Det blev ingen medalj och kanske ingen bländande insats rent resultatmässigt i helgen, då stockholm paragames 2015 avgjordes i Brännkyrkahallen, Stockholm, men utefter förutsättningarna är jag klart nöjd med helgens insats.

Vi hade ju ingått ett litet sammarbete med göteborg till den här helgen , där jag spelade med deras elitlag, FSBU, och Lisa spelade med Linköpings breddlag.

Det var FSBU's första elitturnering någonsin och med tanke på det, att vissa av spelarna bara har spelat ett drygt år och ändå håller en såhär hög nivå, + att medelåldern i laget bara är 19 år, där jag själv ändå sticker ut rent åldersmässigt i överkant, ja, då går det inte annat än att vara relativt nöjd med helgen.

Vi gör trots allt 42 mål på elitnivå, där jag faktiskt stod för tre av dem, vi vinner en match och gör under stora delar av helgen ett riktigt bra jobb. Att vi ska komma in och sopa banan med de andra lagen är det ingen som kan begära, allra minst vi själva, man måste ha rimliga och realistiska mål, men en sak är solklar, det finns definitivt potential i det här laget!

Resultaten då, med reservation för ev. fel:

FSBU - FIFH Malmö 3-13
FSBU - Denmark 11-9
FSBU - RGC Hansa 11-15
FSBU - Finland 11-17
FSBU - IFAS 6-16

Vi släpper in hela 70 mål på 5 matcher, alltså 14 mål i snitt bakåt/match, vilket givetvis är alldeles för mycket och egentligen inte alls är godkänt, men som sagt, det var första elitturneringen någonsin för laget.

Vi blir knockade i två matcher, båda två mot våra svenska landslagskollegor, spelare som vi kan ganska bra, men som definitivt också kan oss och våra svagheter. Personligen är jag ändå ganska nöjd med mina två insatser i de matcherna, där jag visserligen var inne på minst tre mål bakåt mot FIFH och minst ett mot IFAS. Det är tempot jag har svårt med när det går riktigt fort, men framförallt förflyttningarna som kanske inte riktigt sitter klockrent.

Finland hade inte med sin absoluta spets till den här tävlingen, men flera i laget var med och tog VM-silver förra somaren och man är även regerande paralympicsmästare efter London, så det var inga dåliga spelare vi hade på andra sidan. Vi fick visserligen en katastrofstart med 4-0 redan efter 56 sekunders spel, men räknar man bort den första minuten av matchen så spelade vi ganska jämnt med dem och vann faktiskt andra halvlek med 6-5. Matchen svängde hit och dit, ena stunden gjorde vi flera mål framåt, varefter de tog över taktpinnen igen och gjorde några snabba mål. Att göra elva mål på det motståndet är bra och att jag dessutom gjorde två av dem, det är jag riktigt nöjd med. stundtals håller vi också en riktigt bra defensiv, även om det finns mycket att slipa på.

En bra defensiv hade vi också mot Denmark, som tog ledningen i matchen och som vid något tillfälle ryckte ifrån till några måls ledning på nytt, efter att vi succesivt ätit oss in i matchen, men där visar vi en enorm mental styrka, för det är så oerhört lätt att vika ner sig där och då, men det gör vi inte, utan vi reser oss igen, går ikapp till 9-9, varefter matchen står och väger, och sedan gör vi 10-9 och sedan också 11-9 på straff. En vinst i första elitturneringen för laget någonsin och även första elitvinsten någonsin för min egen del, trots att jag har varit med på några elittävlingar tidigare. En riktigt bra och väl genomförd match!

Det enda jag inte är nöjd med från helgen var min start i matchen mot RGC Hansa. Det är ett lag som låter väldigt mycket och det hade jag jätteproblem med. Ganska tidigt i matchen ledde de redan med 3-0. då fick jag gå ner som back, men de gjorde ändå 4-0. Vi reducerade visserligen, men kort därefter byttes jag ut och där och då var jag allt annat än nöjd, men jag revanscherade mig i andra halvlek, där jag byttes in igen, gjorde ett stabilt jobb som back och gjorde dessutom mål. Så den mindre bra insatsen kommpenserades av mitt andra inhopp i den matchen kan man säga.

För Linköping i breddklassen gick det betydligt bättre rent resultatmässigt:

Linköpings HIF - VFL Blau weiss 11-9
Linköpings HIF - IFAS 11-3
Linköpings HIF - Hammarby 9-2
Linköpings HIF - FIFH Malmö 7-5
Linköpings HIF - Brukarhusets IF WO

De resultaten gör att det blev guld för laget! Oerhört starkt jobbat och givetvis är det roligt, men typiskt att man ska göra det så bra när jag inte är med. Medaljskörden är ju minst sagt skral för min del, för klubben över huvud taget. Faktum var att det här var första turneringsvinsten på sju år, då vi vann cannon cup, en ungdomsturnering i Göteborg, vilken var det första vi någonsin ställde upp på som lag. så det var på tiden att det blev ett guld igen, kul!