En jul med värme och kärlek

2017 går mot sitt slut. Det har nog varit mitt mest händelserika år någonsin när det gäller stora förändringar, men det tänkte jag sammanfatta i ett senare inlägg.

Jag har i vilket fall redan varit ledig i över en vecka och julen är också den förbi.

Det blev precis som vanligt en väldigt fin och mysig julafton hos mormor, tillsammans med mammas sida av släkten. Det har blivit lite av en tradition de senaste åren, att vi ska vara hos mormor på julafton. Detsamma gäller hur dagen "ska" se ut.

Såhär brukar det se ut:

  • Vi kommer dit runt 11:00-11:30, fikar med lite lussekatter och pepparkakor och dricker glögg.
  • Sedan förbereds maten och så äter vi julbord innan Kalle.
  • Under eller efter Kalle äts det efterrätt, som sig bör ska vara appelsinfromage, för den orkar man inte direkt efter julbordet.
  • Efter Kalle delas det ut julklappar och när alla klappar är utdelade går vi varvet runt i sjunkande åldersordning och låter alla öppna varsin klapp innan det är fri öppning.
  • När alla klappar är öppnade och allt skräp undanplockat i stora säckar så ska det fikas igen och därefter är det dags för julklappsspelet.
  • När krutröken har lagt sig efter julklappsspelet, som kan bli ganska hetsigt, särskilt under de sista minuterna när alla vet att tiden är knapp och man vill ha något speciellt, då ska det ätas igen, den här gången gröt och rester från julbordet, och så avslutar vi dagen med att sjunka ner i soffan och se på Tomten är far till alla barnen. Det sistnämnda är kanske inte så traditionsstyrt, men vi ungdomar brukar iaf göra det.

Precis så som jag beskrev ovan var julafton även i år och jag bara älskar min fina och fantastiska släkt, det är sådan värme och kärlek över allt och alla, alla hjälper till och det är aldrig något tjafs eller åsiktsskiljaktigheter, åtminstone inte på ett sådant plan att det blir bråk om det. Lite småtjafs är det så klart, men det hör till och det är aldrig på blodigt allvar.

Juldagen blev däremot väldigt lugn i år.

Tidigare år har vi ofta firat med pappas sida av släkten då, men alla kusiner på den sidan är så utspridda nuförtiden och varken farmor eller farfar finns kvar i livet, så det har liksom inte blivit så under de senaste åren. Då har jag istället varit med Jennifers familj, men så blev det ju inte heller nu i år, så jag sov bort större delen av dagen och därefter ägnades kvällen och natten åt mellandagsrean.

Jag kunde inte somna när jag kom hem från mormor på julafton, så somnade inte förrän 02:00, vaknade 06:20 igen och somnade inte om förrän 09:00. Därefter sov jag till 13:30, somnade om igen, vaknade 15:30 och gick upp 16:30. Så sent har jag nog aldrig gått upp, men nu gjorde jag det och sedan bestämde jag mig för att dygna natten till annandagen, så att jag skulle vara riktigt trött då.

Jag har säkert inte dygnat på tio år eller något, men nu gjorde jag det och var faktiskt inte alls särskilt trött under natten. Jag och Samson satt t.o.m. en stund på balkongen, iklädd dunjacka, lyssnade på några poddar, filosoferade över livet och drack kaffe. Ja, Samson hade varken dunjacka eller drack kaffe då, men ni fattar grejen.

På annandagen skulle jag, mormor och Emma sedan hem till mamma och pappa, äta kalkon och spela spel. Det blev också en väldigt trevlig dag, men såhär i efterhand känner jag att den gick lite som i en dimma eftersom att jag var så trött.

Jag behöver väl knappast ens säga att jag tvärsomnade när jag kom hem därifrån senare på kvällen och igår var jag en sväng på stan med Shep och pappa. Pappa bjöd oss på både lunch och fika, men hittade något att köpa gjorde jag inte, bortsätt från nässpray, för jodå, nu är jag förkyld igen... Hoppas bara inte att det håller i sig lika länge som det gjorde då i september, när jag var förkyld i tre veckor...

Utöver nässprayen provade jag bara ut vilken storlek på ring jag har, för jag funderar på att beställa en särskild ring från nätet, som ni kanske kan få se om jag nu klickar hem den...

Igår la jag mig redan 19:30, lyssnade på Allsvenskt hockeyextra på webben, somnade från och till under sändningen, somnade sedan "på riktigt" och sov till 01:00. Sedan sov jag inte mer inatt, utan gick upp runt 06:30 och tog ett varmt bad. Kände mig lätt frustrerad över att inte kunna somna om igen, men det gjorde jag istället nu på eftermuddagen, då jag la mig en stund och tittade på alpint, men så somnade jag och sov i nästan fyra timmar, så särskilt mycket produktivitet har det ju inte varit idag, men då är det tur att alla dagar inte behöver vara särskilt produktiva heller, ibland är det skönt att bara inte göra någonting, men nu känner jag att jag vill träna igen och att den där förkylningen gärna får försvinna...

Hade ni en fin jul och hur ska ni fira nyår?
För min del blir det väldigt lugnt, en kompis från Stockholm kommer hit och vi ska väl mest bara chilla, äta gott och snacka skit. Nyårsfest har aldrig varit aktuellt för mig, tror faktiskt aldrig ens att jag har festat på nyår, inte en enda gång under mitt tjugoåttaåriga liv, men å andra sidan är det inget jag saknar, så det gör inte så mycket.

Det här är nog hursonhelst det sista ni hör från mig på den här sidan nyåret och därför vill jag passa på att önska er alla ett riktigt gott nytt år! Ta hand om er själva och varandra, drick måttligt och så givetvis en stoor kram till er alla!


Julen nalkas

Julen nalkas, imorgon är det redan julafton. Det känns det inte alls som tycker jag, hela hösten, även december, har bara rusat förbi och julfeelingsen lyser med sin frånvaro. Vädret bidrar ju inte heller direkt till ökad julkänsla. Grått, blåsigt och åtta grader varmt var det idag...

Normalt sätt tycker jag att tiden innan jul, typ hela december, brukar vara ganska lugnt, det händer inte så mycket och hela maskineriet liksom avstannar dag för dag. Det blir helt enkelt tid till att bara ta in allting, men så tycker jag inte riktigt att det har varit i år. Visst, det har varit ganska lugnt på jobbet i stort sätt hela december, men jag har ju ändå jobbat, det har varit saker varje dag, har det inte varit träning så har det varit jobb eller någon form av möte.

Det har förvisso varit roliga saker, vi har haft årets sista styrelsemöte med tillhörande middag, vi har haft kanslimöte med chefen, där det mest blev massa julfika och sedan gick vi ut och åt tillsammans, vi har varit och lussat både i Motala och Linköping och vi har haft glöggmys inne på mitt kontor, jag, Peter och Maria.

Jag, Peter och Maria överraskade också Linköpingsföreningen när de hade Luciafirande. De hade först ett riktigt Luciatåg, men efter att de var klara och hade tågat ut så entrade vi tre scenen och rev av något slags medley som vi hade tränat på i typ tio minuter. Vackert var det inte, men folket tyckte det var väldigt roligt och det upskattades verkligen!

Även Luciafirandet i Motala var uppskattat. Det var lite mer planerat, men inte mindre uppskattat för det. Jag fick äran att röra i gröten och vi deltog i deras Luciatåg, så där var vi åtminstone inte själva.

Så det har ju varit roliga saker som har hänt, men det har ändå liksom inte varit tomt i kalendern och därför känns det lite som att julen bara kom sådär pang på, helt plötsligt är det liksom julledigt och julafton är redan imorgon!

Apropå julledigt så är jag nu ledig enda fram till 8 januari. Det ska bli väldigt skönt kan jag lova!

När man börjar jobba för SRF får man ett antal gratisdagar kan man säga och de flesta av dem kommer jag att ta ut nu innan och efter jul, så jag jobbade min sista dag i tisdags, i onsdags åkte jag ner till en kompis i Skåne, kom hem igår och idag har vi traditionssenligt varit hos mamma och pappa och klätt granen, som vi alltid brukar gjöra den 23:e.

Julafton kommer att firas hos mormor med mammas sida av släkten, också det precis som det brukar vara. Det lär bli mängder med mat, för först när man kommer dit ska det fikas, sedan äter vi julbord och blir klara lagom till Kalle. Därefter äter vi efterrätt, delar ut julklapparna, fikar, spelar julklappsspelet, äter gröt och avslutar med lite mer fika. Något i den stilen kan jag tänka mig att det blir imorgon också.

Hur firar ni?

God jul alla fina där ute i vårt avlånga land, ta hand om varandra, njut av ledigheten, men glöm för den sakens skull inte bort alla de som fruktar julen snarare än älskar den. Det är tyvärr alldeles för många som gör det av olika anledningar. Ensamhet, alkohol och infekterade relationer är bara några av anledningarna till varför julen kanske inte är vad den borde vara för alla. Så glöm inte bort dessa personer, ge varandra lite extra mycket kärlek och ha en riktigt god jul!

Leksand tog över Himpan

Hockey har jag också varit på nu i höst, närmare bestämt 15 november, när Leksand gästade Norrköping och Himmelstalundshallen.

Hur det gick?
Leksamd tog över Himpan helt, både på isen och läktaren. Vi vann med 7-2 och Superstars ägde!

Vi stod precis vid trumman och såhär lät det då:

Marcus Karlberg, son till "Challe" i sportrådet gjorde både sin första match och sitt första mål i A-laget under matchen och då lät det såhär:


Linköping försvarar totalsegern i Sverigeserien!

Lagbild_efter_guldet_i_sverigeserien_2017

På bilden ovan: #1 Jennifer Flisborg, #5 Johan Pettersson, #6 Albin Correia, #8 Boris Samuelsson, #9 Christer Engman och framför oss med pokalen, tränare/coach Linda Morberg.

Förra helgen avgjordes fjärde och sista omgången av Sverigeserien 2017 och med 57 poäng och en överlägsen målskillnad på hela 201-93 (+108) försvarar vi vår totalseger från förra året, då vi vann serien med 54 poäng.

Sverigeserien spelas i fyra omgångar med sex matcher i varje omgång. Det är alltså tjugofyra matcher med totalt 72 poäng. På tjugofyra matcher missar vi alltså bara 15 poäng. Det är bra. Riktigt bra.

Jämfört med förra året så tar vi alltså 3 poäng mer i år, vi gör tjugotvå mål mer och släpper in femton mål mindre. Vi krossar två milstolpar, en åt varje håll, gör över 200 mål och släpper in under 100 mål.

Vi snittar alltså 8,4 mål framåt/match och 3,9 mål bakåt/match. Det att jämföra med förra året, då de siffrorna var 7,5 mål framåt och 4,5 mål bakåt. Svart på vitt, i hårda fakta, har det alltså gått framåt på alla fronter, både offensivt, defensivt och poängmässigt.

För egen del är jag nöjd med både helgens avslutande omgång och serien i stort. Jag har varit med under tre av de fyra omgångarna och nu i helgen gjorde jag hela sjutton mål, vilket var flest av alla i vårt lag, näst flest av alla under helgen och ett rejält lyft för mig själv, eftersom att offensiven annars inte är min styrka. Det är defensiven och den höll jag upp riktigt bra här under helgen.

Både Christer och Boris har sagt att det är lätt att spela med mig som center, eftersom att jag är så tydlig, både med att ge feedback på var deras skott hamnar på andra sidan, hålla ihop laget och kommunikationen och även styra laget i tighta sekvenser av matcherna. Det senare är väl något, om jag ska hitta något negativt i min egen insats, som jag själv tycker att jag kanske kunde göra lite bättre med tanke på min erfarenhet från högre nivå, just att styra laget, både bygga trygghet defensivt, som jag iofs tycker att jag gör, men även att bygga sekvenser framåt och se till så att båda backarna jobbar tillsammans. Det såg vi under en av matcherna mot FSBU i helgen, den enda som vi förlorade, 4-6. Där hamnade vi i underläge med 0-3 efter första halvlek och sedan vann vi alltså andra halvlek med 4-3. Då jobbade vi mer tillsammans och det gav resultat. Hade vi gjort det genom hela matchen tror jag nog att vi hade kunnat vinna den matchen också, men vi fick inte till det i första halvlek, då vi mest bara sköt utan att bygga upp. Det är också så vi faktiskt, tyvärr, gör de flesta av våra mål, utan att egentligen bygga upp en luvcka. Visst, vi rör oss ganska mycket och gömmer boll en del, men vi bygger egentligen inte upp så mycket och det är något vi behöver träna mer på, om vi ska kunna utmana mer i tighta matcher som den här mot FSBU med skickligare spelare som kan läsa spelet bättre.

I övrigt slog vi FIFH Malmö med 13-6, knockade iFAS med 12-2, slog FIFH igen med 10-4, IFAS med 9-4 och avslutade med att knocka FSBU med 12-2.

Hela tabellen skrivs såhär:

1, Linköping 57p +102
2, FSBU 41p -2
3, FIFH Malmö 19p -48
4, IFAS 19p -55

Oscar Alverstedt vinner herrarnas skytteliga med 74 mål. FSBU fortsätter alltså att producera bra skyttar, för förra året vann Olof Ryhberg skytteligan och innan det har Nils Posse och David Lara Levén tagit hem den. Alla tre är nu en del av landslaget.

Bakom Oscar har vi dock Albin, Christer och Boris på plats två, tre och fyra i skytteligan. Jag placerar mig på sjätte plats med mina 33 mål.

Jennifer slutar tvåa i damernas skytteliga med 31 mål. Så vi har en väldigt bra bredd på vårt skytte, där alla spelare är med och bidrar och kan göra mål. Det är väldigt positivt och samma sak gäller även defensivt. Där är alla fem spelare generellt sett också väldigt trygga och stabila.

Förra året kändes det nästan lite overkligt att vi faktiskt hade vunnit hela serien, äntligen, efter alla års slit. I år känns det inte lika overkligt, men det kan ändå inte nog poängteras vilken resa vi ändå har gjort som lag. Tittar man på var vi stod för typ fem-sex-sju år sedan så är det en enorm utveckling. Det är nästan som natt och dag. Då var vi nöjda om vi förlorade med 8-2 och inte blev knockade. Jag satt fortfarande på huk i min utgångsposition och något taktiskt eller tekniskt tänk fanns inte på kartan. Nu är det istället vi som knockar motståndarna och all defensiv nötning här hemma har gett resultat. Vi har byggt upp ett väldigt stabilt och bra försvarsspel på breddnivå och är numera med och utmanar om medaljerna i flera turneringar. Vi är inte längre den slagpåse som vi var för några år sedan, det lag som de andra mer eller mindre räknade med att slå och som de också gjorde så gott som alltid. Nej, det är en enorm resa vi har gjort och med tanke på hur situationen ser ut här hemma med begränsat bra halltider, väldigt få deltagare, vi kan nästan aldrig spela match på träningarnna osv. så är det grymt och även om jag personligen siktar mycket högre än Sverigeserien så känns det ändå bra tycker jag!


RSS 2.0