Nu är jag återigen på hemmaplan, efter en grymt kul och fartfylld skidvecka. Hade jag inte Goalballen skulle jag satsa på skidorna, så mycket kan jag säga, för det är så grymt kul!

I alla fall tänkte jag i detta inlägg ge en liten resumé om de sista 2 dagarna, men även en exklusiv rangordning över alla backar, brant, bredd, svårighetsgrad osv. Läs längre ner för detta!

I torsdags åkte jag återigen med Mattias. Vi tog det lite lugnt efter vad som hände i onsdags, men efter några åk i Mellanbacken gav vi oss på de tuffare backarna igen. Det blev många åk i Carwingsvängen och Specialen i Nord, men vi åkte även över till Ost, där vi åkte både Glader röd, Butter, som vi hade åkt under tisdagen, Prosit, där jag kraschade under onsdagen, och Tävlingsbacken. Den sistnämnda var ganska svår och inte speciellt kul. Den lutar på skrov ganska mycket, så det känns hela tiden som att man glider neråt. Den är svart, liksom både Butter och Prosit. Prosit, där jag övervann min krasch eller vad man ska säga. Nu gick det betydligt bättre än under onsdagen, men jag tyckte dock fortsatt att Butter var bättre.

Innan lunch tog vi ett åk i Västbranten, som dock inte var så jättekul. Ganska kort, liksom Störtloppet, som vi åkte under tisdagen. I och med dessa backar hade vi avverkat alla svarta backar, utom Chocken, som var avstängd för Speedski under helgen. Även om den hade varit öppen hade jag inte åkt den. Den är lite väl brant. 47 graders lutning tror jag den har och så duktig är jag inte.

Under eftermiddagen åkte vi några åk i Västbacken, den ganska lätta röda backen utanför matstället, innan vi återigen åkte över till Nord och fortsatte eftermiddagen där.

Vi åkte med Annika och Jennifer större delen av tiden och det blev även nu mycket åk i Carwingsvängen och Specialen. Även Svarten 1 tänkte vi försöka oss på, men där stod det "Varning! Ingen snö!", så vi struntade i den. Det var i princip bara is. Vi tog Svarten 2 istället...

Det ända missödet under eftermiddagen var när jag skulle stanna. Jag fick lite för mycket sväng på grejorna, så jag åkte bakåt istället, ramlade och vänster fotled fick sig en smäll, men inte värre än att jag kunde åka vidare efteråt.

På kvällen var det After ski. Jag hade inte med mig några pengar, men Annika bjöd Jennifer på en Cola och mig på en öl. Den var relativt billig, bara 50kr, mot Jägern jag köpte för 2 år sedan, som då kostade 114 spänn. Inte konstigt att man inte köper något då. Då tar man hellre med sig eget och dricker hemma i stugan...

Egentligen gillar jag inte After ski något vidare, det är oftast ingen vidare musik, men vi skulle ändå äta på lunchstället och inte borta vid stugorna, där vi hade ätit övriga kvällar, just för att folk nu ville gå på After ski.
Så vi kunde lika gärna sitta där och lyssna på musik som att sitta och vänta vid matstället.

Under fredagen var det betydligt sämre väder. Jättedimmigt och relativt varmt. Bara -4 på morgonen och framåt dagen var det plusgrader, vilket gjorde snön ganska långsam. Det märktes också när vi åkte. Mellanbacken var jättelångsam och inte heller Carwingsvängen eller Specialen var så jättesnabba.

Så vi åkte istället över till Ost och åkte Butter, Prosit och Glader röd. Där blev det lite mer fart på grejorna. Även Glader svart provade vi på, men den var även den ganska smal och relativt kort.

Samtidigt som vi åkte upp i fyrstolsliften i Ostbackarna började Speedskikvalet borta i Chocken. Vi lyssnade på speakern, men jag tycker Speedski låter väldigt farligt. Mattias sa dock att det inte är så farligt. Ramlar man så glider man ju "bara" med, man flyger inte ut i skogen, eftersom att det går så fort. Nu gick det dock bara i ca 130km/h...

Vid lunchen provade vi att tejpa fast min videokamera på hjälmen. Det gick utmärkt. Dock tänkte inte Mattias på att luckan måste vara öppen för att det ska gå att filma. Då kunde det bli svårare trodde han, men vi tog i alla fall med oss den bort till Nordbackarna, där jag ville genomföra mitt projekt.
Vi tejpade fast kameran och det var inga problem. Den hamnade dock lite snett, men det gick. Vi tryckte på Rec innan vi åkte upp i liften och filmade hela vägen tills vi var nere igen. På vägen upp pratade jag lite om vädret och sittliften vi satt i. Vi hade nämligen kommit fram till att den var 700 meter lång och gick i 18km/h. Den tar 2 minuter och 20 sekunder att åka upp och gör 5m/s. Det ger 50m på 10 sekunder, 100m på 20 och 300m/min. Det blir alltså 700m.
600m på 2 minuter ger 300m/min. 300*60 är 18000. 18000/1000 är 18km/h.

Åter till filmen. Tyvärr tittar jag snett neråt när jag åker. Det är inget jag själv tänker på, eftersom att det inte spelar någon roll, men det syns på filmen. Så man ser mest bara snön när jag åker. Dock gjorde vi en till film, där Mattias åker bakom och filmar, samtidigt som han ledsagar. Man ser då lite bättre och hör även hans kommandon. Så, vad tycker ni, ska jag slänga upp den på Youtube?

Efter genomfört projekt återstod bara några åk, varefter vi skulle lämna tillbaka skidorna. Mattias var tvungen att vara vid lunchstället redan vid 15:30, för att plocka isär skicarten som en tjej hade haft. Därefter gick han ner till After skin. Vi andra skulle också dit, men jag tänkte vänta på Jennifer först.

Klockan rullade på och blev 16:30, då liftarna stängde. Då messade jag henne och frågade var hon och Annika var. De var redan nere på After skin. De hade redan varit där vid matstället, där jag satt i solen, och hämtat sina skor och lämnat tillbaka skidor etc. men hade lyckats missa mig, eftersom att de gick in genom en annan dörr. Jennifer var dock snäll och kom och hämtade mig.

Någon After ski hann vi dock inte med, för vi skulle äta strax därefter. Så det var bara att gå och lämna in skidor etc. för att sedan knalla tillbaka upp igen och äta.

Bussresan hem under lördagen var ganska seg, jag lyssnade på musik större delen av vägen, och väl framme i Norrköping väntade våren på oss. 15 grader var det och det kändes lite varmt med kängor...

I söndags var det dock sämre väder, då vi var hos Mikael och Sofia en stund, men igår var det bättre igen. Riktigt varmt och skönt var det ute. Jag skulle åka och träna med Albin under eftermiddagen, men precis när jag hade åkt messade han och skrev att det inte blev något. Han och Terie hade nämligen inte pratat med varandra om det, så han kunde inte. Så det var bara att åka till Mjölby och åka hem igen. Dock tyckte jag det var så varmt ute, så jag ville inte sitta inne vid datorn. Istället gick jag ut och gick en sväng, helt själv. Det gick bra och var riktigt skönt. Låt nu detta vårvädret hålla i sig! :)

Slutligen, som jag lovade tidigare, en lista över alla backar jag åkte i Idre!

• Specialen (Svart) - En relativt enkel backe för att vara svart, bred och relativt flack, dock riktigt, riktigt kul! Finns i Nordbackarnas system.
• Carwingsvängen (Röd) - En ganska svår backe för att vara röd, nästan svårare än Specialen, som ligger precis intill, eftersom att den är smalare. Specialen är dock aningen brantare, därav färgskillnaden.
• Butter (Svart) - Riktigt brant svart backe i Ost, där man får mycket fart. En skön backe helt enkelt!
• Glader röd (Röd) - En ganska varierande röd backe, på andra sidan liften i Ost jämt mot Butter, som lutar på ganska bra mot slutet, men som är ganska flack mitt på. Dock en välbesökt backe under veckan.
• Mellanbacken (Röd) - Lite flackare röd backe i Nord, där även Specialen och carwingsvängen finns. Lite flackare än just Carwingsvängen, men bred och bra, ganska skön röd backe där man kan få skapligt med fart.
• Svarten 2 (Svart) - Nordbackarnas brantaste backe, förutom Svarten 1, som är likartad. Är ganska så brant och ger bra fart.
• Prosit (Svart) - I klass med Butter, men lite smalare. Var där jag kraschade ordentligt under onsdagen. Lutar på bra, men blir som sagt mycket svängar.
• Västbacken (Röd) - Väldigt bred och relativt lätt backe för att vara röd. Går dock att få upp bra fart, finns massor av utrymme att åka på och kan vara en bra backe för mindre barn som ändå vill testa på något brantare backar.
• Glader svart (Svart) - Glader röds storebror, men är inte alls lika kul. Smal, men lutar på bra, särskilt mot slutet. Är dock inte så lång.
• Västbranten (Svart) - Svart backe vid sidan av Västbacken. Betydligt brantare, men även smalare. ÄR inte speciellt lång.
• Turisten 1 (Blå) - Var min favoritbacke tillsammans med Turisten 2 för 2 år sedan. Är ganska brant för att vara blå, men är inte så jätterolig längre. Funkar dock som omväxling ibland.
• Turisten 2 (Blå) - Se Turisten 1
• Snövit (Blå) - Ganska lång backe som trots allt är helt okej för att vara blå, men inte mer än så.
• Tunnelbacken (Blå) - Var min favoritbacke när jag var mindre, men är mest en transportsträcka numera. Är dock bra som warmupbacke precis när man har hyrt skidor etc. Bra för att känna på grejorna och få in tekniken.
• Palmbacken (Röd) - Röd backe i Nord, precis intill Mellanbacken. Är dock smal och inte alls lika bra som Mellanbacken.
• Störtloppet (Svart) - Ganska kort svart backe där det blir väldigt mycket transport efter backens slut. Man kommer nämligen ut i den gröna Dalarnas längsta, vilken man får åka en bra bit i innan man når liften.
• Ravinen (Blå) - Blå backe som jag bara åkte en gång. Inget vidare kul backe, för flack, men helt okej, särskilt för mindre barn.
• Tävlingsbacken (Svart) - Brant svart backe i klass med Butter och Prosit, men lutar som sagt mycket på skrov och är svår att orientera sig i när man inte ser. Känns som att man glider neråt hela tiden p.g.a. lutningen.
• Blåbärsslingan (Grön) - Fick fungera som transportsträcka från Nordbackarna bort till Västbacken under veckan. Inte mycket till backe, men som transport är den bra.
• Dalarnas längsta (Grön) - Åkte bara en del av den, transporten efter Störtloppet. Inte speciellt kul, behövs knappt svänga alls. Fungerar mest som transport.
• Grönjölingen 1 (Grön) - Grön backe i Nord som jag inte åkte i år. Var dock där jag åkte friåkning med Anders för 2 år sedan och körde in i staketet, men eftersom jag inte åkte den i år får den inget utlåtande.
• Grönjölingen 2 (Grön) - Se Grönjölingen 1
• Svarten 1 (Svart) - Isig svart backe som jag inte vågade åka. Fanns inget grepp och i princip ingen snö. Inget utlåtande om den heller.
• Chocken (Svart) - Idre fjälls brantaste backe, 47 grader. Fungerar som Speedskibacke och jag skulle aldrig åka den. Inte än åtminstone. Så duktig är jag inte. Inget utlåtande mer än så.