med ? :) Naeh jag har redan fyllt år, så 21 är jag ^^
Svar: Okej, var kul :) Hoppas att ni ses snart.
Vilken fin berättelse :) Jag tycker att igelkottar är söta :p
Jag vet att Ford betyder väldigt mycket för dig, fina du. Du vet vart jag finns, när som helst <3
tja tja:)
hmm det slutade visst på 1337inlägg, haha:)
o grattis själv o sammafråga tillbaka åt dig:)
jaa, men så är det alltid, och gillar man en artist, so fuck media, haha:):)
så härligt:) jo tack det är bra mdem ig också:)
haft en bra helg?:)
Skolavslutningen gick bara bra....
Kiss va grymma och de spelade på Stockholms stadion....
//tess
Hej!:)
Hinner inte just nu att kommentera dina kommentarer. bussen går om 20 minuter. Men skulle jag kunna få din msn?:)
kram
Okej, ja det förstår jag!
Det har varit jättefint väder i veckan, tills nu.. Mulet och regn! Men däremot är det helt okej temperatur, 18 grader ligger det på nu. Men det spelar ju ingen roll när det lickas regnar :/
Okej ;P
Det är alltså klassvis som kommer upp på scenen (90%, nästan alla klasser), och när dom gör något så är det alla i klassen som tillsammans gör ett framträdande eller vad det är;) Det är oförberett, ingen vet vad dom ska göra. Å dom flesta är ju som på festhumör, så det är kul att se ;)
Jaha, nej jag har ingen koll alls på motorsport jag :S Man kan väll säga att jag inte har koll på någon sport alls, förutom då hockeyn som man har rätt koll på ;) Vore alltså nästan motsatsen till sportfreeak om det inte vore för hockeyn, haha.
En liten bild på Ford skulle ha varit sött.. ;)
sv nae vet inte vad goalball är ? :P tell me ^^
De e rena griseriet.... å jag överdriver inte när jag berättar hur de va vi va chockade. //Tess
Vädret kunde varit värre... de ösregnade inte... de regnade fint... å de blåste men jaaa de kunde varit bättre men de va inte så farligt. //Tess
Japp de va grymt bra... ja e jättenöjd å deras entre va grym... de är alltid en upplevelse att se livemusik.
Ja å lite blev de handlat... å nu har man ångest för de... ler....
//tess
Ja de e skitskoj... så mycket runt om en konsert som gör så mycket.... å musiken blir en annan grej med... ja jag önskar jag hade råd att gå oftare.
//Tess
sv: jag skulle vilja åka till nåt helt underbart paradise, då nån schysst jävel betalar allt åt mig, haha :P vad skulle du vilja resarå? :)
För mig är vänskap något ytterst komplicerat.
I min värld finns det nära vänner och ytliga bekantskaper. De närmaste är de som alltid ställer upp, som aldrig någonsin går sin väg och som jag i de flesta fall har känt hela mitt liv.
Jag har på senare tid blivit mer och mer försiktig med vilka jag släpper nära inpå och vilka som jag håller ett avstånd till. Tyvärr är människan inte alltid god. Jag vet att jag med all säkerhet även förlorar människor som kunde ha kommit mig mycket nära men samtidigt så tror jag det är viktigt att inte vara godtrogen.
Jag har en stor blandning av nära vänner och ytliga bekantskaper. Jag värnar om alla lika mycket och tycker det är viktigt att ha en stor krets av människor runt mig för jag tycker det är viktigt att lära känna nya människor och på så sätt få nya erfarenheter men även få dela med sig av egna erfarenheter. Alla människor kan lära mig något.
Vad snäll du är :) Tack!
Ska det hittas på något roligt i sommar?
tack:) hoppas att du inte har addat mig med min email "falkenberg" har ingen msn på den. Men jag addade din email hoppas på att det va rätt:)
Kram
fint skrivet! det ska bli kul att läsa mer :)
svar: här är det tyvärr dåligt väder nu också, runt 10 grader, regn och rusk :/ men samtidigt tycker jag att regn kan vara lite mysigt ibland :)
Wow, på dina kommentarer också du! Haha :)
Tack för att du beundrar mig. Jag beundrar dig också Johan. Jag säger bara vad jag tycker och att jag kämpar mot sånt här. Kämpar för mer rättvisa och ett mer jämnlikt samhälle. Det kan aldrig bli helt jämställt.För vi alla är olika, har olika behov, vill olika saker. Men alla ska väl ändå har rätt till tak över huvudet, mat för dagen. En bra skola för ALLLA. Att ha rätten att älska sig själva och våga drömma. Vi kör över dem där ute till exempel i vintras, alla klaga på snön, att det var så kallt, bussen gick inte, taken på husen ramla nästan in o s v, men det utan hem då? Det som fryser ihjäl!
Jag beundrar verkligen folk som gör något för världen, vad som helst! En hjälpande han till en främling eller vän, gå med i en hjälporganisation, eller som dig göra en hemsida så att folk ska få mer kunskap om funktionshinder. Hur stark är inte det? Det finns så mycket man kan göra. Det gäller bara att våga inse och våga göra något åt det. Att sitta och klaga vinner man ingenting på.
Tusen kramar, du är fantastisk!
Att du tror på mig kommer alltid värma mycket och jag kommer alltid vara evigt tacksam.
Ang. om jag kommer stå högst upp på pallen eller ej 2012 så är det en svår fråga. Just nu säger min kropp mig att jag inte kommer göra det, men drömmar är drömmar och kan alltid besannas. Så vem vet, ingen vet, svaret får vi 2012 i augusti!
Vilken fin berättelse, ser fram emot att få läsa mer !:)
Åh=) Här är det först och främst ispremiären att se fram emot, 5 augusti, längtar som en took efter att få stå där på Västra stå och heja på !
Nej 18 grader är ju ingen jättevärme, men helt okej för att vara regnig dag;) Men jag tycker som dig, 25 är perfekt, men varmare än så ska det inte vara, då blir det rent jobbigt att vara ute! :P
Trist, här har det varit dåligt väder också i två dagar nu, men den långvariga solen ser ut att komma tillbaka om man tittar på vädret dagarna som kommer. Får hålla tummarna den gör det både här och hos dig!
Haha, ja den där klassiska frågan funkar ju alltid! Ja det känns väll.. Läskigt och himla kul på samma gång, att det nästa år är våran tur ;) Haha förr hade jag bara sagt läskigt, men nu när man har följt och fått se på årets studenter, oj så kul det ska bli också! Längtar, längtar inte... Pendlar fram och tillbaka ;)
Oj, riktig motorsportsnörd då, haha ;) Vad synd att du inte kan se det du vill på tvn nu.
Svar: Aha, han lät söt :D Jo, "ju" är också jobbigt, men inte lika jobbigt som "så" ;p Haha.
Ja, dessvärre måste vi tapetsera om några väggar här i lägenheten innan någon annan får flytta in, tyvärr. Det kommer kosta några slantar, som vi hellre skulle vilja lägga ut på vår köpta lägenhet.
Nu ska jag hämta ut min kladdkaka från ugnen. Jag blev sjukt chokladsugen =)
sv jah tänk att så lite kan hjälpa så mkt ;) Jaha du tack så mkt för den förklaringen ! :P
sv jaså ? det lät gott :) jag bor i halmstad ^^ du då ? :P
Svar: Okej, jag bor ju relativt nära malmö, det tar typ 40 minuter att köra och typ 55 minuter om man åker komnunalt så det är inte så farligt :) men det är lite avslappnat där, som göteborg ungefär :)
Oj, 13 böcker? Det är mycket, haha! Men vad är det för typ av böcker? :)
Jodå, jag läser väl runt två böcker i månaden, hinner inte med så mycket mer, och nu är jag i slutet av körkortet så när jag läser något nu så läser jag körkortsboken :p
Okej, det förstår jag..
Okej! Men är det bestämt vad du ska göra i höst? :)
