Skadad...
Tid: 19:00:53 Datum: 2010-11-22 Kategori: Goalball
Då var jag återigen hemma efter ett landslagsläger.
Vi åkte upp till Stockholm i fredags. Albin var ju nominerad till Östergötlands handikappidrottare, så han var på en gala i fredags kväll, tillsammans med massa annat folk och div. kändisar. Piraternas tränare och Lotta Sjelin var bl.a. där.
Jag fick alltså åka själv från Linköping, men det var inga problem. Florim och Jörgen ropade på mig när jag gick på tåget så att jag visste var jag skulle.
Framme i huvudstaden åt vi på Donken en snabbis innan jag skulle sova. Jag var jättetrött, för hade sovit urdåligt natten innan, somnat runt 5 och vaknat 7.
Somnade jag då? Icke. Jag var nära på att somna, men så vaknade jag och kunde inte somna om. Kallt var det också i rummet och jag ville bara att världens finaste skulle hålla om mig...
Till slut somnade jag i alla fall, runt 4. 7:20 var det upp igen för att äta frukost, varpå vi gick från hotellet, Ta in i Sköndal, till hallen. Där värmde vi upp, sprang 7 minuter och mjukade upp alla leder och muskler. Inskjutningen gick sedan riktigt dåligt och jag fick knappt till några skott alls.
1:a matchen, som vi spelade 2x15 minuter, gick inte heller så bra. Jag släppte några bollar mellan kroppen och armen när jag slängde mig, och även några som studsade över armen när jag slängde mig åt vänster. Jag körde fortsatt med min gamla försvarsteknik, d.v.s. jag sitter på högerknät och har vänsterfoten i marken. Då får jag alldeles för hög tyngdpunkt. När jag slänger mig åt vänster, med huvudet först, trycker jag ifrån uppåt med vänsterfoten innan jag skjuter ut åt vänster. Samma sak åt höger när benen kommer ut först.
Så efter 1:a matchen visade Florim mig hur han menade, det som han visade förra lägret, som han har mailat om, men som jag inte har haft tillfälle att öva på.
Där sitter jag med vänsterknät i golvet och högerbenet snett ut åt höger, för att kunna skjuta ifrån när jag slänger mig ut åt vänster med huvudet först. Tyngdpunkten blir då lägre och jag trycker inte uppåt, utan mer åt sidan, när jag slänger mig, vilket får till följd att bollarna som tidigare hann gå mellan kroppen och armen, inte hinner det. Tekniken känns ganska ovan, men jag provade i 2:a matchen och det gick faktiskt ganska bra. Det är bara att träna, så sitter det mer och mer.
Innan lunch körde vi ytterligare en match och jag tycker det gick bättre och bättre ju längre dagen gick.
Till lunch blev det pasta och köttfärssås på G-star innan det återigen var dags för uppvärmning. De 7 minuterna vi joggade då kändes mycket längre än på förmiddagen, men det gick.
Matchsspelet fortsatte att gå hyfsat, tills olyckan var framme. Minns jag inte fel var det jag och Magnus som var backar och Fatmir i mitten. Jag och Magnus bytte plats och jag fick spela högerback en stund. Jag gillar det inte alls och är inte så van vid det, så troligen slängde jag mig lite för långt fram, vilket gjorde att Fatmir landade på min vänstra handled, som vek sig och där var mitt spel för helgen över.
Jörgen sprayade först kylspray på handleden och så fick jag ha kylbandage med ispåse en stund, innan vi satte på ett vanligt bandage.
Handen var i princip obrukbar. Jag kunde inte lyfta något, kunde knappt gripa eller räta ut fingrarna helt. Det gick dock att röra på dem och känseln var kvar. Så inget var brutet, för det vet jag minst sagt hur det känns. Det var lite samma känsla som då, men betydligt mildare.
Att duscha och ta på sig tog dock väldigt lång tid efteråt. Jag kunde inte använda handen till att dra upp blixtlåset i jackan, inte till att dra igen väskan, inte till att dra av mig skydden, inte till att trycka ut duschkräm, ingenting i princip, så jag fick göra allting med en hand och Albin, som hade kommit upp till Stockholm under förmiddagen, fick hjälpa mig att dra igen väskan, för det gick inte. Att få av sig armbågsskydden och tröjan var inte heller det lättaste.
På kvällen åt vi på en restaurang i vilket fall. Där åt jag en god pizza, som sådan tur är inte är så svårt att äta med en hand.
På kvällen var både jag och Albin väldigt trötta, så vi lade oss redan runt 9, låg och pratade ca 1h och somnade sedan, men icke. Några timmar senare vaknade jag igen och kunde inte somna om. Jag låg och läste i några timmar, messade lite med min skatt och somnade till slut runt 5.
2h senare skulle vi upp igen.
Handen gjorde lika ont och jag hade problem med att hålla skeden när jag åt frukost, men det gick. Jag kunde dock inte vinkla den mot munnen, så jag fick böja ner huvudet istället.
Efter frukost gick vi återigen iväg till hallen och det var tur att jag inte skulle spela kände jag. Jag var väldigt seg. Så hela förmiddagen satt jag vid sidan av och kollade på de andra och rörde på handen och handleden så gott det gick.
Lunchen åts återigen på G-star och vi avslutade lägret med att gå igenom hur planeringen ser ut innan IBSA World games i Turkiet i april. Det är en del som händer innan dess kan jag säga, men jag vet som sagt inte hur många tävlingar Albin och jag får vara med på. Kanske får vi följa med för att se hur det går till och titta på, men spela lär vi inte få göra. Dock blir det inget Idre i vår, tyvärr. Det är den 26 mars till 1 april. Helgen 26-27 mars är det träningsläger innan Turkiet, så det blir inga skidor i vår tyvärr. Slaget om Siljan, Leksands utematch den 26 februari, får jag också skippa, för då är det också landslagsläger...
Under tiden vi väntade på Centralen innan tåget gick satt jag näst intill och sov, vilket jag även gjorde på tåget. Så igårkväll blev det tidigt. Redan vid 11 lade jag mig och somnade, sov till 12, vaknade, somnade igen och sov till 4. Sedan var jag vaken till 6, somnade igen och sov till 11. Idag har jag i princip inte gjort något alls, men handleden är bättre. Jag tog av bandaget för att kolla om det var svullet. Det var det inte, men jag hade skavsår på hela handleden efter bandaget. Nu kan jag i alla fall lyfta en tom temugg, hålla i skeden som jag ska, vrida armen hyfsat mycket och gripa lite halvt. Någon träning lär det dock inte bli på några dagar...
Varför känner jag mig så ensam?
En människa behöver närhet, kramar, beröring och kärlek för att må bra, både från vänner och den man älskar. Inget av det kan jag få här, för jag har inga direkta vänner i närheten, förutom Albin, och den jag älskar bor 30 mil härifrån. Jag vill bara vara där, i Sveriges näst största stad, hela tiden. Jag trivs där och kan mycket väl tänka mig att bo där. Faktum är att det är det jag vill. Bo där, tillsammans med den jag älskar mest av allt i hela världen. Det är det mitt hjärta säger, det är det ända jag vet om min framtid. Skulle det visa sig att det inte blir så, vad gör jag då? Var tar jag vägen? Vad ska jag göra? Jag har ingen aning, allt är totalt blankt. Jag vet ingenting om min framtid, ingenting förutom det jag nyss nämnde.
Alla har sina drömmar och mål i livet. Man lever för att förverkliga dem så att man blir lycklig och når dit man vill. Jag har 2 drömmar. En privat och en sportslig. Den sportsliga ska jag uppnå, den kan jag helt styra över själv, men den privata är det inte bara jag som styr. Hur mycket mitt hjärta än skriker efter det och hur mycket jag än vill, så går det inte om den andra parten inte vill. Vad ska jag då leva för? Då har jag inga mål att kämpa för, jag vet inte vad jag vill, vet inte vad jag vill göra, vet inte ens var jag vill bo. Kanske flytta ner till Göteborg i alla fall? Vågar jag det? Jag vet inte. I vilket fall som helst så skulle det bara kännas fel att flytta i nuläget, för den ända jag vill flytta ihop med är Henne, med stort H. Flyttar jag själv kommer det bara kännas fel och tomt. Blir det inte som jag hoppas, tror och lever för, då är risken nog stor att jag fastnar här i närheten ett bra tag framöver, utan några direkta vänner och med träningen som ända drift. Jag hoppas så innerligt att jag slipper vara med om det, att det kommer bli bra, att framtiden blir precis så som jag/vi vill, att våra hjärtan leder oss dit, till en gemensam framtid, till ett lyckligt liv tillsammans. Det är min största och vackraste dröm här i livet.
Vi avslutar i alla fall med en låt, DJ Splash's gamla hit från 06 eller 07, med titeln som passar mycket väl in på hur jag vill att det ska vara nu, A beautiful day! Ca 30 sekunder in i låten och knappa minuten framåt är det bästa, emligt mig :)
aj, inte kul med skador!
sv: jo precis. går säkert lätt sönder om man tappar den :)
jobbigt med en skada :)
och angående det där med flytt så tror jag det kommer bli bra, man måste ofta göra en nystart om man vill ha en förändring i livet :)
svar: jag har en Ipod nano, den som kom ut för typ två-tre år sedan tror jag, jag har i alla haft den i två år nu i november :)
har inte någon direkt favorit, men det med att man sväljer några flugor i genomsnitt när man sover är riktigt äckligt :p
Jag kan bara lyssna på sån musik när jag är jätteglad, om jag är trött tycker jag bara att den musiken är jobbig..haha!
yes, denna lugna helgen får kompensera för den kommande helgen för då är det minsann inte en lugn stund!
SV: haha, pannakotta.. vet inte ens vad det e X) fast e det inte sån där gelégrej? Det kan jag leva utan :P däremot chips - det måste jag ha! xD
Det finns massor av metoder för forskning där djurplågeri inte är involverat! Det finns t.ex. en slags dator-simulator som kan förutse vad som kommer hända om man lägger till det ämnet på huden och likande.. Sen kan man testa på människor, frivilliga såklart :P då kanske det är en salva eller liknande som ska kontrolleras. Har själv varit med i en sån prövning när jag var liten. Sen finns det också forskning på celler som inte sitter på en levande varelse. Celler (eller vävnader) som ligger i små provburkar så kan man droppa ner olika ämnen och se hur det reagerar.
Allt detta kan användas egentligen - men många industrier anser att det är för dyrt eller för krångligt eller nåt.. därför väljer dem att utsätta levande varelser för fruktansvärda tester istället. exempel på vetenskapliga tester som görs nu i Sverige är att man syr ihop kattungars ögon, skär av hälsenor på råttor och hänger upp dem i svansen för att se hur senan läker, borrar i hjärnan på råttor och möss.. det finns massor av liknande fall. Och alla dessa är inte ens viktiga. Det handlar bara om att vissa människor är så otroligt egoistiska och intresserade av vad som kommer hända "om man gör så". Och för att ta reda på dessa onödiga fakta så utnyttjar dem djur.
Oj, glömde kommentera ditt inlägg! :P
Usch! aj va ont på handen :S låter riktigt ruskigt..
å kan tänka mig hur jobbigt det måste vara emd dålig sömn inför en match.. eller flera matcher som det verkade vara.. Är du hockey-målvakt? :) spelade innebandy förut "på seriöst" (korpen nu :P) å då var jag alltid så otroligt nervös inför matcherna! Om jag inte hade sovit ordentligt innan en av dem då hade det inte funkat.. inge bra å va trött innan mans ka sporta.. :S
Det kommer säkert bli bra, håller tummarna för dig!
Jobbigt med skadan men vilken tur att du redan känner att det känns bättre:)
Var ganska pissed igår, ja. Tur att fanskapet är sparkat!
Tro är detsamma som att inte veta :)
Kram
Har inte bestämt mig ännu :)
Haha, P säger också det ;). Tjugofem över och tjugofem i heter det xD
Det är lugnt, förstår dig..
Men jag är supersnäll..=)
Jadu jag bor i Norrköping, det vet du väl vart det ligger? :)
Haha inget slår väl Apotekarnes och Nygårdas julmust? :*
Aj jobbigt med en skadad hand :(
svar: För att han jobbade hela helgen när jag var uppe i Göteborg. Så han fick allt ta sig ner till mig istället.
Han var nere med sina kompisar som spelar i Sävehof på en handbollsturnering i Åhus och sen var de på samma fest som oss en kväll. Så träffades vi, satt vid ett av borden och snackade hela natten.
Nej det är inget byte från Malmö till Göteborg, det går direkt så det är skönt.
Men det är x2000 då va? Från Linköping alltså. Det går ju lite snabbare.
Jag gillar skånskan, eller det beror på typ i Trelleborg, Malmö, Landskrona och där är det inte sååå underbart haha. Men Kristianstad eller Ystad är faktiskt fint :)
Finns så många kul dialekter, min kille är från Dalarna från början så han snackar... underligt :P
Det är himla mysigt att vara sambo men också väldigt jobbigt, man kommer så nära varandra.
Då förstår jag. Det är tunga grejer det där. Förstår att du hoppas men jag tror det viktiaste i sådana situationer är att finnas där. Jag har själv haft mina stunder och ett tag till och med gått på tabletter, men man fixar det. Det gäller bara att kämpa och att det finns folk runt en som inte ger upp.
Kram
Haha coolt att det bara är 50 minuter emellan då? eller? Haha.
Nej men skrev det bara så fort.. kände mig stressad, hade en massa kommentarer att svara på osv.. så tänkte inte på svenskan när jag skrev.. är jag ursäktad? (A)
Hur kan man inte tycka om julmust? It's awesome! :D
Vill inte ha kalvskinn på skärmen...
Haha, nej tjugofem över och tjugofem i ;)
Jo, Ung Vänster Skellefteå. :)
Kram
Nej gud, segt med skadan. Är så himla underbart när man inte kan göra något själv.. inte. :(
Och jag håller nog med dig, skinkan ska vara rökt! Eller inte alls, hehe :D
Svar: Njae, inte så ofta.. Ibland :)
Aj, aldrig skoj att skada sig :/
Svar: Ja det är skönt. Nu hade vi inte träffats på.. lite mer än en vecka men vi försöker verkligen träffas så ofta vi kan. Lite knepigt då han är iväg helgerna, jobbar nätter och jag pluggar hela veckan.
Inte pratat alls? Vad jobbigt! Det hade jag aldrig klarat av. Vi ringer nog och pratar 1-2 timmar varje kväll + massor på facebook typ hela natten. Förstår att det är skitjobbigt för er, jag hade gått under.
Vad bra att det går framåt i alla fall, jobbigt att vara skadad.
Det är öresundståg och de går ju inte såååå himla fort om man säger så.
Det är påfrestande men helt klart värt det. Man får bara lära sig gränser, man måste verkligen ha sitt eget liv när man bor så nära varandra. Att man inte blir sittande där på soffan tillsammans VARJE kväll för då tror jag man blir galen till slut. Men å andra sidan är både min ex-sambo och min nuvarande kille sådana som är iväg otroligt mycket så jag har nog hittat rätt, för jag behöver verkligen min ensamtid :P
Men det är ju ett förtroende i alla fall. Sen är det ju så när man mår psykiskt dåligt att man drar sig undan från alla och då behöver man att de man drar sig undan ifrån drar en tillbaka lite. Man kan alltid göra något, det känns hopplöst om man dras in i det där mörka men man kan alltid ta sig ur det men det kräver otroligt mycket och det är så mycket tyngre än vad folk inser.
Jo men så är det nog för alla i den situationen, man har inget högt värde på sig själv. Nej men man vill väl alltid fixa det själv? Att sträcka ut en hand och be om hjälp, då känns det som man misslyckats. Den går inte att få upp på något magiskt sätt men jag tror att det behövs någon som sätter ner foten och faktiskt tvingar till hjälp ibland. Jag ville verkligen inte men jag blev tvingad av min familj och jag är otroligt tacksam för det idag för jag vet att jag inte fixat det utan hjälp då. Jag var skitsur och jag hatade dem men idag så är jag bara så oerhört tacksam att de orkade ta den kampen. För man inser inte att man behöver den hjälp som man faktiskt behöver. Man vill inte inse det.
Kramar
Med skivstång blir det träning för axlar, armar, rygg och ben. Alltså, skivstångsträningen täcker det mesta förutom magen i princip, tycker det är en kanon kul form och riktigt skönt att inte behöva hålla på med massa knepiga maskiner.
SV: ja, ja vet faan inte varför dem gör dem där sjuka testerna.. ingen anledning egentligen. Just det där med katterna skedde inne på Karolinska Institutet i Stockholm.
Goalball.. Aldrig hört talats om, sorry X) men va roligt me lite ovanliga sporter, istället för att alla ska spela fotboll.. hehe X)
Ja sluta på innebandy för att mitt lag va helt cp.. Vi slogs ihop med laget som var ett år yngre, för att vi var för få. och i det laget var det många som va värsta töntiga å ville typ bara sminka sig och fokuserade inte på träningen.. Sen typ spydde ja inför varenda match också, för jag var så jävla nervös.. då började jag fundera på att börja spela lite mer avslappnad istället och fokusera på att ha roligt. och det har jag nu :) korpen e asroligt, å det är både killar och tjejer i alla åldrar. yngsta e jag, 16 å älsta e typ 65 nånting. Det är kul också för jag kan spela med min pappa i detta lag, det är ganska roligt :)
Nej de där har jag faktiskt aldrig hört talas om... jag är inte alls insatt i såna teorier... ler. Men givetvis påverkas vi mycket mer än vi inser av det vi har med oss från barndommen. Men jag vet oxå att man kan förändra om man har viljan.
Men har du gjort de illa? Hoppas verklgien att de ger sig fort men du har väl stukat dig helt enkelt. Lätt hänt att man krockan å faller på varann.
Hinner inte läsa nu eller rättare sagt ja e så trött å ledsen så jag itne orkar... kollar tillbaka sedan.
//Tess
inte mycket sömn där mellan fem och sju inte!
sv: jo det gick bra att träna :)
sv: Jag ska flytta till västmanland!
SVAR: det gick inte alls så bra som jag hade tänkt mig. Det sprack direkt imorse när jag skulle ställa in gröten i mikron, men istället mjöken. I MJÖLKPAKETET och allt.. Vet inte riktigt hur jag lyckades med det, men jag gick iallafall till köksbordet och skulle sätta mig och fick då syn att mjölken stog där. En massa svordomar flög ur mig och det va förstört. :(
Ja, absolut.. Det ska jag verkligen göra! :)
Smidigt att McDonalds ligger 10 meter ifrån hotellet haha!! Frukost, lunch, middag :)
Jag har alltid undrat vilka som bor på Ta inn, haha, nu vet jag! Hur var det där då? Ganska mysigt hotell ändå va?
SVAR: det tycker jag också att du ska. Den är faktiskt en riktig toppenfilm. Kan nog vara en utav dom bästa som gjorts, enligt mig!
och jag tror faktiskt det beror på att jag var trött. Alla bara skrattade åt mig och det glädjer ju mig, att jag kan få folk att skratta för mina tokigheter iallafall! ;)
Det jag tycker är bra med din blogg, är att du skriver så välskrivna, väldigt lååånga. Jag blir så glad när jag läser din blogg. Hihi! :)
usch, tråkigt med handen!
sv:
alltså jag vet inte vad rörelserna heter som vi gjorde när vi tränade och kan inte riktigt förklara heller. Men det var någon konstig planka bla där vi skulle dyka ner med huvudet o greja, ah, vet inte, haha. kände mig verkligen som en planka (med stora bokstäver!) och inte som någon vig orm som det typ skulle vara. haha.
åå kaffe. Och svart ska det va! Hur vill du ha ditt kaffe? o pepparkakor..mums.
Låter som världens bästa kiisse minsann! :) man kan klappa min katt var som helst också, men ibland bits han när han vill busa! haha. lite läskigt för dom som inte är vana men han biter inte hårt så man får bara inte dra bort handen för snabbt (eller vad han nu biter i, oftast fötterna. haha).
ja, du kan leta upp inläggen till mig, wie :D
- oj det var inte lite text!
