Denna hektiska juni fortsätter. Sedan senast har jag hunnit med att flytta, ännu en Malmöresa och att fylla år.

Det sistnämnda gör jag faktiskt idag, på självaste midsommarafton. Första födelsedagen i egna lägenheten och den började med att jag blev överraskad dubbelt om av älsklingen imorse. Hon skulle bara gå på toa, men kom tillbaka med frukost på sängen åt mig. Hjärtformade grönsaker, chokladpudding och kaffe. Jag blev jätteglad och nästan lite rörd. Älskar sådana överaskningar, jag är nog ganska romantisk av mig, i alla fall i sådana lägen. Hon hade fixat chockladpuddingen samtidigt som vi gjorde gröt igårkväll och skurit grönsakerna lite senare. Trots att det var orimligt mycket mjölk borta ur ett nyöppnat paket och att hon luktade paprika senare på kvällen kunde jag inte koppla ihop det med detta och jag blev så klart jätteglad för det. Hon är en ängel, min alldeles egna ängel <3.

Födelsedagen fortsatte med att hennes föräldrar kom förbi för att titta på lägenheten. De hade med sig bakelser och grejer, så det blev fika ute på balkongen innan de åkte vidare mot sitt midsommarfirande.

Slutligen kom familjen hit på lunch, den traditionella midsommarlunchen med färskpotatis, skinka, sill och sås. Till efterrätt blev det glass med jordgubbar och lite senare blev det tårta, också det ute på balkongen.

I present fick jag balkongmöbler, lite ljus, tändare, en lampa till taket i vardagsrummet, en mopp och trasor. Saker som jag verkligen hade önskat mig. Med andra ord har det varit en riktigt bra födelsedag, även om vädret kanske inte har varit riktigt lika fint som det har varit de senaste dagarna.

Tidigare i veckan hann jag med ytterligare en Malmöresa. Denna gången var det dock inte med landslaget. Jag, Albin och Linda åkte ner för att träna lite extra med Fatmir och Stefan. Eller, rättare sagt, jag och Albin skulle träna och Linda skulle se och lära, anteckna, fota och filma.

Det blev en tidig morgon i tisdags, för tåget gick redan 08:59 från Linköping. Det innebar att jag fick gå upp redan 06:33. Trots det blev det lite stressigt när jag skulle åka, för här i nya lägenheten har mitt vanliga tidsschema hemifrån spruckit litegrann. Dels har jag inte helt koll på var allt i köket finns och dels är spisen jättegammal och långsam. Det tar t.ex. nästan tio minuter att koka upp vatten.

Jag hann i vilket fall och resan ner till Skåneland gick bra. Väl framme väntade först ett styrkepass, där både jag och Albin fick lite nytt att tänka på när det gällde vissa övningar. Att t.ex. ha ena benet i luften när man kör enarms bänkpress och att återigen stå på ett annat sätt när man kör stående sidvrid. Att ha benet i luften när man kör enarms bänkpress gör att man spänner bålen mer än om båda benen är i marken. Jag fick sänka några kilo p.g.a. detta, men ligger ändå relativt högt där. 32,5kg ligger jag på. Utgångsläget i stående sidvrid är nästan identiskt med hur jag stod när jag skadade knät tidiare i vintras. Skillnaden är att man inte ska dra lika långt som jag gjorde då, vilket mycket troligt kan vara anledningen till att knät då vek sig.

Ett bra styrkepass var det hursomhelst och därefter väntade lite mat ute på Emphoria, varefter ett pass goalball stod på schemat.

Där blev det mycket fokus på försvarsspelet, våra positioner i förhållande till varandra och våra ytterkanter. Lite som under vårt landslagsläger för några veckor sedan. Inte så konstigt heller, eftersom att det var Florim som mer eller mindre höll i träningen. Han var dock med och spelade själv också och jag tror nog att Linda blev lite chockad över hur bra han faktiskt är. Jag har sagt att han är bra på goalball, men jag tror inte riktigt hon har förstått hur bra han är.

För min del tycker jag att träningen gick helt okej. Jag, Albin och Florim mötte de andra i en match på 2x15min och det var helt okej spel i första halvlek, men i andra var det betydligt bättre. Jag höll en högre nivå generellt sätt i spelet, timade bollarna bättre än i första halvlek och spelade helt enkelt bättre än i första. Jag fick också mycket beröm för mitt försvarsspel i andra halvlek efter matchen, vilket så klart känns kul.

Efter träningen var jag dock rejält trött och det smakade bra med både mat, kaffe och lite viskey hemma hos Fatmir. Viskey är normalt sett bland det äckligaste som finns att dricka, men det här var någon dyr sort, så jag tänkte att jag i alla fall kunde smaka litegrann och klart att den var godare än min gamla Statsment här hemma, men något vidare gott var det ju inte.

Dag två av Malmötrippen innehöll också den två träningspass. Två goalballpass.

Det första var ett spelpass med mig, Albin, Fatmir, Stefan och Florim. Det fortsattes att fokuseras på försvarstekniken, vår positionering i förhållande till de andra spelarna och våra ytterkanter. Trots att det kändes segt i kroppen under uppvärmningen tycker jag det var ett bra pass och särskilt avslutningen är jag nöjd med. Då körde vi nämligen en omgång rena ytterkanter, där Florim stod vid halva plan och sköt på våra ytterkanter, precis som vi brukar göra här hemma. Dock tycker jag det kändes betydligt lättare här och jag tog hela 11/12 skott. Bara det sista skottet gick förbi mig, en jättehög studs som gick säkert en halvmeter över mig. Annars tog jag allt. Här hemma, när vi visserligen brukar stå lite närmre, men där vi inte skjuter lika bra som Florim, brukar jag ta ca 50% av skotten och det känns som att zonen, det område man ska kunna försvara, är mycket större än vad det var här. Bra kändes det i alla fall, liksom i stort sätt hela den övriga träningen. Det är fortfarande lite samma sak som tidigare, jag är för långsam när jag ska möta bollen ibland. Explosiviteten är helt enkelt inte vad den bör vara, så det är något jag får träna vidare på.

Resans sista pass blev ett rent skotteknikpass med Fatmir och både jag och Albin fick en rad detaljer som vi måste slipa på i skottet. Just skottet är något som har klarnat för mig väldigt mycket nu det senaste halvåret. För ett år sedan visste jag att min skotteknik var fel och att jag behövde ändra på den, men jag visste inte vad som behövde ändras och hur jag skulle göra det. Nu har Florim visat mig hur han skjuter och hur han vill att jag ska skjuta, jag har fått känna på hur han gör med både ben, bål och armar, vi har haft skotteknik med Kenneth och nu fick jag känna på hur Fatmir gjorde. Han kom också med en rad detaljer som jag måste slipa på. Jag måste korta ner mitt sista steg. Nedslaget på det sista steget behöver vara betydligt hårdare än vad det är nu, men när steget är så långt som det är nu, då blir det svårt att stampa i ordentligt. Anledningen till att steget kan vara för långt är att armrörelsen går för långsamt och för att vinna tid där och hinna med med armen tar jag ett längre steg där på slutet. Allt hänger ihop. Receptet blir alltså en snabbare armrörelse, ett kortare sistasteg och ett hårdare nedslag i detsamma. Sedan kommer höften och allt annat av sig själv och skottet blir mycket bättre. Bakom detta ligger dock många timmars träning, så nu är det bara att köra på hela sommaren.

Innan denna vecka, närmare bestämt förra helgen, var det dags för mig att flytta hemifrån. Bort från mitt barndomshem, där jag bott i nästan 24 år och där jag har så otroligt många minnen ifrån, en del dåliga, men klart mest bra och positiva minnen. En plats som alltid kommer ha en speciell plats i mitt hjärta. Därför kändes det konstigt och lite sorgligt att lämna hemmet där jag bott under alla dessa år, där jag har växt upp till den jag är idag och flytta till min första alldeles egna lägenhet.

Det var dock inte bara att flytta. Vi började med att köpa säng och köra hit den till lägenheten förra fredagen. Det visade sig att den inte gick in i hissen, så pappa och jag fick bära upp den hit. Sådan tur var är det bara två trappor upp, men sängen var inte jättelätt och pappa lät nästan som att han skulle få en hjärtinfarkt eller något när vi höll på att baxa upp den för trapporna.

Till slut lyckades vi i alla fall, men sedan tog det hela helgen att flytta lådor och kartonger, soffa och allt annat som skulle flyttas hit. Dessutom hittar man massa skit man har i lådor och skåp där hemma som bara är att slänga och som man inte vet varför man har sparat. En hel del åkte således i soporna och mycket av det som fraktades hit är ännu inte uppackat. Allt är faktiskt inte ens här ännu. Stereon, som inte direkt är någon liten pjäs och som är min materiella ögonsten, min Leksandflagga och Ferrariflagga, + lite annat, är fortfarande kvar där hemma och kommer nog fraktas hit innom den närmsta tiden.

Något som också kommer fraktas hit är min nyinköpta tvättmaskin. I måndags var jag, mamma, pappa och Shep på Elon och tittade på både tvättmaskin, kyl/frys och spis. Tvättmaskin gick dock helt klart i första hand och killen vi pratade med, som var lite bekant med mamma och pappa, rekomenderade genast en Cylinda, som dessutom är på kampanj nu i veckan som kommer. Därför kommer de med den nu på onsdag, samtidigt som elektrikern kommer och fixar elanslutningen till den.

Innan onsdag ska jag dock hinna med en parmiddag med Albin och Louise imorgon, lite ytterligare träning, mer firande av mig och en Malmöresa. Dessutom kommer en fin vän hit på torsdag, vilket ska bli jättekul, för jag har inte träffat henne på över ett år och det är först nu på senaste som vi har kommit varandra såhär nära. Med andra ord är det fortsatt mycket som händer, men jag ser fram emot det, för det är bara roliga saker.

Jag avslutar med att säga som senast, ha det bra tills vi hörs nästa gång!