Mot paralympics i Rio 2016! -

Sommaren 2k19

Tid: 21:26:57
Datum: 2019-11-04
Kategori: Allmänt

Nu när hösten bara har svischat förbi och vi redan är en bit in i november så passar det väl utmärkt att ta en tillbakablick på sommaren 2019.

Jag_sitter_pa_en_uteservering_med_en_Miami_vice

Vädermässigt var det inte en lika varm och härlig sommar som 2018, men den hade sina toppar, som på bilden ovan, när jag och mina systrar hade en syskondag i stan, drack drinkar på en uteservering mitt på dagen, åt gott, köpte glass och strosade omkring.

På tal om drinkar så gjorde jag även mina egna drinkar här hemma och njöt av dem under varma sommarkvällar på balkongen. Ett exempel var en Brandy Alexander, som på bilden nedan. Visst ser det gott ut?

En_Brandy_Alexander_i_ett_vinglas_pa_balkongbordet

Sommaren hade dock även sina ordentliga dalar. Ena veckan var det 12 grader och regn, nästa vecka var det 30 grader och strålande sol, så kontrastrik var den, minst sagt.

Första veckan på min semester kände jag exempelvis att jag lika gärna kunde ha jobbat, för då var det riktigt dåligt väder och jag var ändå bara hemma i stan och tränade.

Därefter slog vädret om och blev jättefint, men innan dess fyllde jag år och hade min trettioårsfest.

Jag prickade in min trettioårsdag på självaste midsommarafton och för en gångs skull var det faktiskt ganska fint väder då.

Släkt och familj var bjudna hit på klassisk midsommarlunch med sill, färskpotatis, gräslök, sallad, skinka, snapps och dricka. Vi fikade så klart också, inte en gång, utan två gånger. Fika är en viktig del i min släkt och först bjöds det på kaffe, mormors drömrulltårta och min egen banansockerkaka och efter lunchen blev det traditionell jordgubbstårta, som jag också hade gjort själv, och det obligatoriska kaffet.

Orreforsljusstakarna

Lopsedel_over_Leksands_SHL-avancemanng_2019

En hel del mat blev det alltså och i present fick jag bl.a. Orreforsljusstakarna och den inramade löpsedeln på Leksands SHL-avancemang ovan, satinlakan, en fin vattenkaraff, förstärkning och förstoring av min id-bricka och kedja i guld och inte minst, ett par varv i en Ariel Atom runt Linköpings motorstadion, tillsammans med en proffessionell förare.

En Ariel Atom är en öppen sportbil som utan registreringsskyltar väger 490kg, har en toppfart på 230km/h och gör 0-100 på 2,9 sekunder.

En upplevelse utöver det vanliga och jag måste ju bara berätta om den, när vi ändå är inne på den, för nu för ett par veckor sedan var det äntligen dags för det hela och här nedan ser ni mig med racingoverall, handskar, huva, hjälm och nackkrage bredvid bilen efter att åkturen var färdig.

Jag_star_bredvid_en_orange_och_svart_Ariel_Atom

Det var jag och en annan kille som hade tid samtidigt, så han fick åka först och var ganska nervös innan, men log från öra till öra när han var tillbaka igen. Jag tyckte bara det skulle bli urkul och jag blev inte besviken!

Känslan var ungefär som att åka bergochdalbana, fast utan backar och med hårda inbromssningar och enorm acceleration istället.

Jag hade gärna åkt betydligt längre än vad jag nu gjorde och det kommer definitivt bli fler gånger i framtiden, för även om det kostar en del så är det helt klart värt det!

Det enda jag kan sakna är att visuellt kunna se hur nära kurvorna man faktiskt bromsar och att se accelerationen när man bara swishar förbi andra bilar, för det gjorde vi. Även om toppfarten inte är extremt hög på den här bilen så är accelerationen bland de bättre i världen, så ut ur kurvor är det inte många bilar av den här storleken som kan mäta sig med den.

Det var helt klart bland det roligare jag har gjort och upplevt och med de orden går vi återigen tillbaka till sommaren och min födelsedag, för på kvällen vankades det ju trettioårsfest.

Jag är väldigt glad för de få vänner jag har, men i sådana här lägen hade jag önskat att jag hade ett lite större umgänge, för nu blev vi bara sju personer.

Jag bjöd hursomhelst på välkomstbål, Gin Russchan med jordgubbar och is, riktigt enkelt och gott!

Därefter chillade vi lite innan vi åt rökt fläskfilé med potatissallad och "vanlig sallad". I den hade jag tomat, gurka, salladsmix, melon, paprika och granatäpplekärnor.

Efter maten blev det snax, mer chill, dricka och så hade jag bestämt mig för att röka en cigarr. Jag har aldrig tidigare rökt, inte ens cigaretter och jag måste säga att det inte var så illa som jag trodde att det skulle vara, men gott var det inte. Jag, Louise, Sofie och Thaer delade på den ute på balkongen, mitt i natten, medan musiken strömmade ur högtalarna inne i vardagsrummet.

En lyckad fest måste jag säga och någon vecka senare vankades det då en efterlängtad semester!

Det blev många dagar vid vårt alldeles egna smultronställe, förhållandevis mycket bad och sol på bryggan, långa promenader längs sjön och landsvägen, med musiken som enda sällskap, fina grillkvällar med mängder av tillbehör, vin och nostalgimusik. Det gick inte att sitta ute riktigt så frekvent som förra sommaren, då vi knappt satt inne en enda kväll, men utsikten över sjön en av de fina och varma kvällarna nu i somras kan ni se på bilden här nedan.

Vy_over_en_spegelblank_sjo_fran_verandan_en_kvall_i_juli

Syster hade "bokat" stugan för en helg för att ha fest med sina vänner. Då fick vi andra inte vara där, så jag passade istället på att åka ner till Louise i Kalmar.

Vi hade väldigt tur med vädret även under den helgen, gick långa promenader, solade på en brygga nere vid vattnet, fikade i solen och åt riktigt god mat på Slipkajen, också ett väldigt fint minne från sommaren.

Helgen efter hade min andra syster och hennes sambo inflyttningsfest i deras nybygda hus och även här hade vi extremt tur med vädret! Det var en av de kvällar och nätter i somras som nästan var tropiska och tur var väl det, för vi tillbringade mycket tid utomhus under kvällen och natten.

Kontrasten mot min trettioårsfest var stor, för här var det ca. 40 personer som var där, vänner och bekanta från både Emmas och Matsas sida och vi syskon hade sagt att vi nu skulle bli fulla tillsammans för första gången. Vi har typ aldrig festat tillsammans, jag har inte festat mycket alls under mina dagar, men nu jäklar blev det ordentlig fest!

Vi började med lite mingel för att folk skulle lära känna varandra lite bättre. Man skulle gå runt och hitta någon som passade in på olika påståenden som man hade på ett papper. Lite svårt när man inte ser, men jag och Emma gick runt tillsammans och pratade med folk, samtidigt som vi drack bål och njöt av det fina vädret.

Därefter spelade vi kubb. Jag och Sofie har jobbat fram ett samarbete under de senaste åren där hon hjälper mig att sikta och sedan kastar jag och jo, det brukar gå ganska bra, eller, det går iaf inte sämre än för någon annan.

Jag, Sofie och Emmas kompisar Elin och Karin tog även kort i en uppställd fotoram innan det var dags att äta. Då hade Emma och Matsa ställt upp långbord inne i deras stora garage och strategiskt nog placerade vi oss nära kylarna där all dricka fanns. Jag hade redan druckit några glas bål, en burk Grapetonic och någon shot innan maten och nu blev det några cider, ett par shots till, lite Prosecco och ett stort glas Redbullvodka. Ett tag hade jag fyra eller fem enheter framför mig.

Efter maten blev det musikquiz som Matsa höll i och därefter var det dansgolv. Jag dansade med Elin och Karin, sjöng med i partykungarna, 2 blyga läppars, låtar, drack någon mer cider, öl, jelloshots, klassikern Fantavodka och några andra shots. Vi spelade även mer kubb och nu var jag och Sofie i varsitt lag och visst blev det lite hetsigt, lite som julklappsspelet, vinnarskallarna kommer fram lite sådär extra.

Resten av kvällen/natten är mest en dimma och fragment av minnen, men oj så roligt jag hade!

Dagen efter mådde jag inte bra. Jag har aldrig haft några problem med baksmälla, men herregud så dåligt jag mådde, men det var det värt, för det var helt klart en av sommarens absolut roligaste kvällar/nätter!

En annan höjdpunkt var när hela släkten på mammas sida tog båten över från Västervik till Visby över dagen. Också här hade vi tur med vädret och vi strosade omkring i ett soligt Visby, upplevde Stockholmsveckan med alla feta båtar nere i hamnen på håll, åt fantastisk god vattenmelonssorbet och mat på uteserveringar, drack kaffe på en jättemysig bakgård till ett kafé, drack Aperol Spritz på en uteservering, gick genom Botaniska trädgården, tittade lite i affärer och hade det allmänt bra. En riktigt fin och minnesvärd sommardag och allra roligast var det att mormor orkade och ville följa med oss dit. Här nedan ser ni mig, Sofie, Elin och mormor i ett valv i muren med havet i bakgrunden.

Jag_Sofie_Elin_och_mormor_i_ett_valv_i_Visby_med_havet_i_bakgrunden

Det sista lite extra starka sommarminnet är från i början av augusti, när Emil Assergård kom till Mjölby på sin Leva livet-turné.

Jag lyssnar ganska mycket på Emil och ville gärna se honom. Problemet var att jag inte hade någon att gå med. Jag slängde ut en fråga på Facebook, men utan resultat, så jag hade mer eller mindre ställt in mig på att det inte skulle bli något. Då skrev Emma att hennes plannerade tjejkväll blev inställd, att hon och Matsa skulle se Emil ändå och att jag kunde hänga med dem.

Då var jag helt inställd på att åka till stugan istället och det där med att hastigt ändra planer är inte min starkaste sida, så jag tvekade om jag skulle åka eller inte, men gjorde det till slut och det ångrar jag inte, för det var riktigt roligt och för andra gången den här sommaren fick jag dansa/hoppa på ett dansgolv och skriksjunga med i bra musik. Jag fastnade totalt!

Med de orden avslutar vi den här nostalgitrippen från sommaren 2019 med några ordentliga sommarhits, både officiella sådana och låtar som gick varma hos mig. Först har vi Marez jättehit, Sunnanvind, Veronica Maggios Tillfälligheter och Hov1's Ma Cherie. Därefter har vi Sebastian Ingrossos lillebror, Enzo Ingrosso, Sofie Svensson & Dom där, Armin van buuren's några år gamla låt som spelats mycket på gymmet, och så givetvis ett par av låtarna som Emil Assergård framförde på sin turné i Mjölby, All in och låten som satte titeln på hela turnén, Leva livet.

Med dessa musikbidrag sliter vi blicken från backspegeln och blickar istället framåt, för snart är det faktiskt redan försvarbart att lyssna på julmusik och börja pynta så smått. Den här hösten har bara sprungit förbi och det känns smått absurt att det inte ens är en månad kvar till första advent.

Jag hoppas att ni alla har det bra där ute, att ni tar hand om er själva och varandra och inte sörjer allt för mycket att jag nästan aldrig kikar in här längre!