2012 går mot sitt slut och här tänkte jag lite kort titta tillbaka i backspegeln på året som varit.

Först och främst måste jag återigen säga att detta året har gått ruskigt fort. Det var ju sommar nyss och JVM-guldet känns inte heller jättelångt bort, men det var ju där år 2012 började. I Kanada med en succe för svensk hockey. Mika Zibanejad gjorde där inga misstag när han överlistade målvakten i det ryska målet, Andrei Vasilevski, och satte 1-0 i nät och såg därmed till att Sverige bärgade sitt andra JVM-guld någonsin. Det första kom 1981. Vilken känsla det var där hemma i soffan när målet kom och Chris Härenstams och Mikael Rehnbergs glädjetjut i kommentatorshytten ger fortfarande rysningar.

Därefter följde en ganska lugn tid av året. Mamma hade sin 50-årsfest, där det bjöds på god mat, mycket folk och där jag, Jennifer, Albin och Louise tog tag i taktpinnen och började dansa när dansen väl satte igång, vilket ledde till att många andra också begav sig upp på dansgolvet. En mycket lyckad kväll får jag lov att säga.

I februari stundade årets upplaga av Malmö open. Genrepet inför detsamma, första omgången av Stockholmsserien för året, var katastrofalt dåligt och vi slutade på 0 poäng och en målskillnad på 4-34 (-30) på tre matcher. Malmö open gick något bättre, men även här blev det idel förluster och vi stannade på 0 poäng och en målskillnad på 12-34 (-32). Det var dock på fyra matcher. Turneringen livestreamades via nätet och efteråt kunde man titta på matcherna, även om bild och ljudkvaliteten inte var den bästa.

Mars var en ganska händelselös månad även det, även om jag gladdes något otroligt åt att älsklingen återigen var hemma i Sverige, efter en vecka i de italienska Alperna.

Mer skidor skulle det dock bli. Både hon och jag hade anmält oss till SRF:s årliga skidresa till Idre och vecka 12 bar det av upp mot Dalarna och Idre fjäll. Tyvärr var vädret under veckan väldigt milt, vilket förstörde skidåkningen en hel del. I vissa stunder tyckte jag inte ens det var kul att åka. Det var hoppigt och slagit överallt, vilket är nog så svårt att åka i när man ser, men ser man inte blir det fruktansvärt svåråkt och jag ramlade nästan 20 gånger den veckan. Året innan, då väderförhållandena var betydligt mer gynnsamma för skidåkning, ramlade jag bara fyra gånger. Det var då jag frontalkrockade med en dam i en av Idres brantaste svarta backar och även detta året skulle jag få en rejäl stjärnsmäll. Nu åkte min ledsagare lite för nära mig, så jag skvätte ner honom med snö. När han hade fått bort snön från glasögonen såg han att jag var på väg rakt mot en liftstolpe. Han försökte dirigera om mig, men i nästa sekund small det. Det såg riktigt illa ut, men jag klarade mig bra, även om jag blev lite mer försiktig efter det hela.

Ingen jättelycjad skidresa med andra ord, men sedan fyllde älsklingen år och därefter var vi inne i april. April, då SM i goalball avgjordes på hemmaplan, i Norrköping, och där vi, jag, Albin och David, fick nöja oss med en fjärdeplats, efter att ha förlorat bronsmatchen mot Brukarhuset med 6-8. Efteråt fick vi veta att vissa domslut under matchens gång var väldigt diskutabla. Vi borde ha fått minst ett par straffar till med oss och då hade matchen kunnat se helt annorlunda ut, men nu blev det en fjärdeplats, något vi var mycket besvikna åt efteråt. I samband med helgens spel blev vi dock intervjuade av Sveriges radio Östergötland, min allra första radiointervju, men en intervju som jag efteråt fick mycket goda ord för.

April innebar också köp av ny dator och att Brynäs korades till svenska mästare i ishockey 2012, samtidigt som Leksand missade att ta steget upp till Elitserien till säsongen 2012/13. Man var dock en huvudsaklig orsak till att Djurgården åkte ur samma serie när de blåvita vann med 2-0 hemma i en kokande Tegera arena. En mycket fin skalp som avslutning på säsongen som varit.

I maj var våra nya mål äntligen, äntligen på plats. Efter nästan ett års trassel med olika företag och ingen som ville ta ansvar för att förstärka en vägg som var tvungen att förstärkas för att kunna bära de tunga hissanordningarna var äntligen över. Nu satt de äntligen där och det innebar slutet på vårt slit med att dra fram alla måldelar från längst in i ett förråd innan varje träning, skruva ihop dem och skruva isär dem efter varje träning och slutligen stuva in dem längst in i förrådet igen. Tänk er om landslagsspelare i t.ex. handboll skulle tvingas ha det så, det skulle ju bli världens mediapådrag. Här skrevs det inte en rad om det någonstans. Nu slapp vi det hursomhelst och det var, och är, en väldigt skön känsla att slippa hålla på med det före och efter varje träning.

Sista omgången av Stockholmsserien spelades också och vi visade här att vi tagit stora steg framåt under våren. 0 poäng och en målskillnad på 20-36 (-16) på tre matcher blev resultatet av kvällens spel. Egentligen skulle vi ha tagit en poäng mot Hammarby, men när Albin tvingades utgå när han var på väg att få ett EP-anfall och vi bara sa "substitution" (byte) istället för "medical substitution" (medisinskt byte) så fick vi straff emot oss. Det var nämligen vårt fjärde byte enligt domarna. Man får bara göra tre byten under en match, men nu gjorde vi fyra och därför fick Hammarby straff, vilken man förvaltade väl och kunde därför vinna matchen med 8-7. Vi förlorade alltså på ett missat ord...

Sedan var det juni och handikappvetenskapen var över, vilket kändes som en lättnad. Min pluggmotivation hade varit på noll i stort sätt hela läsåret, så det var skönt med lite sommarlov.

Ett sommarlov som dock inte blev mycket till sommar. Allt bara regnade bort. Det var det totalt sett tredje blötaste året någonsin, sedan de började mäta år 1860.

Därför var det tur att jag och älsklingen tillbringade två veckor i Spanien, i hennes mormor och morfars hus där nere. Det var två helt underbara veckor med frukost på framsidan, förmiddagar med kortspelande på terassen på baksidan eller i köpcenter, eftermiddagar på fina varma sandstränder, där vattnet var 32 grader som varmast, och kvällar med grillat kött/fisk och ännu mer kortspelande, antingen på terassen på baksidan eller uppe på takterassen. 39 grader i skuggan och 54 i solen, det är finfint och jag önskar det var lite mer sådant klimat här hemma i Sverige, så länge man slipper arbeta då. Då är nog ett sådant klimat inget vidare.

Innan Spanienresan hade vi också en återträff på Ågesta folkhögskola, skolan jag gick ett år på efter nian. Det blev många kära återseenden av gamla lärare och assistenter, vissa gamla elever, men även nya vänskapsband knöts, särskilt med personer som tidigare mest varit bekanta.

Några fina dagar i stugan blev det också under sommaren, men något bad blev det inte. Inte mer än den enda gång jag badade där under 2012, i slutet av maj. Stugan är dock starkt förknippad med sommaren och det är så härligt att vara där under varma och härliga sommardagar, äta frukost på verandan och sedan ligga och glassa på bryggan större delen av dagen och ta ett dopp när det blir för varmt.

Augusti kom och gick. Inte mycket hände då, månaden bestod mest av fina dagar tillsammans med älsklingen, en massa mys och så började jag på allvar kolla lägenhet i Mjölby. Jag hittade en jättefin etta, men jag hann aldrig åka och titta på den, för då var den redan såld.

September kom, studierna och hockeysäsongen drog igång och jag hade fortsatt löpförbud i början av månaden. Detta efter att jag och Linda varit hos Fredrik, vår naprapat i landslaget, och han konstaterat en väldigt elakartad benhinneinflamation. Därför blev all konditionsträning förpassad till cykeln och där har den förblivit hela hösten. Jag är sakta, sakta på väg tillbaka, men det tar tid. Jag hade som mål att återigen klara en intervall på löpbandet innan året var slut, men det målet har jag fått revidera under hösten. Numera joggar jag ungefär fyra minuter i ca 10,5km/h innan varje intervallpass, vilket går ganska okej. Formen jag hade i våras känns dock väldigt långt bort. Då toppade jag tvåminutersintervallerna på 18,3km/h. Det känns låångt bort nu...

Sverigeserien hade också sin debutomgån uppe i Stockholm och det blev en riktigt lyckad helg för oss i Linköping. Sex matcher spelades under helgen och vi slutade på 6 poäng och en målskillnad på 46-49 (-3). Ett mycket, mycket bra resultat för att vara vi och vi var väldigt nöjda efter helgen. Delar man det på två och jämför med de tre första matcherna för året, i Stockholmsserien, så hade det här blivit 3 poäng och en målskillnad på 23-24,5 (-1,5) på tre matcher. Det att jämföra med 0 poäng och en målskillnad på 4-34 (-30) på de tre första matcherna för året. Då inser ni själva vilka enorma framsteg vi har gjort under året och hur nöjda vi var efter helgen.

I oktober blev det lägenhetsvisning i Linköping och Johannelund. En etta på 38 kvm, på sjätte våningen med helkaklat badrum, tvättmaskin och balkong. Utgångspriset var 395 000kr, men slutpriset blev inte mindre än 760 000kr! Det är galet...

Träningen fortsatte också och i början a november stundade Stockholm international paragames 2012. Till den tävlingen hade vi splittat vårt lag. Jag och Albin ville nämligen spela i eliten, medan de andra i laget ville spela i bredden. Det resulterade i att jag och Albin ingick i varsitt FIFH Malmölag i eliten och Jennifer, Louise och Jakob bildade ett breddlag tillsammans med Carina Jörgensen och Sarah Winberg från FIFH. Det blev även detta en mycket lyckad helg, där breddlaget tog hem bronset i breddturneringen och där Albins FIFH 1 också de tog brons, fast i elitklassen. Mitt eget FIFH 2 tog sig enda till final, där det dock blev förlust, men ändå ett silver. Ett resultat som alla i laget var nöjda med, för det var långt mycket bättre än vi på förhand hade trott.

Julklapparna började inhandlas och vi hade också det första landslagslägret efter Paralympics i London tidigare under året. Det blev ett väldigt lugnt läger med mycket teori, utvärdering av både Paralympics specifikt, men även av säsongen i stort, och individuella samtal.

Jag och älsklingen firade också ett år tillsammans och det firades med restaurangmiddag. Jag äter nästan aldrig ute i Linköping, men till slut hittade vi ett bra ställe och maten var mycket god. En kväll i kärlekens tecken. Fint!

December kom och Sverigeseriens andra omgång spelades nere i Malmö. Tyvärr blev det inte alls lika lyckosamt som första omgången för vår del. Resultatet av helgen blev 0 poäng och en målskillnad på 33-51 (-18). Betydligt sämre än första omgången alltså och vi fick därför nöja oss med en fjärdeplats i Sverigeserien år 2012. Nästa år startar serien om på nytt, då med fyra omgångar under våren och hösten och då är det bara att ta nya tag.

Julklappsinköpen fortsatte också och allting skulle slås in, vilket inte alls var problemfritt, som vanligt. Det blir aldrig bra när jag slår in paket, men slutligen var allt klart, liksom allt annat julstök och själva julafton stundade. Det blev som vanligt en fin och lyckad jul och alla blev glada över sina presenter. Huvudsyftet med julen är ju dock gemenskapen och att bara kunna ta det lugnt, mysa och umgås med de man tycker om och det tycker jag också att vi gjorde. En fin och lyckad jul helt enkelt.

Tyvärr fick jag inte den perfekta julklappen, ett lägenhetskontrakt. Strax innan jul dök det nämligen upp en etta i Mjölby på Blocket och jag åkte dit för att titta. Det var en etta på 42 kvm, med inglasad balkong och där det var draget för tvättmaskin. Utgångspriset var 100 000kr, men när det gick över 170 000kr, då blev det lite för mycket och jag stannade där. Det var synd, för läget var kanon och vägen till pendeln var lätt och jag tror att jag skulle lära mig hitta där ganska snabbt. Dock var det många äldre i huset, så jag trodde att fler lägenheter där skulle bli lediga innom kort och mycket riktigt. Redan nu finns en etta till ledig där. På sjätte våningen, med inglasad balkong, renoverat kök och tvättmaskin. Utgångspriset är 115 000kr och det är visning senare i januari. Det vore guld om jag kunde få den. Tänk att ha sin egen lägenhet, sitt eget place, det skulle vara så skönt.

Så är vi tillbaka där året började, med JVM. Denna gången spelas det i Ryssland och Småkronorna inledde med att slå Tjeckien med 4-1. Tjeckernas mål kom med bara sex sekunder kvar att spela, så det var lite surt att Lasinanti inte fick hålla nollan. Idag blev det straffseger mot Schweiz, som jag tror kan bli farliga för fler lag i Sveriges grupp. Sverige bör dock ta sig vidare, men det återstår att se om vi kan försvara vårt guld eller inte...

Det här var det sista inlägget för år 2012. Ett år som har varit ett bra och fint år, men som har gått väldigt fort. Träningen har gett resultat och vi har tagit stora steg framåt. Leksand är fortfarande kvar i Allsvenskan, men man satsar långsiktigt och kommer förhoppningsvis ta steget upp till Elitserien om inte allt för många år. Kanske redan i år, för kvalserien lär man i vilket fall nå. Årets höjdpunkt var dock nästan de två veckorna i Spanien, det var helt obeskrivligt underbart.

Nu vill jag bara önska er alla ett riktigt gott nytt år! Ta hand om er och ta det lugnt på nyår!

 

Precis som det brukar vara blev det även i år en lyckad och fin jul. En vit sådan blev det ju dessutom och det är aldrig fel.

Till skillnad mot hur det brukar vara var vi i år hos kusinkusinerna på pappas sida på julafton. Tidigare år har vi alltid varit hos mormor då, men "omständigheterna" gjorde att vi fick göra om lite i år. Jag har aldrig tidigare varit hos dem och jag har ingen vidare kontakt med den delen av släkten, men god mat och julklappsspel blev det hursomhelst och så fick vi ju också se de bortklippta scenerna från Tomtens julverkstad. Jag tycker ärligt talat det är så urfånigt och töntigt så det är inte sant. Hela den där grejen om vad som anses som diskriminerande eller nedsättande har gått helt överstyr. Då är det väl nästan mer diskriminerande att klippa bort det som nu klipptes bort och inte låta alla vara med? En stor diss blir det på hela den grejen...

När vi vandrade hemåt under julaftonskvällen såg vi ett mystiskt fenomen på himlen. Det såg ut som en stjärna som brann, men den rörde sig jättesnabbt, så vi trodde det var ett flygplan som höll på att störta. Det konstiga var bara att det inte hördes någonting och så plötsligt försvann det in bakom ett moln. Vad det var fick vi aldrig någon klarhet i...

Igår fortsattes julfirandet hos mormor. Det blev trerätters middag med fisksoppa till förrätt, oxfilé, hacelbackspotatis och rödvin/bearnaisesås till huvudrätt och pepparkakscheesecake med lingon till efterrätt. Även här blev det julklappsspel och en massa fika. En mycket trevlig och lugn dag hemma hos mormor, där jag tycker om att vara, med den del av släkten som jag står närmast och som vi umgås mest med. Fint!

Träningen den här veckan blir nog begränsad till tre, högst fyra, pass. Nu under julen har det inte blivit mycket av den varan, även om jag avslutade kvällen innan jul, efter att granen var klädd och vi hade ätit Aladdin i soffan, med 220 benböj innan jag la mig. Sedan hade jag träningsverk både julafton och juldagen. Idag vet jag inte hur det blir med träningen, men imorgon och på fredag ska jag bocka av några gympass iaf, men nu väntar snart Småkronornas intåg i JVM och det får man ju bara inte missa!

Hoppas att alla ni läsare hade en megafin och trevlig jul, för det hade jag, även om det tyvärr inte blev något av med lägenheten jag var och tittade på för en dryg vecka sedan. Priset gick upp för mycket, så jag får avvakta och titta vidare...

Julklappslistan då? Ja, den ska jag inte låta er vara utan. Här är vad jag fick:
En bok, som pappa fick, har ingen nytta av den
Några designjulgrejer att hänga i granen
Likörbananer
En ljuslykta
Ett par guldiga damskor som man kan hänga i granen
En stickad tröja
En långärmad T-shirt
En eller två vanliga T-shirts
Kalsonger
Fotbollsstrumpor
En Trisslott med 30kr vinst på
Sporthörlurar
Åtta kaffekoppar
En potatisskalare
En liten minivisp
En liten teflonpanna
Två bunkar till köket
En stekspade, soppslev och en annan slev
En chokladnalle
Två Toblerone

Med reservation för att jag har missat något...

Som rubriken säger så är det jul om tre dagar. Tre dagar! Var tog hösten vägen? Det har gått minst lika snabbt som det gjorde förra året, tiden har bara försvunnit. Tycker inte det var länge sedan vi var i Spanien eller när OS, Paralympics och försäsongen till hockeysäsongen 2012/13 drog igång. Ändå är det nästan ett halvår sedan. Om ett halvår är det sommar igen. Om vi lever då vill säga. Enligt vissa kommer vi ju dö idag. Jag tror nog inte mer på det än vad jag tror på tomten, för att dra en parallell till julen, men man vet aldrig.

Överlever vi denna dag kommer julen hursomhelst att spenderas hos kusinkusinerna, alltså mina kusiners kusiner, som vi egentligen inte har så mycket kontakt med, på julafton och hos mormor med släkten på mammas sida på juldagen. Det blev en lliten omändring där mot hur det brukar vara, för vi brukar alltid vara hos mormor på julafton, men i år var just julafton enda dagen faster var ledig, så då fick vi byta plats på de dagarna. Det blir nog hursomhelst bra, för julen är ju så mysig. Att bara umgås och vara med släkten och de man tycker om, prata, äta och bara ta det lugnt och vara, det är fint.

En vit jul tycks det ju också bli, trots att det smälte rejält för några dagar sedan. Händer inget drastiskt nu i helgen kommer det dock bli en vit jul. Sådär jättemycket julfeelings har jag dock inte haft. Det beror nog mycket på att jag knappt har fattat att tiden har gått så snabbt och att det redan är jul. Julfika med kaffe, glögg, peppisar och lussekatter har det dock blivit, med julmusik, dock mindre än vanligt, i bakgrunden, ett landskap inbäddat i snö utanför fönstret och inslagning av julklappar. Det senare är det värsta av allt, tycker jag. Jag glömmer alltid bort hur man ska göra och det blir antingen för lite eller för mycket papper, tejpen delar sig, tejprullen rullar ner på golvet, saxar förläggs och jag blir irriterad. Tur att ingen annan har varit hemma när jag har suttit och svärt för mig själv vid köksbordet...

Allt är i alla fall klart nu och nu återstår bara två träningspass innan jul. Det som tar upp den största delen av min tid är dock tankar om och kring boende. Jag var nämligen på lägenhetsvisning i måndags. En stor etta i Mjölby med inglasad balkong, vitvaror från 2009 och fönster från 2010. Köket var kanske inte supermodernt och det var våtrumsmatta och tapet i badrummet, men läget var kanon. Fjärde våningen i huset, med hiss, och bara ca 5min gångväg till station. Vi gick fram och tillbaka till station och vägen var dessutom lätt och jag tror att jag skulle lära mig den ganska snabbt. Utgångspriset var 100 000kr, vilket är billigt för ett sådant boende. Nu är priset dock uppe i 160 000kr och då är det inte jättebilligt längre. Det som ändå talar för det hela är ju dock läget, som inte går att få mycket bättre, och boendestandarden, som ändå är ganska nice med inglasad balkong och grejer. Det som talar emot är ju ekonomin. Jag själv får troligen inte ta något lån, eftersom att jag inte har någon större fast inkomst och mamma och pappa, som troligen får stå för lånet, vet inte hur mycket de kan och får låna, med tanke på deras huslån. Pappa och jag räknade i alla fall lite snabbt på det hela för några dagar sedan och kom fram till följande. Grundhyran äär 2389kr/mån. Sedan tillkommer el och internet, tillsammans ca 420kr. Räkna sedan med en ränta på 3% och att lånet blir 120 000, resten betalas kontant, så blir det 300kr/mån och slutligen har vi amorteringen på lånet. Jag har inte koll på hur mycket man måste amortera varje månad, men räkna med några hundra. Då stannar boendekostnaden på ca 3600kr/mån. Sedan tillkommer mat, månadskort och mobilräkningen. I dagsläget skulle den totala månadskostnaden hamna på ungefär 6500kr/mån. Jag får in 2530kr/mån i dagsläget, men kommer få knappt 4000kr/mån i vår när jag troligen börjar plugga halvfart igen. Jag har ganska mycket pengar sparat och jag har räknat med att ta lite av dem varje månad, så det skulle ju fungera temporärt, men inte i längden. Så, de stora frågetecknen är hur stort lån mamma och pappa kan ta på deras redan befintliga lån, hur mycket jag är berädd att ge för lägenheten och hur jag kan lösa det med inkomst/bidrag. Betalar jag 40 000kr kontant har jag fortfarande en del sparat kvar, men mycket mer än så vill jag inte betala kontant. Tar jag inte fel måste man betala 15% av lånet kontant idag. Det skulle betyda att slutpriset max får bli 266 666kr och det är väl iofs inte aktuellt. Jag vill ju gärna flytta och läget är som sagt kanonbra, men jag vet inte. Buda vidare eller inte buda vidare, det är frågan... Lite pengar, någon? Det vore nästan den bästa julklappen.

Nog pratat om mina bekymmer. Jag önskar er alla härmed en riktigt, riktigt god jul!

 

Under hösten har jag ju läst webbdesign på distans vid BTH (Blekinge tekniska högskola). Min första reflektioon är att det har varit väldigt mycket att göra för att bara vara 7,5 hp, kvartsfart. De två tidigare åren har jag läst dramakommunikation och handikappvetenskap, båda två på halvfart. Trots det upplever jag denna kurs som betydligt tyngre och med mer att göra. Utöver att bygga en webbplats från grunden har det varit analys av webbplats, både ur ett användbarhets och tillgänglighetsperspektiv och ur ett perspektiv med fokus på handhållna enheter, en övning kring sökmotorer, SEO, search engine optimisation, och dess funktionalitet och lite andra småövningar.

Fokus har dock legat på webbplatsen, där vi har fått skriva en kravspecifikation och utforma storyboards, som är som ett bildspel där man visar vad som kommer att hända om något visst görs på den kommande webbplatsen, t.ex. om någon trycker på en länk eller skrollar neråt på sidan, + att bygga upp webbplatsen från grunden i Notepad eller någon annan texteditor.

Kursen började dock inte bra för mig, för den aktuella litteraturen fanns inte inläst hos TPB, där jag laddar ner all litteratur. En nyproduktion tar ca 6-8 veckor, men det skulle inte vara någon fara, enligt kursansvarig, för litteraturen skulle inte bli aktuell förrän i kursblock 2 och 3. Kursblock 2 och 3 visade sig dock börja efter bara några veckor. Så där stod jag, mitt i kursen, utan litteratur. Mina tidigare kunskaper kring HTML och CSS har därför kommit väldigt bra till pass genom hela kursen och jag har använt mig väldigt mycket av Webdesignskolan, som vi använde mycket när jag läste webbdesign på gymnasiet. En hel del googlande och läsande på internet har det också blivit för att kunna lösa vissa problem, som t.ex. hur måttenheten em ställer sig mot måttenheten px. Px, som är samma måttenhet som skärmupplösning anges i, angav jag nämligen alla mått i från början, men i kursmålen står det att måtten för webbplatsen ska anges i em, som är en relativ måttenhet som går att zooma in/ut, vilket inte px går att göra.

Ser man är det ju bara att testa sig fram där, tills det ser bra ut, men jag ser ju inte hur stor/liten texten, rubrikerna, listelementen etc. är, så jag måste veta exakt hur många em en px motsvarar. Jag hittade där en sida som var väldigt bra och som man kunde konvertera em till px eller tvärtom på. Där kom jag fram till att 19px motsvarar 1.188em.

Den biten ligger dock inne på CSS-formateringen av en sida, d.v.s. det dokument man använder för att fixa till layout, textfärg, form, teckensnitt, rubriker, listor, boxar osv.

Innan dess ska man dock koda själva innehållet på sidan och det gör man i HTML, Hypertext markup language, eller XHTML, Extensible hypertext markup language.

När man så småningom surfar in på den färdiga webbsidan försöker ju webbläsaren, eller browsern, läsa sidan och för att hjälpa den att göra det på rätt sätt kan man ange en doctype för dokumentet. Varje enskild sida på en webbplats utgör ju nämligen ett dokument, som man kan skapa i en helt vanlig texteditor, som t.ex. Notepad. Det finns i huvudsak tre olika doctypes, Strict, Transitional och Frameset.

På gymnasiet använde vi Transitional och Frameset, men i den här kursen är det XHTML Strict som gäller. Den stora skillnaden på Strict jämt mot transitional är att i Strict sker all formatering i ett separat CSS-dokument. Ingen formatering alls finns i själva HTML-koden. I Transitional är det tillåtet att lägga viss formatering direkt i HTML-koden, att lägga formaterande atribut till grundelementen, men i Strict är detta inte tillåtet.

För att koda en sida på en webbplats anger man först doctype. Sedan följer huvudet, eller "head", där man anger metataggar och annat, som hjälper bl.a. sökmotorer att hitta sidan, sidans titel och länkning till ett CSS-dokument, där all formatering för sidan finns. Allt detta är osynligt på sidan när man surfar in på den. Efter huvudet kommer däremot kroppen, eller body, och det är det innehållet man ser när man surfar in på en sida.

All text, alla rubriker och annat, s.k. element, har sitt eget märke i koden. Här följer några av de vanligaste elementen:
(<)p(>) - Vanlig brödtext, markerar också nytt stycke.
(<)h1-h6(>) - Rubriker, där h1 är störst och h6 är minst.
(<)ul(>) - Markerar en punktlista.
(<)ol(>) - Markerar en numrerad lista.
(<)li(>) - Anger varje listelement inne i listan.
(<)table(>) - Markerar en tabell.
(<)tr(>) - Markerar ny rad i tabell.
(<)td(>) - Markerar ny cell i en tabell.
(<)a(>) - Markerar en länk.
(<)img(>) - Markerar en bild.

Parenteserna ska bort, men tar man bort dem här syns inte de tänkta elementen i inlägget.

Utöver dessa vanliga element förekommer en rad andra elementt, som styr t.ex. tabellhuvud och tabellfot, radbrytning etc.

En enkel HTML-sida kan alltså se ut såhär:

(<)!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML 1.0 Strict//EN" "http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-strict.dtd"(>)
(<)html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml" xml:lang="sv"(>)
(<)head(>)
(<)title(>) Min blogg (<)/title(>)
(<)link href="style.css" rel="stylesheet" type="text/css" /(>)
(<)/head(>)
(<)body(>)
(<)ul id="vanstermeny"(>)
(<)li(>) (<a) href="http://schumacher4ever.blogg.se/" id="current"(>) Min blogg (<)/a(>) (<)/li(>)
(<)li(>) (<)a href="http://www.dalarnasstolthet.blogg.se"(>) Hockeybloggen (<)/a(>)(<)/li(>)
(<)/ul(>)

(<)h1(>) Min blogg! (<)/h1(>)
(<)div class="center"(>)
(<)p(>) Välkommen till min blogg, där jag skriver om mitt liv som elitidrottare, hur det är att inte se och annat smått och gott. (<)br /(>)(<)br /(>)
Jag heter Johan och är 23 år, älskar hockey och elitsatsar för att nå paralympics i Rio 2016. (<)/p(>)
(<)/div(>)
(<)/body(>)
(<)/html(>)

Alla öppnade taggar måste avslutas och det är särskilt viktigt i Strict, eftersom att man där inte kan starta nya taggar i redan öppnade taggar. De redan öppnade taggarna måste först stängas, annars ger det ett valideringsfel när man validerar, kontrollerar sidan för ev. kodningsfel enligt den angivna doctypen, koden. Ett valideringsfel kan göra att sidan inte visas korrekt i någon webbläsare, särskilt i äldre webbläsare. Därför är det viktigt att veta hur man kodar och att man har koll på vilka taggar som är öppna och att man är noga med att stänga alla taggar. Stänga taggar gör man, som ni ser ovan, med öppningstaggen, men med ett / före. Det går även bra att stänga vissa element i samma tag som öppningstaggen. Då sätter man ett / i slutet av taggen, se t.ex. radbrytningen (br) eller länkningen till css-dokumentet i head, (link). I link-elementet ser ni också flera andra saker, t.ex. "href". "href" anger vilket CSS-dokument som ska anropas för den aktuella webbsidan. Det är ett s.k. atribut till "link".

Man kan även använda atribut till t.ex. p eller h1-elementen, men inte om man använder Strict. Där läggs alla atribut, all formatering av de olika taggarna, i CSS-dokumentet och HTML-koden blir på så sätt ren från all form av formatering.

Av dokumentet ovan är det enda man ser, om man hade surfat in på sidan, en lista med två länkar till min blogg och till hockeybloggen, en rubrik och några rader om bloggen. Allt annat är osynligt.

Ni ser att det står "div" på några ställen i koden? Det är ett element som används för att lägga allt som är innanför den taggen i en box. Atributet "id" används sedan för att ge just den specifika boxen sitt namn. Det gör också "class". Skillnaden är att "id" bara går att använda en gång/sida, medan "class" går att upprepa på en och samma sida.

Hur boxarna ska se ut och vilka egenskaper de ska ha formaterar man sedan i CSS-dokumentet, tillsammans med all annan formatering på webbsidan. Där kan en kod för ovanstående HTML-dokument se ut såhär, med mina förklaringar under varje formaterat element:

body {
background-color: black;
margin: 0; padding: 0;
font-size: 10px; }

Först anges elementet, body, som ska formateras. Sedan är klammrarna viktiga för att koden ska bli korrekt. Även semikolonet efter varje formatering är viktigt. Det är som när man programmerar. Minsta lilla fel så fungerar inte koden som den ska. Det är samma sak här.

Body formaterar allt i hela dokumentet. Man kan säga att det är som ett första papper som läggs på bordet. "Background-color" anger inte helt oväntat hela dokumentets bakgrundsfärg. "Font-size" anger storleken på text etc. för hela dokumentet, medan "margin" och "padding" säger åt webbläsaren att inte ha någon kant mellan dokumentet och dess innehåll, såvida värdet 0 har angivits, så klart.

#vanstermeny {
width: auto;
list-style-type: none;
float: left;
text-decoration: none; }

Här formateras själva listan där de två länkarna till min blog och till hockeybloggen finns.

Nummertecknet, eller brädgården, framför "vanstermeny" är viktig när man använder atributet id, som jag har gjort på listan i HTML-dokumentet. Annars visas inte formateringen, för CSS-dokumentet vet då inte att det är den diven, eller boxen, som avses med formateringen.

"width" anger bredden på listan och är här angiven till "auto", för att styras av listans innehåll.

"Float" används för att bestämma var boxen, listan, ska ligga. När "left" anges flyter den till vänster och text och annat kommer till höger om den vänsterstälda boxen/listan.

"List-style-type" och "text-decoration" anger här att det inte ska finnas några symboler framför listans objekt, länkarna.

#vanstermeny a {
display: block;
width: auto;
background: red; }

Här är länkarnas grund i samma box som ovan, "vanstermeny", formaterade. Bredden är, precis som i listan, angivna med auto och "display" används för att tala om hur listan, eller menyn, som det nu blir, ska se ut. Värdet "block" gör listan till en meny i CSS och det är därför atributet "id="current" har angivits i HTML-koden. "Current" talar nämligen om att det är den länken man för tillfället är inne på.

Sedan ser vi också att bakgrundsfärgen till länkarna är satt till röd.

#vanstermeny a:link {
color: yellow;
font-size: 1.188em; }

Här är då själva länkarna i samma box, "vanstermeny" formaterade. Färgen är satt till gul, vilket alltså kommer ge en gul text mot röd bakgrund i menyn. Storleken på länkarnaär satt till 1.188em, vilket är något större än standardstorlek för text. När det handlar om huvudlänkar kan man dock med fördel göra de ännu större för att markera att de just är huvudlänkar.

#vanstermeny a:visited {
color: yellow;
font-size: 1.188em; }

Här formateras länkar som man har klickat på. I det här fallet är formateringen exakt densamma som för obesökta länkar, men man skulle t.ex. kunna sätta en annan färg på dem e.d.

#vanstermeny a:hover {
background: purple;
font-size: 1.199em; }

Här har vi formatering för länkarna i menyn när man rör muspekaren, hovrar, över dem. Då ser vi att bakgrunden på länken man håller muspekaren på kommer byta färg till lila och att texten blir något större, 1.199em, till skillnad från normaltexten, som var 1.188em.

#vanstermeny a#current {
background: yellow;
color: red;
font-size: 1.188em; }

Här är då den aktuella länken, den man för tillfället är inne på, formaterad. I det här fallet är det min blogg, som man kan se i HTML-koden ovan, och då kommer bakgrunden att vara gul, medan länktexten är röd. Alltså tvärtom mot de andra länkarna i menyn, där texten är gul och bakgrunden är röd.

Observera dock att all denna ovanstående länkformatering endast gäller de länkar i boxen "vanstermeny". Ska man formatera andra länkar på sidan får man göra det separat, då bara genom att ange "a { xxx}", med den aktuella formateringen mellan klammrarna.

.center {
background: white;
width: 60%;
padding: 0.938em;
margin-left: auto;
margin-right: auto;
text-align: left; }

Nu är vi inne på boxen "center", som omsluter all brödtext på sidan. Precis lika viktig som brädgården är för atributet id är punkten lika viktig för class-atributet. Annars vet inte CSS-dokumentet att det är just den boxen som avses med koden.

Här ser vi att bakgrunden är satt till vit, vilket ger en skarp kontrast mot den övriga bakrunden på sidan, som vi angav till svart uppe i "body".

Vi ser också att boxen ska vara 60% av sidans totala bredd. % är, likt em, också en relativ måttenhet som kan anpassa sig efter fönstrets storlek.

Padding anger att innehållet i boxen ska vara en liten bit från boxens kant och margin-left/right med värdet "auto" anger att boxen ska ligga i mitten på sidan. "Text-align" med värdet "left" anger att texten i boxen kommer att ligga i vänsterkant av boxen.

p {
font-size: 1.188em;
font-family: verdana, arial;
color: black; }

Här har vi då själva texten på sidan. Det är storlek, typsnitt och färg angivet, lite som ett vanligt Worddokument, men här måste man koda allt enligt CSS och dess regler. Det går inte att bara gå in i en meny och ändra det, som man kan göra i ett Worddokument.

h1 {
font-size: 3.000em;
font-family: italic;
color: yellow;
text-align: center; }

Slutligen har vi då rubriken, "Välkommen till min blogg", som här är formaterad med färg, typsnitt och storlek även den, samt att den är satt till att ligga i mitten av sidan med "text-align: center;".

Det var alla element som fanns med i den korta HTML-koden ovan. Har man med andra element, t.ex. en tabell, en punktlista eller en vanlig länk utanför menyn måste man formatera de också. Alla element som finns med på en webbplats måste formateras för att visas korrekt. Sedan är det inte säkert att de visas korrekt ändå, det kan bero på webbläsare, dess inställningar och hur uppdaterad den är.

Det här är, som ni märker, en hel djungel, men jag tycker det är intressant. Det kräver dock stor noggrannhet och att man är noga med boxnamn och annat, så man lätt kommer ihåg dem och lätt kan gå in och ändra något och samtidigt ha full kkoll på vad exakt det är man ändrar. Det gäller också att ha koll på den aktuella doctypen, så man vet vilka atribut som är godkända enligt just den doctypen osv. Det har hänt mig flera gånger att jag kodat fel och upptäckt att element och atribut jag har använt inte är godkända i XHTML Strict. Då har jag fåttt ta bort dem och leta efter nya lösningar. Störst problem hade jag med min Flasspelare. Jag letade på nätet efter en bra och lättkodad ljudspelare och hittade till en början ett gammalt forum där kod för ljudspelare angavs. Jag testade den och det fungerade, men den koden var så gammal, så jag ville ha något nyare. Då hittade jag Googles egen Flashspelare. Flera andra spelare fanns på samma webbplats, men Googles verkade bäst. Jag infogade den, men det kom inget ljud. Jag kontrollerade koden och allt verkade stämma, men ändå inget ljud. Inte förrän jag lade upp sidan på servern. Då fungerade det plötsligt. Problemet var dock att den kod som spelaren använde var baserad på elementet "embed". "Embed" är inte godkänt enligt XHTML Strict, vilket jag också märkte när jag validerade koden. Så, det var bara att börja pilla och ändra i koden så att den blev godkänd i XHTML Strict. Det lyckades och då var det guld och gröna skogar, men det är samma spelare som finns i inlägget nedan och det var flera av er läsare som inte såg någon spelare där. Så något är uppenbart fortfarande fel.

Ett annat problem var att jag först tänkte låta sidor öppnas i nytt fönster med atributet "target" till länkarna, men "target" är inte heller godkänt i XHTML Strict. Jag letade runt på nätet efter någon annan lösning, men det tycks faktiskt inte finnas någon för tillfället. Idag kan man oftast välja själv om man vill öppna sidan i nytt fönster, i samma fönster eller bara i ny flik. Ett alternativ är att använda någon form av Javasctript, men den världen är jag inte så hemma på, så jag avstod från det och tänkte om gällande min webbplatsidé. Istället för att öppna sidorna i nytt fönster lade jag till en tillbakalänk på varje sida som jag från början hade tänkt skulle öppnas i nytt fönster. Nu öppnas de i samma fönster, men det är lätt att klicka sig tillbaka igen.

Jag nämnde ovan att klammrar, semikolon och andra tecken är viktiga när man kodar sin CSS-mall. Det kan också vara av stor vikt när man sedan lägger upp sin färdiga hemsida på en server. I kursen nu har vi använt en Linuxserver och de är extremt känsliga för versaler och gemener etc. Det innebär alltså att om man råkar skriva en bokstav fel i adressen till sidan, ja, då hittas den helt enkelt inte. Har man t.ex. döpt ett HTML-dokument till om_mig, då går det inte att skriva "Om_mig" i adressen, för då hittas inte sidan. Alla tecken måste vara identiska i adressen med de på själva dokumenten som man har lagt upp på servern.

Andra servers än just Linux är inte lika känsliga för detta och de kan dessutom sköta behörigheten till alla dokument automatiskt. På Linuxservrar måste man ange behörigheten manuelt. Det handlar om läs, skriv oh exekuivitet för de olika dokumenten. Man kan antingen kryssa i och ur vanliga checkboxes, eller så skriver man bara in ett s.k. OCT-tal. För mappar ska detta oftast vara 0755 och för filer 0744.

Jag förstår om ni för länge sedan har tappat tråden och inte har orkat läsa enda hit, men detta är i alla fall ungefär vad jag har pysslat med under hösten. Jag vill dock poängtera, igen, att det har varit väldigt mycket att göra för bara 7,5 hp.

Nu har jag det sista av den sista delkursen kvar och sedan väntar nya kurser i vår. Jag kollade mitt antagningsbesked tidigare idag och det lutar i nuläget åt att det blir sociologi på halvfart och distans vid Högskolan i Kristianstad.

Som jag skrev för ett tag sedan tänkte jag lägga upp en inspelning här på bloggen som jag också har tänkt ha på min webbplats i skolan. Den ligger redan upe på servern, men ska granskas och modifieras lite innan den är helt klar. Därför får ni inte se den färdiga webbplatsen ännu, men jag ger er som sagt ett smakprov på vad som kan hittas på densamma.

Det här är alltså jag själv som har spelat in. Jag har ursprungligen spelat in på kassett, men sedan digitaliserat det till en mp3-fil, som nu ligger uppe på servern, varifrån den hämtas nu när ni trycker på "play" här nedan.

Allt är improviserat och jag kommer på och utvecklar handlingen under pjäsens gång.

Hela projektet kallas "Adam och Daniel" och bygger på en verklig familj som vi känner, men de är kraftigt parodiserade i mina inspelningar och det finns inga likheter med den verkliga familjen Engvall.

Det hela började en gång när de hade varit hemma hos oss 2003 och där en av sönerna, Adam, sjöng lite för sig själv innan de åkte hem. Det tog jag fasta på och spelade in en random pjäs på ett band, med adams sång som utgångspunkt. Jag var då nästan 14 år.

Sedan har det fortsatt, utvecklats med tiden och idag är det en hel uppsättning karaktärer som ofta ingår i de olika inspelningarna, eller pjäserna. Det är bl.a. hela familjen Engvall, pappa Mats, mamma Tina, storasyster Sofia, dottern Johanna och tvillingsönerna Adam och Daniel. Utöver familjen har vi också Sofias kille Jeff, grannen Olle Colin, som ursprungligen kommer från de gamla Bertböckerna, Tant Andersson, som också hon kommer från Bertböckerna, Manzor, som alltid kör moppe och alltid vill raca med Jeff, som också är ett moppefan, Sven, som är förhörsledare på polisstationen i Motala och Benjamin, som ofta är hemma hos Engvalls och som ofta förekommer i samband med våld. För det är ett signum för inspelningarna. De är ganska våldsamma och det är inte sällan som alla har dött i slutet av varje pjäs.

Just den här pjäsen grundar sig på filmen Tsatsiki, morsan och polisen, vilket ni också kommer märka när ni trycker "play". Det börjar nämligen på skolgården, när Tsatsiki och morsan har varit hos rektorn i filmen. Jag spelade in denna 2008, såden har några år på nacken nu, men den är relativt kort och relativt förskonad från grovt språk, vilket annars kan förekomma ganska ofta i de olika pjäserna.

Det hela kan uppfattas som ganska våldsamt, men det ska tas med en glimt i ögat, för det är parodi, om även en ganska grov sådan ibland. Det kan också vara svårt att hänga med i tempot här nedan, men på hemsidan sen finns en förklarande beskrivning av vad som händer genom pjäsen, för att underlätta för läsaren/lyssnaren.

Så, jag ger er härmed Adam och Daniel - Tsatsiki från 2008!

 

Det kan hända att ni måste godkänna tillägget för att kunna visa och spela upp ljudklippet. Klicka då bara på "tillåt" i aktivitetsfältet så ska det fungera. Fungerar det inte får ni gärna säga till! Ange då också vilken browser ni använder.

I helgen var det dags för den andra omgången av Sverigeserien i goalball, den nystartade serien med syfte att ge oss breddlag mer matchspel än tidigare. Det var också årets sista framträdande ute på planen och vi kan kort och gott konstatera att 2012 avslutades betydligt bättre än det började, sett till matchandet. Första matcherna för året var nämligen i Stockholmsserien en mörk och snöig februarikväll. Det var det sämsta framträdandet vi har gjort på jag vet inte hur länge. Game i samtliga tre matcher, med siffrorna 2-12, 1-11 och 1-11. Det gav alltså 0 poäng och en målskillnad på 4-34 (-30) på tre matcher...

I helgen gick det bättre, även om spelet under lördagens tre matcher mycket väl skulle ha kunnat vara då i februari, för satan så dåligt vi spelade. Det var tre matcher långt under vår normala standard och långt under den nivå vi höll i första omgången av Sverigeserien, i september.

Första matchen spelades mot FIFH Malmö, som ställde upp med ungefär samma lag som senast, men med två ytterligare spelare, Sarah Winberg och Melle Hahn.

Det blev ingen rolig historia. Vi kom inte alls upp i normal standard och uppträdde som jag vet inte vad. Ingenting fungerade och vi låg under med 0-7 ett tag. 2-9 stod det i halvtid och slutresultatet skrevs till 8-12. En något bättre andra halvlek alltså, men definitivt inte bra. Vi försökte kommunisera med varandra, men det var grus även i det maskineriet, som normalt sett brukar vara ett av våra starkare kort, det var individuella misstag från samtliga på planen, vi täckte inte våra zoner och slarvade med tekniken. Ingenting fungerade. Ett riktigt bottennapp.

Andra matchen spelades mot Brukarhuset och även här blev det stora siffror. Matchen i sig var något bättre spelmässigt sätt, men inte alls i närheten av vad vi kan. Likt första matchen skrevs slutresultatet även här till 8-12.

Dagens sista match var mot våra värsta konkurenter, sett till tabellen, IFAS. Till den här omgången hade man i stort sett ett helt nytt lag, nu med Winter Andersson, Lisa Ly och Johan Häglerud i spetsen.

Vi stod för dagens bästa insats, men det var fortfarande långt under vår normalkapacitet. 5-8 slutade matchen och vi hade därmed 0 poäng och en målskillnad på 21-32 (-11) efter första dagens spel. Det att jämföra med första omgången av Sverigeserien, då vi låg på 3 poäng och en målskillnad på 25-24 (+1) efter en dags spel. Med andra ord, svart på vitt, klart sämre nu än i september.

Det var bara att ladda om inför söndagens tre matcher, då vi visade upp en helt annan nivå på spelet. Det var klasskillnad mot under lördagen, men det räckte ändå inte till mot FIFH i första matchen, där de kunde gå till pausvila med 3-2 på tavlan och där slutresultatet sedan skrevs till 6-4, med FIFH som segrare. Jämför man med lördagens match var det dock ett stort fall framåt för vår del, känslan var en helt annan än under lördagen och spelet fungerade mycket, mycket bättre för samtliga spelare. Tyvärr räckte det inte till ändå.

Känslan inför Brukarhusetmatchen, som var helgens näst sista, var ganska god. Gubbarna i Brukarhuset höll dock ett mycket bra försvar och kunde gå till pausvila med 3-1 på tavlan.

Jag tror vi lyckades göra ett spelmål under hela matchen, de andra två kom på straff. Slutresultatet skrevs till 3-6.

Alltjämt med 0 poäng under helgens gång var det så dags för helgens sista match, mot IFAS. Det var även detta en klart mycket bättre insats än under lördagen och faktum är att vi skulle ha haft en poäng med oss därifrån, men det dömdes aldrig mål för det. IFAS ledde med 6-4, men vi reducerade med bara några minuter kvar att spela. Närmre än så kom vi dock inte och matchen slutade 5-6 till IFAS. Målet som inte dömdes som mål var en boll som alla på vår bänk såg var mål och som måldomarna på andra sidan signalerade mål för, men som huvuddomarna inte dömde mål för, eftersom att de ansåg att hela bollen inte var över linjen. När jag fick veta det efter matchen gick humöret 90 grader rakt ner. Jag satt på en stol och såg sista matchen för helgen, mellan FIFH Malmö och Brukarhuset, skitförbannad innombords och försökte lugna ner mig. Tydligen hade vi haft ett likadant mål i matchen mot FIFH också, men det var väl av mer akademisk betydelse, eftersom vi ändå hade förlorat där, men när ett sådant domslut gör att man inte får med sig någon poäng alls, då känns det inte alls bra.

Det blev alltså 0 poäng och en målskillnad på 33-51 (-18) för hela helgen, till skillnad från första omgången, då det blev 6 poäng och en målskillnad på 46-49 (-3).

Ska man se något positivt så är det att söndagens försvarsspel var riktigt bra. Tyvärr fungerade inte offensiven alls lika bra som i september och då vinner man ändå inga matcher. Målskillnaden där blev 12-18 (-6), medan den förra gången blev 21-25 (-4). Totalt sett sämre även där, men just defensiven var faktiskt bättre nu än då. Synd bara att vi släppte in så grymt mycket mål under lördagen, då allting verkligen havererade totalt.

Tyvärr har jag inte kommit över några kompletta resultat och slutgiltig tabell för Sverigeserien 2012, men det kommer upp på hemsidan så småningom. Håll utkik där! Klart är hursomhelst att FIFH Malmö tog hem den slutgiltiga segern, tätt följda av Brukarhuset, som bara var några mål efter FIFH i slutenden. IFAS tog bronset och vi blev fyra, trots den där riktigt bra tävlingshelgen i september.

Nästa år kör vi vidare, då med två omgångar under våren till att börja med. En i Göteborg och så en på hemmaplan i Linköping. Då är det nya matcher, en ny serie för 2013 och då startar alla med lika förutsättningar, noll poäng, så då är det bara att ge gärnet igen!

 

I fredags var det som sagt idrottsgala här i Östergötland, där jag var nominerad till årets handikappidrottare, tillsammans med Maria Bjurström (boccia) och Josefin Abrahamsson (bordtennis).

Det var en mycket trevlig tillställning, där det först bjöds på lite mingeldricka, moserande vin, varefter vi satte oss till bords och Chris Härenstam och Marika Eriksson, som gjorde ett eminent jobb som programledare för kvällen, öppnade tillställningen.

Till mat blev det fläskfilé, potatiskaka och ädelostsås med svartvinbärsmouse och bär till efterrätt. Riktigt gott måste jag säga. Till maten ingick också vin med refill.

Under kvällen underhöll flera svenska artister, såsom Jennifer Brown, Linda Lampenius och Barbados. Kanske inte riktigt min musikstil, men duktiga var de och främst jennifer Brown har ju några riktiga 90-talsklassiker.

Det var inte bara underhållning under kvällen. Flera fina vinster delades också ut. Det var bl.a hockeybiljetter och innebandybiljetter, som man kunde vinna genom en lott som alla hade fått vid sin plats innan man satte sig till bords. Där fanns också buljetter till LVC, Linköpings volleybolllag, och ett presentkort på en kryssning till Finland med C-hytt. Dessutom fanns en stor låda som företag kunde buda på under kvällen. I lådan fanns bl.a. fyra biljetter till Sverige - Kanada under hockey-VM i Stockholm senare i vår, en resa med Mikael "Musse" Håkansson till Ryssland, där man skulle få träffa x-leksingen Niklas Persson, en heldag med LHC, där man både fick se uppvärmningen, äta lunch med laget, vara med i omklädningsrummet och se matchen från VIP-plats och ett flertal biljetter till både ÅFF och IFK Norrköping till nästa säsong i Allsvenskan. Ingen dålig låda med andra ord. Det hade varit häftigt att få uppleva allt det kan jag säga.

Priset då?
Ja, inte helt oväntat var det Jossan som tog hem priset för årets handikappidrottare i Östergötland. Ett paralympiskt brons är svårt att slå och jag hade nog blivit mer förvånad om hon inte hade vunnit, så jag känner mig inte alls besviken över det.

Jag tycker det var en väldigt trevlig kväll, kul att gå på gala, och många kända profiler, såsom Kenta Nilsson, som är gammal hockeyspelare, Roger Melin, som tog upp AIK i Elitserien och nu är tränare för LHC, Mattias Beckman, som nu också tog pris som årets junior och som var med i J-VM-laget som tog guld i vintras, Mikael "Musse" Håkansson, som har spelat många säsonger i LHC, Kim Martin, som har varit med i några OS och är hockeymålvakt på damsidan, och inte minst ovan nämnda artister och programledare.

På Topp100:s hemsida kan man se bilder och läsa mer om galan.

Ett rejält snökaos har som bekant utbrutit i hela södra Sverige. Tror ingen har missat det. Trots det var jag och tränade igår, men jag är glad att jag inte åkte hemifrån, för då hade det träningspasset blivit en heldagssyssla, för det tog drygt en timme att bara åka mellan Linköping och Mjölby, mer än en fördubbling mot i vanliga fall. Nu åkte jag från Jennifer innan träningen och ute hos dem, mitt ute på landet, var det nästan oframkomligt. Trots att det skottades lite på morgonen var snön över mina kängor när jag senare åkte därifrån. Ett möte vi skulle ha haft ang. en svartkrog som ska öppna i Norrköping ställdes också in p.g.a. vädret. Det handlar alltså inte om en svartkrog i den bemärkelsen att den är olaglig, utan i bemärkelsen att man äter i totalt mörker, precis samma koncept som den svartkrog som redan finns i Stockholm. Syftet är att gästerna ska få äta och känna på hur det är att inte se och att bara en sådan självklar sak som att äta inte är det lättaste när man inte är van.

I helgen hoppas vi att snökaoset har lagt sig litegrann, för då ska vi nämligen ner till Malmö för den andra omgången av Sverigeserien. Det blir tåg ner dit och vi håller alla tummar som går för att vi inte ska bli allt för sena och komma fram någon gång mitt i natten...

Bloggen kommer som sagt genomgå förändring innom kort och jag har dessutom en rolig grej för er läsare framöver. Under hösten har jag ju läst webbdesign på distans. Webbplatsen börjar ta form och är snart klar. Därför tänkte jag delvis berätta om kursen och låta er se slutresultatet när webbplatsen är klar, men också lyssna på lite av dess innehåll, för ja, det kommer vara ljud, med mig själv, på den. Håll utkik efter det!