Då var vi hemma igen från årets sista tävling.

Vi åkte ner i fredags. Jag var ju hemma från skolan då eftersom att jag kände mig lite sådär efter sprutan. Det gjorde ont i axeln och så kändes det som om jag hade feber.
Jag var lite orolig för hur det skulle gå att spela på lördagen, men det var faktiskt inga problem alls.
Vi åkte som sagt ner, med Alle som chaufför. Det gick bra och vi hittade nästan direkt.

På kvällen åt vi pizza och körde plump. Det gick riktigt bra och jag vann ganska klart. Jag tror bara jag fick 3 plumpar. Emma kom överlägset sist med bara 60 poäng. Jag fick 174 eller vad det var.

I lördags var det upp klockan 7 som gällde. Vi åt frukost och gick sedan ner till hallen där vi skulle spela våran 1:a match 9:20. Innan dess hann vi kolla lite på Lions, det danska laget vi mötte nere i Malmö, mot Finland. Lions var dock inte samma Lions som vi mötte nere i Malmö. Då hade de ju bl.a. gamla landslagsspelare med. Här var det mindre spelare. Finland hade tydligen aldrig spelat tillsammans innan turneringen, men vissa av de hade i alla fall spelat i några år. Vi tyckte inte något av de 2 lagen verkade så jättebra och vi skulle nog ha en bra chans mot båda 2 trodde vi. 10-10 slutade den matchen.

Sedan var det dags för våran 1:a match. Det var mot Polen. De hade någon/några av de spelarna som var med i Stockholm games för några veckor sedan. En av dem spelar i bara shorts och är 2.10 lång, så han täcker nästan allt. Hårt sköt de också och vi hade inte en chans. Det blev game efter ca 6 minuter med 10-0.
Det var inte våran bästa match vi har spelat och vissa av målen skulle vi ha tagit. Ett skott gick mellan min arm och kropp och in i mål. Jag hann helt enkelt inte ner, men det var ju inget löst skott direkt. Ett annat skott styrdes på mina ben, som jag inte hann få ut helt, och in i mål och ett 3:e skott studsade över benen och in i mål, men det var som sagt inga lösa skott.

Polen var helt överlägsna och skulle egentligen inte ha varit där. De hade visserligen åldern inne, men vissa av dem var ju landslagsspelare. Det fanns ju andra turneringar de kunde ha åkt på istället, men de trodde nog att de skulle få lite mer motstånd än vad de fick.
Efter våran match blev de t.o.m. tillsagda att de inte fick skjuta så hårt som de gjorde. De sköt t.o.m. sönder en sarg när de tränade skott inför en match.

Våran 2:a match var mot danskarna, Lions, som vi hade sett innan. Tyvärr underskattade vi dem nog lite för mycket. De var bättre än vad vi trodde. Vi tog visserligen ledningen med både 2-0 och 3-1, men mot slutet tappade vi det en aning och de vann faktiskt med 5-7. Det kändes lite surt, men efter att ha sett deras senare match mot Polen, där de ledde med 2-0, stärktes våran insats en aning.
En sak lärde vi oss i alla fall och det var att man inte ska underskatta motståndet. De förlorade visserligen matchen mot Polen senare med 14-4, men de gjorde i alla fall mål på dem och det var riktigt bra. Deras center var förövrigt helt otrolig. Hon var 12 bast och ungefär lika hög som målet, ca 120-130cm, men hon täckte precis allt! Hon var grymt bra! Liten och ettrig och överallt var hon. Dessutom såg det ut som om hon hoppade omkring på huk och bara tog bollen där den kom. Hon slängde sig inte ens. Helt otroligt. Hon kommer vara med i danska landslaget om några år, det vågar jag sätta något på.

Våran 3:e och sista gruppspelsmatch var mot Finland. De hade ju spelat 10-10 mot Lions och sedan blivit gamade med 10-0 mot Polen.
Här öppnade vi riktigt bra och vi ledde med 7-1 efter 1:a halvlek. Till slut blev det 9-3. En riktigt bra match måste jag säga. Jag fick till mina skott mycket bättre än mot danskarna och Polen. Vårt försvar var inte dåligt det heller. Inte ens när jag fick spela högerback i 2:a halvlek när Ther kom in och ville spela vänsterback.

Gruppen slutade alltså så att Polen vann med maximala 9 poäng efter matchsiffrorna 10-0, 10-0 och 14-4. De slutade på +30 i +/-. De gjorde alltså 34 mål och släppte bara in 4. Game i varje match blev det.
Därefter kom Lions med 4 poäng efter matchsiffrorna 10-10, 5-7 och 14-4. De slutade alltså på -8 i +/-. De gjorde 21 mål och släppte in 29.
Vi kom 3:a med 3 poäng efter matchsiffrorna 10-0, 5-7 och 9-3. Vi gjorde 14 mål och släppte in 20 och slutade alltså på -6 i +/-, 2 mål bättre än Lions.
Finland kom sist med 1 poäng efter matchsiffrorna 10-10, 10-0 och 9-3. De gjorde 13 mål och släppte in 29 och slutade alltså på -16 i +/-. Så hade vi bara lyckats hålla ledningen mot Lions, eller i alla fall tagit någon poäng, hade vi gått vidare. Vid oavgjort där hade vi fått 4, Lions 2 och Finland 1. Hade vi vunnit hade vi fått 6 och Lions och Finland 1.

Så nära var det alltså att vi gick vidare till semifinal. Nu fick vi istället spela om plats 5-7 mot Finland och FIFH Malmö från andra gruppen. Där var de bara 3 lag, för Kosovo kom inte. De hade blivit sjuka. Hade vi hamnat i den gruppen hade vi nog haft lite större chans att gå till semifinal. Där var det ju FSBU, som vi slog förra året, ett annat danskt lag, Tigers, och så FIFFH Malmö.

FSBU vet jag inte om vi hade slagit i år, för de var ruskigt bra och gick till final. Tigers hade vi kanske kunnat slå och FIFH hade vi nog haft en bra chans mot.

Nu blev det ändå som det blev och det återstod 2 matcher.
Den 1:a var återigen mot Finland. Här öppnade vi ännu bättre och jag gjorde 1-0 på 1:a skottet. Vi ledde med 9-1 efter 1:a halvlek och var nära att gama de flera gånger, men vi lyckades inte riktigt. Till slut blev det 12-5. 5 mål bakåt var nästan lite i överkant. Vi blev nog lite för självsäkra där mot slutet och släppte till några billiga mål, men vann gjorde vi i alla fall.

Vann gjorde sedan även Finland i sin sista match när de krossade FIFH med hela 15-5. Därmed gjorde de något som vi ännu inte har lyckats med, gama ett lag. Noterbart är att de hade tagit efter en hel del av det spel vi spelade mot dem i den matchen. De knackade i golvet, som vi har börjat med, och de pratade mycket mer med varandra. I matcherna mot oss var de i princip helt tysta.
Stefan Gane, som var coach för FIFH, blev lite upprörd i den matchen efter att det hade blivit "out" och måldomaren sedan slängde in bollen utan att någon av deras spelare rörde bollen. Den rullade i mål och det blev mål. Det dömdes sedan bort igen, helt korrekt. Måldomaren ska ju lägga bollen vid backlinjen, men det gjorde han uppenbarligen inte, för då hade den inte kunnat rulla bakåt in i mål. Så det blev inget mål där, men de förlorade i alla fall.

Våran sista match var just mot FIFH. Jag började på bänken för att Ther skulle få spela från start i någon match. Vi gjorde det riktigt bra och ledde efter 1:a halvlek då jag byttes in. Det började ju inget vidare för min del när jag fick "high ball" på 1:a skottet, som dessutom blev ett tvåhandsskott. Jenan, som spelade i FIFH, lade den straffen. Han gjorde en fuling, som Albin körde med när han lade våra straffar. Han gick åt ett håll och sköt sedan en diagonalare till min högerstolpe. Jag tog först 1-2 steg åt vänster, men märkte sedan att bollen gick åt höger och slängde mig däråt. Det var precis att jag inte tog den. Hade jag inte tagit de där 1-2 stegen åt vänster hade jag tagit den.
Sedan fick jag straff för high ball igen lite senare, men den här gången tog jag den. Jenan försökte med samma grej igen, men den här gången slängde jag mig åt rätt håll.

Totalt sett så tycker jag inte att det var någon vidare match från min sida, men vi vann i alla fall med 8-6 och slutade 5:a i turneringen.

När det gällde semifinalerna slog 1:an i våran grupp,Polen, 2:an i andra gruppen, Tigers. Jag vet inte exakt vad det blev, men game blev det i alla fall.
FSBU slog Lions och match om 3:e plats väntade för danskarna. Där ställdes de mot sina landsmän, Tigers. Det blev en riktigt jämn match som vi delvis missade att se när vi var och åt, men Lions gick segrande ur det hela efter att ha vänt i slutet tror jag.

Finalen var en bra match där Polen, så klart, drog det längsta strået och vann, men inte med game. Matchen slutade 14-6. Nicolina, Lisa, Fia, David och Tobias gjorde det grymt bra och fick ett hedrande silver.

Polen vann alltså det hela före FSBU, Lions, Tigers, vi, LIHF, Finland och FIFH kom 7:a.

Totalt sett tycker jag ändå att det var en bra genomförd turnering där vi i alla fall vann 60% av våra matcher och slutade på totalt +3 i +/-. Bra gjort, men det hade ju varit kul och fått spela semifinal. Jennifer fick i alla fall pris för mest gjorda mål, som jag fick förra året, på damsidan, 8st. Hur många jag och Albin gjorde vet jag inte, men jag ska kolla upp det. Pris fick vi inte i alla fall, för det fick en från Polen, så klart. De var egentligen lite för bra för att vara med där tycker jag, men nu är det som det är.

Nästa stopp är Malmö open i februari och där kommer vi kanske att vara med med 2 lag, så att alla får följa med. Ett lag med mig, Albin och Jennifer och ett lag med Ther, Jakob, Oskar och Jonas. Kanske också Andreas, om han klarar det då. Han har som mål att försöka börja träna igen efter jul.
Det blir säkert bra och det kommer bli kul. Det är när man kommer ut på tävlingar såhär som man fattar varför man tränar. Alla träningar är inte så roliga, men när man kommer ut på en tävling såhär och får tävla mot andra lag och se vad man har utvecklat, och inte minst, vad man behöver träna mer på, då är det riktigt kul!.

Jag och Albin pratade med Gane efter alla matcher och han tyckte att vi skulle höra med Pelle och se om man kan stanna kvar efter träningarna på lördagarna och stå och skjuta lite. Det vore riktigt bra om det gick, så det ska vi prata med honom om. Dessutom borde vi träna mer skott även på onsdagarna och inte bara köra fys i 2h där. Om man t.ex. kör hård, riktigt hård, fys i 1h och sedan skott i 1h vore inte helt fel. Styrkan kan man ju sköta på egen hand om det skulle behövas, men skott är ju lite svårt att träna någon annan stans än på träningarna. Vi får se vad som händer. Kul har det i alla fall varit och det här var sista Canon cup för min och Albins del. Nästa år är vi för gamla.

Vi avslutar här med en låt, en riktigt gammal klassiker, John Skatman - Skatman!