Yes, då var jag återigen hemma, efter över 1,5 veckors frånvaro, men egentligen bara för att vända. Nu i helgen är det nämligen landslagsläger, så senare idag bär det av upp till huvudstaden. Dessförinnan ska vi dock redogöra för de senaste dagarna.

I lördags, näst sista dagen i Kungsbacka, vankades det hemmagjorda Subwaymackor tillsammans med Magnus. Ja, vi åt inte Magnus då, men han deltog i projektet. Vi handlade först det som behövdes på ICA och svängde sedan ihop det hela hemma hos Magnus och åt under god aptit. En hel sådan där stor, lång, baguett drog jag i mig, men efter det var jag skapligt mätt kan jag säga.

Söndagen blev en ganska händelselös dag, vi hade egentligen tänkt att åka och bada, men vädret var växlande och ingen av oss hade någon vidare lust att bada, så det blev en väldigt lugn hemmadag, mestadels framför datorn, men även med lite kortspelande och filmtittande.

I måndags var det så dags att träffa familjen för första gången på över en vecka och för första gången denna månaden. Apropå det så kom Shep och jag fram till att vi bara kommer träffas 5 dagar totalt den här månaden, sista dagen idag. Fram till den 11:e var jag borta, idag åker jag till Stockholm, på söndag åker Shep ner till Småland för att sommarjobba i 3 veckor och när hon kommer hem har Jocke och jag åkt på kryssningen. så nästa gång jag träffar henne blir 6:e augusti.

Innan jag träffar emma har det dock gått ännu längre tid, då är det troligen september. i måndags fick vi dock träffa henne igen, på Treans bar och bistro, eller vad det heter, där hon jobbar i Smögen. Det var dock inte där vi åt första kvällen, utan det blev på Harrys, där det blev entrecote, klyftpotatis och bea. Alla åt kött eller fisk, utom pappa, som var lite avvikande och åt pizza.

Efter maten, som avnjöts ute i kvällssolen, blev det en liten promenad innan vi åkte hem till stugan vi hade hyrt och spelade kort. Stuga och stuga föresten, det var uppepå ett garage hos en familj. De hade byggt som en liten stuga där uppe med spis, TV, rinnande vatten och badrum en halvtrappa ner. Trappen ner dit var dock livsfarlig, stegen var jättesmala, så man fick passa sig så man inte ramlade när man gick ner.

En hyfsat tidig sänggång blev det i alla fall, innan det på tisdagen bar av till en strand inte långt från stugan. Strand och strand var det kanske inte, inte jämförbart med Varamon, men en liten strand var det. Vi lade oss dock på klipporna lite högre upp, för det blåste ganska mycket där vid havet. Låg man ner var det dock ingen fara och solen brände på rejält. Det var sådant där farligt väder, när det inte känns som solen tar så mycket, men det gör den, något både Shep och jag fick erfara den hårda vägen. Senare på kvällen, efter att ha legat där på klipporna i säkert 6h, läst, lyssnat på musik och pratat, visade det sig att både hon och jag hade bränt sönder oss totalt. Senare på kvällen brann det som eld i skinnet och man kunde inte vända på sig när man skulle sova, för då gjorde det helvetiskt ont, som om glödande kol pyste över hela kroppen. Kanske inte riktigt, men satans ont gjorde det hursomhelst och jag såg ut som en pinne där jag låg i sängen sa Shep. Emma röstade mer för ett lik, men ni fattar grejen.

Innan dess blev det dock riktigt, riktigt god mat på Emmas restaurang. Tidigare under dagen hade vi ätit baguetter med Smögenröra, som jag, faktiskt, tyckte var god. Jag har aldrig gillat räkor och skaldjur innan, men saker och ting förändras och nu var det ganska gott. På kvällen fortsatte jag att överraska och beställde fisk och skaldjurspasta, vitt vin och ett glas vatten. Jag hade ingen aning om det var gott eller inte, var minst sagt ute på tunn is, men det var riktigt, riktigt gott.

Emma åt Flankstek, som normalt sätt är det ända de inte får äta av där, eftersom det är så dyrt, så nu passade hon på, mamma och pappa åt helstekt Rödspetta och Shep gav sig på fisksoppan, som skulle vara riktigt god enligt Emma. Det var den också, tyckte Shep. Hon nöjde sig dock inte där, utan högg in på kladdkakan till efterrätt, något som skulle vara ännu godare, enligt Emma. Jag fick smaka en bit och den var verkligen grymt god! Jag själv nöjde mig dock med en kaffe.

En riktigt fin kväll i solnedgången och därefter följde det ovan nämnda mindre fina helvetet med smärre brännskador, som även höll i sig under onsdagen. Mina ben var illröda, Emma tyckte inte jag borde vara ute alls och det gick knappt att vara ute heller. Det brände som eld, så fort solens strålar träffade huden. Trots det begav vi oss till en "Glassbar", som dock inte var mycket för världen. Kokosglassen jag åt var visserligen god, men det var bland de minsta kulor jag har sett. Inga överfulla skopor där inte.

Vi hann även med att gå upp på några klippor och "titta" på utsikten. Inte sådär jättekul för min del, men fint var det tydligen hursomhelst.

På kvällen blev det grillat kött, potatissallad och bea hemma i stugan. Jag tyckte vi skulle ha vin, eftersom det trots allt var semester och för att det var sista kvällen med Emma på ett bra tag, men mamma tyckte inte det behövdes, för "vi drack ju vin igår". Mammas alkoholpolicy är ganska strikt. Visserligen är jag över 20, men vad kan jag göra? Jag kan ju inte bege mig av ensam till Systemet. Då skulle jag aldrig återvända och lappar på stan skulle fortfarande i oktober efterlysa en försvunnen, synskadad man. Så vinet fick vi helt enkelt skippa, men gott var det i alla fall och efter maten blev det mer kortspelande och kvalitetstid med familjen.

Solbrännan, eller rättare sagt, brännskadorna, hade nu gått ner litegrann, men jag kunde fortfarande inte ligga på mage. Det är fortfarande inte bra, det kliar som satan och näsan/kinderna kan mest liknas vid torrt ormskinn just nu. Kalla, svalkande duschar, After sun och grejer hjälper litegrann, men inte helt. Huden är fortfarande röd och kommer troligtvis ramla av. Hudcancer tänker man på, men det hoppas jag verkligen inte jag får...

Ett litet stopp i Ullared blev det igår på vägen hem, eller ja, "vägen hem" är väl kanske fel ord, det blev en rejäl omväg, men det var hursomhelst ingen angenäm vistelse. Det kliade som om jag hade loppor och jag ville mest bara ut, åka hem och slänga mig i en kall dusch. Trots mitt mindre positiva tillstånd hittade jag dock en hel del grejer. En T-shirt för 70kr, en vit skjorta för samma peng, benskydd för ynka 30kr, 6 grogglas, som även kan användas som vanliga glas, för 40kr, en 1,5l kastrull för ca 70kr, några lite finare efterrättsskålar för 20kr och 2 Axe-sprayer, Africa och Dark temptation. Kollade även på gjutjärnspanna och skinnjacka, men hittade inget större fynd där. Skinnjacka kollade jag bara på lite sporadiskt sådär, men en gjutjärnspanna behövs, eftersom jag i princip bara steker i sådana, men de kostar ju en del. Det får bli till att hoppas på att man får en sådan i vinter istället...

I övrigt kan man ju undra var världen är på väg? Tycker det har hänt väldigt mycket hemskheter nu på senaste. Först han i Hesselby, som oprovocerat högg ner en 18-åring på fotbollsplanen och där ambulansmännen inte fick gå ur ambulansen när de var framme, eftersom att polisen inte var där och hade säkrat platsen. Sedan pappan som högg ihjäl sin son med en kökskniv, efter att först ha låst ut mormodern från lägenheten, då hon anade vad som höll på att hända. Slutligen en tragedi även här i vår lilla stad. Förra veckan körde 2 killar, den ene min äldsta kusins vän, den andre en bror till min bästa kompis i lågstadiet, alkoholpåverkade. De skulle testa den enes nya Audi. Det var på en 50-väg, några hundra meter härifrån, som övergår i en 30-väg utanför en skola, min gamla låg/mellanstadieskola. De pressade upp bilen i 150-200km/(h. Föraren tappade kontrollen och bilen for rakt igenom en häck, precis emellan en lyktstolpe och ett elskåp, över hela tomten, genom häcken på andra sidan, vidare in på nästa tomt och rakt in i ett hus. Väggen flyttade sig flera decimeter och husägaren trodde först att husbilen ute på tomten hade exploderat. Bilen blev bara skrot och min kusins vän omkom. Den andre vårdas på sjukhus, men kommer klara sig. Tragiskt är bara förnamnet och dagen efter låg hundratals blommor vid platsen.

låten som får avsluta det här inlägget är Hooverphonic med låten The night before. En låt som påminner mig om mitt hjärta, eftersom det var hon som hade lagt upp den på FB för ett tag sedan, och kommer troligen alltid att förknippas med henne, precis som flera andra låtar, främst sådana som var inne förra våren, sommaren och hösten, men även vissa fina ballader, t.ex. Sång till friheten, When you say nothing at all och Magnus Ugglas 1:a gången. Den här låten är hursomhelst riktigt bra och melodin sätter sig direkt. Lyssna!